Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...

elativt kortvarigt även om det är mer formaliserat och institutionaliserat än fälten i den första
kategorin. 147
Nätverken i den tredje kategorin består av band mellan enskilda personer och organisationer.
Aktörerna byter information och tjänster i syfte med att uppnå ett gemensamt mål. Inom
nätverken finns det ofta en gemensam diskurs kopplad till ett specifikt område (t.ex.
mänskliga rättigheter eller miljöskydd) eller till en yrkeskategori. 148
Den fjärde kategorin handlar om transnationella samhällen och organisationer. Dessa
samhällen och organisationer utgör högt formaliserade transnationella rum och har potential
att bli långlivade. Trots att samhällen och organisationer överlappar varandra bör de dock,
enligt Faist, studeras separat då transnationella samhällen karaktäriseras av symboliska band
medan transnationella organisationer kännetecknas av intern hierarki samt strukturerad
kontroll över de sociala banden. 149
Transnationella samhällen kan variera både till omfattning och utseende men de karaktäriseras
ofta av intimitet, moraliska förpliktelser och ibland social sammanhållning. De kan således
vara små gemenskaper kopplade till en liten by liksom stora världsomspännande gemenskaper
baserade på samma religion. Även diasporor är transnationella samhällen. 150
Organisationer skiljer sig från små grupper genom att ha en högre formell kontroll och
samordning över de sociala och symboliska banden som uppstår eller har uppstått. Både
statliga och icke-statliga politiska organisationer använder sig av effektiva administrativa
instrument och tenderar att utvidga sfärer av kontroll och kompetens. 151
För att kunna undersöka band av såväl individer, nätverk som organisationer i transnationella
rum har Faist utvecklat en typologi av de dimensioner som kan kopplas till expansionen av de
sociala rummen. Dimensionerna är följande:
Time-space compression of ties – omfattning och intensitet. Omfattning refererar
till aktiviteters och praktikers utsträckning över gränser. Tre aspekter bör specifikt
tas hänsyn till: lokalisering av aktiviteter, dvs. var aktiviteterna sker, de
involverade aktörerna (individer, grupper, organisationer som bl.a. talar ett visst
språk och klassificerar sig själva eller definieras av andra som hybrider) och de
täckta fälten, dvs. områden av sociala liv som påverkas av transnationella band.
Intensitet handlar om hur utbyten och interaktioner har intensifierats vad gäller
deras täthet och hastighet.
Linkage patterns in networks, organisations and communities – bl.a.
infrastruktur och reglering av lag och statliga policies. Gränsöverskridande utbyten
kan inte existera utan någon form av infrastrukturellt stöd som möjliggör
kontakterna och transaktionerna. Migrationsnätverk, kommunikationsteknologi
och språk är mekanismer som förenklar eller hindrar transnationella flöden och
band. Icke-statliga aktörer verkar alltid i rum som regleras av bl.a. enskilda stater,
olika överenskommelser mellan stater samt av den internationella lagen.
Gränsöverskridande rörlighet och utbyten regleras dock också av de nationella
147 Faist (2004), s. 7-10
148 Faist (2004), s. 7-10
149 Faist (2004), s. 7-10
150 Faist (2004), s. 7-10
151 Faist (2004), s. 7-10
29