Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...

långvarigt fältarbete i Ligovo (en förort till Sankt Petersburg, Ryssland). Analysen bygger på
teori och en textanalys (delar av författaren Anatolii M. Rozhkovs bok om Sankt Petersburg).
Trianguleringen bygger sedan på en studie av Elena Hellberg-Hirn samt resultatet av
deltagande observation. Tre koder med koppling till Sankt Petersburgs artificiella rumsliga
språk identifierades både i Rozhkovs bok och ute på fält i olika situationer och sammanhang:
platsnamn har blivit vodkamärken, stadssymboler och historiska personer pryder väggar på
det lokala biblioteket i Ligovo, människor besöker platser som är relaterade till dessa koder
etc. Tolkningen och förståelsen av Rozhkovs text hade dock inte varit möjlig utan deltagande
observation, i själva verket möjliggjorde den deltagande observationen att koderna i texten
kunde identifieras. 48 De använda metoderna kompletterar därmed varandra och genom att
triangulera, dvs. dubbelkontrollera (eng. cross-check) resultatet, har Borén förhöjt studiens
trovärdighet och validitet. 49
Geografen Deborah Sporton har i sin tur använt sig av triangulering i sin forskning om
fertilitet och aspekter av populationsförändring i Kalahari-öknen i Botswana. I studien har en
analys av mantalsskrivningar (eng. analysis of census), olika typer av kartläggningar,
enkätundersökning, djupintervjuer och etnografiska fallstudier kombinerats. Sporton menar
att den traditionella fertilitetsforskningen ofta använt sig av enbart kvantitativa metoder vilket
har lett till att forskningen inom populationsgeografin blivit till och med för extensiv. Enligt
Sporton var det dock svårt att integrera olika metodologier eftersom källorna emellanåt gav
motstridiga resultat vilket ledde till att en viss källa/vissa källor prioriterades. Samtidigt menar
hon att användningen av multipla metoder möjliggör att fertilitetsforskningen nu kan sättas in
i ett bredare ramverk och skärningspunkten mellan det lokala och det globala undersökas
lättare. 50
Även geografen Hilary P. M. Winchester har använt och diskuterat metodtriangulering i sin
studie om ensamma fäders erfarenheter i Newcastle, Australien. I studien har både
djupintervjuer och enkätundersökning kombinerats. Intervjuerna fungerade som en pilotstudie
och enkäten utformades utifrån den information som dessa gav. Enligt Winchester gav dock
intervjuerna generellt sett mer förståelse för fenomenet än vad enkäterna gjorde, detta trots att
enkäten var välformulerad, bortfallet var litet och den innehöll öppna frågor. Intervjuerna gav
på så sätt all den information som Winchester ansåg vara relevant och intressant (strukturer
och mekanismer inom vilka en viss geografi av maskulinitet produceras) och enligt henne
hade studien kunnat genomföras utan enkätundersökning. 51
2.5 Validitet och reliabilitet
Kvalitativ forskning skiljer sig på flera sätt från kvantitativ forskning vilket man bör ha i
åtanke när det kommer till bedömning av dess kvalitéer. Forskarna Egon Cuba och Yvonne
Lincoln har föreslagit att bedömningstermerna validitet, realibilitet och generalisering till och
med borde bytas ut till termer som är bättre anpassade till den intensiva forskningen. Katrine
Fangen menar dock att termerna validitetet och realibilitet kan användas men att det kan vara
bra att diskutera dessa kritiskt när materialinsamlingen skett genom kvalitativa
forskningsmetoder. 52
48 Borén (2005), s. 127-131
49 Winchester (1999), s. 60-67
50 Sporton (1999), s. 68-76
51 Winchester (1999), s. 60-67
52 Fangen (2005), s. 251-281
13