Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...
Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...
Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
vänner <strong>och</strong> bekanta från samma region eller land underlättar ofta migrationsprocessen <strong>och</strong><br />
tiden som nyanländ <strong>och</strong> leder inte sällan till kedjemigration. 136<br />
Kedjemigration syftar till migrationsprocesser som upprätthålls via vänner <strong>och</strong> släkt. De som<br />
flyttar först till den nya destinationen följs av andra från samma område/region efter att dessa<br />
fått information om destinationen <strong>och</strong> vad den har att erbjuda. 137<br />
Migrationen har också kulturella konsekvenser eftersom migranter ofta tar med sig sina egna<br />
kulturer eller delar av dem till det nya hemlandet vilket gör att dessa på ett eller annat sätt<br />
inkorporeras i de mottagande länderna. <strong>Det</strong> kan exempelvis handla om import av de lokala<br />
matvarorna eller om artister från det sändande landet som uppträder i utvandrartäta områden.<br />
<strong>Det</strong> kan också handla om firandet av nationella helgdagar eller om att migranterna själva<br />
producerar konst med kopplingar till de egna erfarenheterna kring transnationalism. Ibland<br />
blir de kulturella uttrycken också institutionaliserade; invandrarföreningar är ett bra exempel<br />
av hur invandrarna synliggör sin existens i det nya hemlandet. 138<br />
Den medförda kulturen sprider sig ofta till majoritetsbefolkningen i det mottagande landet<br />
t.ex. i form av mat (kebab, pizza etc.) eller musik, film <strong>och</strong> litteratur. Å andra sidan är<br />
kulturströmmarna inte bara enkelriktade utan migranterna i de mottagande länderna förmedlar<br />
även varor, idéer <strong>och</strong> värderingar till släkt <strong>och</strong> vänner i de gamla hemländerna. De<br />
mottagande <strong>och</strong> sändande ländernas kulturer påverkar på så sätt varandra, detta kallas ibland<br />
för kulturell kreolisering eller hybriditet. 139<br />
<strong>Det</strong> är också vanligt att migranter engagerar sig i den politiska utvecklingen i det gamla<br />
hemlandet oavsett om de flyttat av politiska skäl eller inte. Graden <strong>och</strong> karaktären av<br />
engagemanget varierar; det kan handla om att försöka påverka den mottagande statens politik<br />
gentemot den sändande eller helt enkelt om att rösta i ett val i det gamla hemlandet. Samtidigt<br />
kan också t.ex. politiker <strong>och</strong> myndigheter i de sändande länderna aktivt driva kampanjer i de<br />
mottagande länderna för att värva röster från utvandrarna. Den transnationella politiska<br />
arenan bildas därmed i växelverkan av de sändande <strong>och</strong> mottagande staterna <strong>och</strong> aktörerna i<br />
dessa. 140<br />
Många migranter skickar pengar till sina gamla hemländer för att hjälpa den kvarboende<br />
familjen <strong>och</strong> släkten med skolavgifter, levnadsomkostnader <strong>och</strong> dylikt. Remitteringarna kan<br />
ske både på individuellt plan från en familjemedlem till en annan eller i mera kollektiva<br />
former såsom insamlingar ordnade av hembygdsföreningar. Ett annat exempel utgörs av det<br />
företagande som kan kopplas till migration. Pga. migration ökar efterfrågan av dels olika<br />
tjänster (transporter, penningsförmedling etc.) <strong>och</strong> dels produkter <strong>och</strong> varor från hemlandet.<br />
<strong>Det</strong>ta i sin tur ger upphov till affärsverksamheter som syftar till att tillgodose migranters <strong>och</strong><br />
de kvarboendes önskemål <strong>och</strong> behov i båda länderna. 141<br />
När det kommer till identitet <strong>och</strong> tillhörighet så har den traditionella migrationsforskningen<br />
oftast betonat integrationsprocessen i det nya hemlandet. <strong>Det</strong> transnationella perspektivet<br />
lägger tonvikt på gemenskaper <strong>och</strong> identiteter som bygger på migranters geografiska ursprung<br />
136 Gustafson (2007), s. 22-25<br />
137 Se ”Chain migration” i The Dictionary of Human Geography (2000), s. 74-75<br />
138 Gustafson (2007), s. 25-26<br />
139 Gustafson (2007), s. 25-27<br />
140 Gustafson (2007), s. 27-29<br />
141 Gustafson (2007), s. 29-31<br />
27