Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...

1. Fullständig deltagare – den studerade gruppen är inte medveten om varför forskaren
är där. Forskare deltar på samma premisser som alla andra.
2. Deltagande som observatör – de studerade är medvetna om forskaren ibland dem
och forskaren blir ofta mer eller mindre integrerad i gruppen. Idealmodellen för
socialantropologer.
3. Observatör som deltagare – forskaren är mindre deltagande än ovan med en mer
framträdande observatörsroll. Forskarens roll som forskare är påtalad från början.
4. Fullständig observatör – de observerade känner till forskarens syfte men forskaren
interagerar inte med gruppen. Forskaren sitter kanske bakom en glasvägg eller
observerar på håll. 25
Vad det gäller pensionärsträffen så använde jag av mig främst av den tredje typen av
deltagande observation: observatör som deltagare. I samband med att ordföranden öppnade
mötet så meddelade hon också de övriga om att jag fanns på plats samt mitt syfte. Varje
person i lokalen blev på så sätt medveten om min närvaro. För min egen del föll det sig
naturligt att observera mer och delta mindre dels för att mina egna erfarenheter av
föreningsverksamhet är relativt begränsade dels för att gruppen var helt främmande för mig.
Samtidigt är gränserna mellan de olika kategorierna ofta flytande och graden av deltagande
kan skifta under fältarbetet. 26 Min egen roll som observatör förstärktes exempelvis ytterligare
mot slutet av träffen när verksamheten ändrade sin karaktär från relativt passiv till mer aktiv
verksamhet, dvs. från informationsmöte till körövning.
Det andra observationstillfället festivalen Mer än Mumin blev en udda upplevelse eftersom
den tilltänkta gruppen dvs. de sverigefinska ungdomarna uteblev (endast under fem personer
kom) och observationen fick ta en annan riktning än vad som var planerat från början. Syftet –
att skapa en heltäckande bild av såväl artister som besökare med fokus på besökare – fick helt
enkelt ändras och jag fick fokusera på artisterna istället. Att alla i lokalen, förutom de som var
besökare per definition, hade andra roller gjorde emellertid att jag snabbt smälte in i miljön
och på sätt och vis deltog mer än observerade.
Min roll som forskare blev tydligt påtalad även vid detta observationstillfälle eftersom jag
talade om det för alla som jag pratade med. I det stora hela är det dock svårt att uttala sig om
observationens karaktär eftersom publiken i stort uteblev. Det kan dock tänkas att även om
”kulturfrossan” hade haft flera besökare hade det förmodligen varit svårt för mig att integrera
med gruppen dels pga. åldersskillnad och dels för att observationen ägde rum endast vid ett
enda tillfälle.
Jag skrev fältanteckningar under båda observationstillfällena. Observationerna
kategoriserades inte utifrån teman, människor etc. under processens gång utan allting skrevs
ner huller om buller i den ordning intrycken strömmade in. 27 För det mesta följde dock
anteckningarna den kronologiska ordningen relativt väl eftersom det primära syftet med
observationerna var att ta reda på vad som skedde under en viss tidsperiod. För att minska
risken för att upplevelserna och upptäckterna blev förvrängda 28 renskrevs anteckningarna
redan dagen efter. Jag började också med rapportskrivandet under den följande dagen när
minnet fortfarande var färskt.
25 Garsten (2003), s. 157-165
26 Garsten (2003), s. 157-165
27 Jämför Fangen (2005), s. 102
28 Fangen (2005), s. 80
9