Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...

återföljas av det klassiska konceptet ”Diaspora” av huvudsakligen Robin Cohen. Slutligen
presenteras ”Det transnationella perspektivet” av flera författare.
3.1 Arbetskraftsmigration
För att kunna förstå varför människor eller grupper väljer eller tvingas att bosätta sig i en
annan region, i ett annat land och/eller i en annan världsdel är det viktigt att göra
djupdykningar i de bakomliggande orsaker som leder eller har lett till att människor väljer
eller är tvungna att flytta från en plats till en annan. Genom att studera migrationsbeslutet ur
ett perspektiv där det tas hänsyn till bl.a. samhällsförändringar ökar man inte enbart
förståelsen för de individuella migranterna eller för gruppen som migrerar som sådan utan
också för deras situation i det nya hemlandet. Denna synpunkt ligger också till grund för valet
av att inkludera arbetskraftsinvandring som teoribildning i denna studie.
Eftersom (arbetskrafts)migration är ett vitt område är diskussionen nedan långtifrån
uttömmande utan endast en kortfattad genomgång av fenomenet och dess grundläggande
karaktär. Tidsmässigt har jag fokuserat främst på perioden efter andra världskriget (1945-
1973) eftersom de största migrationsflödena från Finland till Sverige skedde ungefärligt under
denna period. Geografiskt sett ligger fokus på Europa i den mån det har varit möjligt och då
särskilt på Finland och Sverige. Migration mellan de övriga kontinenterna har exkluderats
sålänge jag inte ansett att den exemplifierar något intressant eller relevant för detta arbete.
Arbetskraftsmigranter är migranter som flyttar, antingen tillfälligt eller permanent, för att hitta
en anställning. Arbetkraftsmigrationen innebär ofta rörlighet över nationsgränser, avståndet
kan i sin tur variera och handla om kortare eller längre sträckor. 61 De flesta flyttningarna sker
dock över relativt korta avstånd eftersom det mellanliggande avståndet ofta påverkar
flyttningsbeslutet. Det är därför de största invandrings- och utvandringsströmmarna i Sverige
består av människor från grannländer. 62 För arbetsmigranterna är det huvudsakliga motivet
ekonomiskt men inte sällan blir de, förr eller senare, en del av den permanenta arbetskraften i
destinationen bl.a. genom kedjemigration. I vissa fall blir arbetsmigranterna omöjliga att
särskilja från den övriga populationen medan i andra fall blir skillnaderna påtagliga bl.a. av
kulturella skäl. Det är också vanligt att de mer distinkta migranterna formar etniska grupper
och grupperingar. 63
Historiskt sett har arbetsmigranterna varit viktiga både för den ekonomiska tillväxten och för
det kulturella utbytet. På 1800-talets Storbritannien t.ex. var arbetskraftens rörlighet
grundläggande för landets fortsatta industrialisering och urbanisering, på liknande sätt blev
Storbritannien, Tyskland och Frankrike beroende av arbetskraft från Sydeuropa och länder i
tredje världen efter andra världskriget: Storbritannien importerade arbetskraft från de gamla
kolonierna i Västindien och Sydasien, Frankrike från Italien, Spanien, Portugal och
Nordafrika, Västtyskland från Grekland och Turkiet. I Sydafrika arbetade de svarta på
ettårskontrakt i de vita territorierna under apartheid. 64
Alla högindustrialiserade länder i Västeuropa använde sig av värvning av tillfällig arbetskraft
efter andra världskriget fram till i början av 1970-talet. 65 Den officiella värvningen av
61 Se ”Migrant labour” i The Dictionary of Human Geography (2000), s. 502-503
62 Malmberg & Hedberg (2008), s. 11
63 Se ”Migrant labour” i The Dictionary of Human Geography (2000), s. 502-503
64 Se ”Migrant labour” i The Dictionary of Human Geography (2000), s. 502-503
65 Castles & Miller(1993), s. 65-71
15