10 utmaningar som kan fälla igel - Veckans Affärer
09.09.2013 • Views
Share Embed Flag

10 utmaningar som kan fälla igel - Veckans Affärer

10 utmaningar som kan fälla igel - Veckans Affärer

10 utmaningar som kan fälla igel - Veckans Affärer

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
va.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

TIDSAM 0933-50<br />

DOM<br />

VECKANS AFFÄRER<br />

”sluta<br />

vela om<br />

scania,<br />

investor”<br />

intervju<br />

man:s vd:<br />

”den här<br />

striden<br />

måste få<br />

ett slut”<br />

dokument<br />

miljardsmäll<br />

hotar<br />

zennströms<br />

nya projekt<br />

<strong>10</strong> <strong>utmaningar</strong> <strong>som</strong> <strong>kan</strong> <strong>fälla</strong> <strong>igel</strong><br />

VA GRANSKAR: Maktstriderna, utförsäljningen och den nya strategin i Teliasonera<br />

MIRAKEL<br />

MOGULEN<br />

EXKLUSIVT NORRMANNEN SOM REGERAR INTERNET I SVERIGE<br />

N u m m e r 5 0<br />

1 4 d e c e m b e r 2 0 0 6<br />

p r i s 5 5 k r

scanpix<br />

30<br />

06<br />

o n s d a g<br />

nobel biocare slipper<br />

förbud. Läkemedelsverket<br />

tar Nobel Biocare i<br />

örat. Men försäljningen<br />

av det kontroversiella<br />

tandimplantatet Nobel<br />

Direct stoppas ej. Aktien<br />

stiger på börsen.<br />

Klädjätten lindex<br />

kastar in handduken<br />

i Tyskland. Innan<br />

verksamhetsåret är<br />

slut ska samtliga 23<br />

butiker vara sålda.<br />

07 t o r s d a g<br />

12 chefredaktören<br />

Den nya mediemakten är här – och det är inte vi.<br />

insider<br />

bilbyggarna<br />

7 bygger varje bil för hand<br />

Christian von Koenigsegg <strong>kan</strong> ta bra betalt.<br />

8 sneakers är förebilden<br />

Maria Uggla på Volvo letar idéer överallt.<br />

9 engelsk design på svenska<br />

Simon Padian på Saab älskar glada grillar.<br />

direKt<br />

15 bennets annorlunda syn<br />

Utförsäljningen av Teliasonera blev hans fall.<br />

16 hotet om skadestånd finns kvar<br />

Nobel Biocare <strong>kan</strong> inte slå sig till ro.<br />

17 va:s dom: investor bryr sig inte<br />

Wallenberg oengagerad ägare i Scania.<br />

18 zennström hotas av ny miljardsmäll<br />

Skypegrundaren hotas av gigantiska stämningar.<br />

22 ”det måste få ett slut”<br />

MAN:s Hå<strong>kan</strong> Samuelsson om Scaniaaffären.<br />

24 dyrköpta teknikbolag i kina<br />

Investor Growth Capitals Michael Ricks i intervju.<br />

26 gunnebo industrier<br />

En riktig liten verkstadspärla på börsen.<br />

30 lindex<br />

Dags att sälja.<br />

V e c K a n s o m g i c K på ekonominyheterna.se<br />

friad. Heliane Canepa,<br />

Nobel Biocare.<br />

18<br />

26<br />

OK för Canepa<br />

15<br />

Satsningen i Tyskland<br />

har kostat cirka en miljard<br />

kronor.<br />

sKoKedjan Wedins delas.<br />

I fortsättningen ska kedjan<br />

ha tre koncept: Wedins,<br />

Accent och Rizzo.<br />

Madonna igen<br />

iKea tVingas stänga sitt<br />

varuhus i ryska Niznij<br />

Novgorod. Detta sedan en<br />

femåring dödats av en<br />

shoppingvagn tidigare i<br />

höst.<br />

9<br />

22<br />

scanpix<br />

madonna gör en till H&Mkollektion.<br />

M by Madonna<br />

kommer i butikerna i<br />

mars nästa år.<br />

08 f r e d a g<br />

Ericsson rockar<br />

ericsson sKa börja samarbeta<br />

med Napster om<br />

musik i mobilen. Med<br />

Napster Mobile får Ericssons<br />

mobilkunder tillgång<br />

till 2,5 miljoner låtar.<br />

tillbaKa. Madonna gör<br />

en till kollektion för H&M.<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |

