Vägen till ett cyklande samhälle - Webbutik - Sveriges Kommuner ...
Vägen till ett cyklande samhälle - Webbutik - Sveriges Kommuner ...
Vägen till ett cyklande samhälle - Webbutik - Sveriges Kommuner ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
etet med cykelhandlingsplanen, bland annat genom två workshops<br />
som hölls i början av projektet.<br />
Örebro: Cykelsamordnare<br />
År 2000 <strong>till</strong>sattes en cykelsamordnare i kommunen. Från att ha varit<br />
<strong>ett</strong> mer pittoreskt inslag har samordnaren blivit en efterfrågad resurs<br />
som ”intern konsult”, menar man på kommunen. Idag har cykeltänket<br />
integrerats i hela stadsplaneringsprocessen <strong>till</strong> skillnad från tidigare.<br />
För Örebro har det varit viktigt att någon från början tar ansvar för<br />
cykelfrågan, men målet med en cykelsamordnare är att cykeltänket<br />
ska bli en självklarhet i hela kommunen. D<strong>ett</strong>a för att engagemanget<br />
för cykelfrågorna inte ska försvinna om cykelsamordnaren slutar. I<br />
Örebro anser man att den svåra biten är att ändra den egna organisationen,<br />
inte att få människor att ändra färdsätt.<br />
Helsingborg: Pilotstråk<br />
Inom ramen för framtagandet av Cykelplan 2007 genomfördes <strong>ett</strong> intensivt<br />
arbete med tre pilotstråk i Helsingborg. Huvudsyftet med pilotstråken<br />
var att bli bättre på att prioritera cykeltrafiken. Tre cykelstråk<br />
valdes ut och fick olika inriktning; planering, byggande respektive drift<br />
och underhåll. Målet var att hitta sätt att säkra att cykelfrågorna kom<br />
med tidigt och att de fanns med genom hela stadsbyggnadsprocessen.<br />
Målet var också att förbättra stråken genom olika typer av åtgärder<br />
samt att lära sig att bättre kommunicera cykelfrågor. Ett antal möjligheter<br />
att stärka cykelns roll identifierades:<br />
> I planeringsskedet: stödet <strong>till</strong> planhandläggarna kan förbättras,<br />
rutinerna i planprocessen kan utvecklas och driftsaspekterna kan<br />
komma in tidigare.<br />
> I byggskedet: vägledningarna för att bygga på rätt plats och för att<br />
bygga rätt kan förfinas.<br />
> I förvaltningsskedet: funktionsavtalen som omfattar potthål, glassplitter,<br />
beskärning, vinterväghållning, etc. kan efterlevas bättre.<br />
> I dialogen: den externa kommunikationen med medborgare och<br />
organisationer behöver systematiseras och den interna dialogen<br />
inom staden kan utvecklas.<br />
<strong>Vägen</strong> <strong>till</strong> <strong>ett</strong> <strong>cyklande</strong> <strong>samhälle</strong> 21