Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...

till skillnad från Sverigefinska Ungdomsförbundets definition. De som är över 30 år, födda
och/eller uppväxta i Sverige med en eller två finskspråkiga föräldrar, går helt enkelt under
andra eller tredje generationens (sverige)finländare eller finskättade och definieras inte
närmare än så.
Finne och sverigefinne har uteslutits i denna uppsats även om användningen av begreppen är
utbredd med historiska anor. ”Finnar” användes bl.a. redan i Finska föreningen i Stockholms
svenskspråkiga föreningsstadga antagen år 1894: ”att utgöra ett föreningsband mellan i
Stockholm vistande finnar”. 10 Under årens gång har dock orden blivit laddade ur ett finskt
perspektiv och låter – i mina öron – snarare som skällsord vilket också är anledningen till att
jag har valt att inte använda dem i det här arbetet.
1.3 Översättningar
Även om Sverigefinska Riksförbundet (SFRF) presenterar alla medlemsföreningar på sin
hemsida med deras finska namn (också i den svenskspråkiga versionen), har föreningarnas
svenska namn använts genomgående i den här uppsatsen, i likhet med de föreningar eller
förbund som inte är medlemmar i SFRF. Texten blir på detta sätt mer sammanhängande och
lättare för läsaren att följa. Vad gäller ortnamn eller platser i Finland så används den svenska
versionen (svenska är det andra officiella språket i Finland). De finska orden som har varit
onödiga eller omöjliga att översätta (t.ex. varumärken) förklaras på ett annat sätt.
1.4 Avgränsningar
Endast finska föreningar som är verksamma i skrivande stund har inkluderats men oberoende
av när de grundades. Föreningar som slutat existera har exkluderats. Finlandssvenska
föreningar eller föreningar för finska krigsbarn har inte tagits med eftersom förutsättningar för
dessa grupper i Sverige ser eller har sett, enligt mig, något annorlunda ut: finlandssvenskar
har eller har haft det svenska språket med sig redan från Finland vilket åtminstone ytligt sett
kan betraktas som en fördel inte minst i integrationsprocessen, finska krigsbarn i sin tur kom
till Sverige när de var små och placerades ofta i svenska familjer. Detta utesluter dock inte det
faktum att vissa medlemmar i de intervjuade föreningarna kan vara såväl krigsbarn som
finlandssvenskar men eftersom grupperna har sina egna förbund i Stockholmsregionen så är
det också mer sannolikt att dessa främst söker sig till dem.
Nästan alla av de inkluderade föreningarna har olika ”avdelningar” inom sig såsom
pensionärsverksamhet, idrottsverksamhet, dansgrupper osv. Jag har dock valt att inte gå
närmare in på föreningarnas interna organisationsformer eller deras underavdelningar då det
mest relevanta för denna uppsats har varit att skapa en övergripande bild av föreningars
verksamheter och aktiviteter. Hur föreningarna är uppbyggda är därmed inte av intresse i
denna uppsats.
1.5 Disposition
Studien är disponerad på följande sätt: i det nästkommande kapitlet redogörs för materialvalet
och metod, följt av den teoretiska basen som utgörs av tidigare forskning inom ämnet. I
kapitel 4 och 5 redovisas resultatet av den empiriska undersökningen. I kapitel 6 bedrivs en
huvudsakligen kvalitativ analys av det insamlade materialet utifrån urskilda huvudteman med
10 Turunen (1994), s. 19
3