Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...

också kritiserats för att vara för fokuserad på migranter och deras skapande av kontakter och
band till sändarländer; forskningen förbiser ofta de kvarboendes erfarenheter och relationer
till migranten. 117 Att inkludera icke-migranter i diskursen är viktigt då gränsöverskridande
aktiviteter växer fram ur ett samspel mellan migranter och de kvarboende. 118 Det
transnationella ”samhället” inkluderar därmed både dem som är kvar där ”hemma” och dem
som emigrerat; transnationalism bildas i kontakten av dessa parter. 119
Transnationalism används som ett samlingsnamn för de aktiviteter och företeelser som det
transnationella perspektivet grundar sig på. 120 Alejandro Portes definierar begreppet följande:
”… transnational activities defined as those that take place on a recurrent basis across
national borders and that require a regular and significant commitment of time by
participants. Such activities maybe conducted by relativily powerful actors, such as
representatives of national governments and multinational corporations or may be initiated
by more modest individuals, such as immigrants and their home country kin and relations.
These activities are not limited to economic enterprises, but include political, cultural and
religious motives as well.” 121
och Linda Basch med flera följande:
”Transnationalism is a process by which migrants, through their daily life activities and
social, economic, and political relations, create social fields that cross national borders.” 122
Det har riktats en viss kritik mot dagliga aktiviteter i den ovannämnda definitionen eftersom
det anses begränsa begreppets innebörd onödigt mycket. De flesta forskare är dock överens
om att det allra viktigaste är att uppmärksamma migranters aktörskap i sammanhanget;
transnationalism handlar om företeelser och aktiviteter som uppstår ”underifrån”, 123 den är ett
gräsrotsfenomen. 124 Enligt Faist kan de inblandade aktörerna representera både den statliga
och icke-statliga sfären men för att kunna tala om transnationalism krävs det att de ickestatliga
aktörernas engagemang är märkbart. 125
Enligt Portes är det en förhållandevis liten del av det totala antalet migranter som regelbundet
utövar någon form av transnationell aktivitet eftersom att remittera eller besöka sitt
ursprungsland då och då är något som migranter ägnat sig åt sedan urminnestider och ligger
således knappast till grund för uppkomsten av en helt ny term. 126 Kivisto i sin tur menar att
varken transnationalism eller transmigrant enbart borde kopplas till nutida migration eller
migranter då även de tidiga migranterna sysslade med remitteringar eller var politiskt
involverade i sina ursprungsländer. Förbättrade kommunikations- och transportsystem har
dock möjliggjort att det har blivit lättare att utöva transnationella aktiviteter. 127 På så sätt
handlar transnationalism alltså inte om ett helt nytt fenomen utan snarare om ett nytt teoretiskt
117 Åkesson (2007), s. 93
118 Åkesson (2007), s. 112
119 Van Hear (2002), s. 221
120 Gustafson (2007), s. 16
121 Portes (1999), s. 219
122 Basch, Schiller & Blanc (1994), s. 22
123 Gustafson (2007), s. 16
124 Portes (2003), s. 874
125 Faist (2004), s. 4
126 Portes (2003), s. 877
127 Kivisto (2001), s. 558
25