V a i n n e H Å l l<br />

special<br />

34 anders <strong>igel</strong> under attack<br />

Teliasoneras vd slåss för sin post.<br />

tema fastigHeter<br />

42 byggboom nästa år<br />

Alla sektorer inom byggindustrin ökar.<br />

43 lägenheter bör ägas<br />

VA:s Bengt Ericson om en bortglömd fråga.<br />

profil<br />

44 kjell aamot<br />

Schibsteds vd är den obestridlige internetkungen.<br />

din Va<br />

51 rätt man på rätt plats?<br />

Felrekryteringarna kostar miljarder.<br />

54 serier roligare än aktier<br />

Vi hjälper dig att hitta dyrgriparna på vinden.<br />

56 börsguiden<br />

Med VA:s egna prognoser.<br />

61 ulrika knutson gillar hårda paket<br />

Årets alla bästa böcker – bara att slå in.<br />

65 hårdvinklat om nya idol 2006<br />

Östling och Samuelsson vet hur det ska låta.<br />

66 perspektiv: gunnar lindstedt<br />

Allt lugnt i Damaskus basarer.<br />

11 m Å n d a g<br />

Elbolag är det<br />

värsta vi vet<br />

sVensKarna tycker inte<br />

om sina elbolag. Fortum,<br />

Vattenfall och Eon ligger<br />

i botten i Svenskt Kvalitetsindex<br />

årliga nöjda<br />

kunder-lista.<br />

H&m öppnar sin första<br />

butik i Japan hösten 2008<br />

och letar redan efter fler<br />

på bra adresser i Tokyo.<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se<br />

61<br />

54<br />

V e c K a n s o m g i c K på ekonominyheterna.se<br />

h&m<br />

11 miljarder euro lånar<br />

MAN för att klara<br />

köpet av svenska Scania,<br />

meddelar den tyska lastbilstillverkaren.<br />

jürgen dormann<br />

meddelar att han<br />

lämnar ABB vid<br />

vårens stämma.<br />

Han har varit<br />

o r d f ö r a n d e<br />

sedan 2001<br />

och var även<br />

vd 2002–2004.<br />

pÅ gÅng.<br />

H&M i Japan.<br />

42<br />

34<br />

44<br />

12 t i s d a g<br />

Köpfesten<br />

fortsätter<br />

Handelns utredningsinstitut<br />

skriver upp prognosen<br />

för detaljhandeln<br />

för 2007 och 2008 med<br />

0,5 respektive 0,3 procent.<br />

Sänkta inkomstskatter,<br />

lägre oljepriser<br />

och fler svenskar i jobb<br />

ger bättre tider för alla.<br />

slutar. Jürgen Dormann<br />

lämnar ABB på stämman.

I n s I d e r<br />

3 röster fr ån fro ntlinjen<br />

”Jag var nog 4-5 år när jag såg den norska doc<strong>kan</strong>imationen<br />

Flåklypa grand Prix på bio – och blev otroligt fascinerad. Filmen<br />

handlar om cykelhandlaren Reodor Felgen <strong>som</strong> bygger bilen<br />

il Tempo gigante och vinner tävlingen, sponsrad av en arabisk<br />

oljeshejk. sedan dess har jag ritat och skissat på bilar. Jag tror att jag visste<br />

redan då att det var bilar jag ville syssla med i mitt liv. när man är så ung<br />

är man väldigt öppen för intryck, och intrycken stannar kvar.<br />

Att det blev sportbilar <strong>kan</strong>ske beror på hur Flåklypa grand prix är filmad,<br />

att man fick följa med i loppet, det gav fartkänsla. och det är något särskilt<br />

med dynamiken och koncentrationen i en sportbil. Den ska vara fokuserad,<br />

karaktären blir tydlig, inte suddig <strong>som</strong> för en del andra bilar. Där finns värme,<br />

eld, proportioner, abnormiteter, något mer än det vanliga. <strong>kan</strong> man älska en bil?<br />

<strong>kan</strong>ske inte, men man <strong>kan</strong> känna något liknande. starka, varma känslor.”<br />

FoTo johan Tholson<br />

Bilbyggarna<br />

Kan man älska en bil?<br />

Designertrion <strong>som</strong> VA träffat svarar<br />

ja. Och det gör ingen skillnad om<br />

det är ett handbyggt fartvidunder<br />

i mångmiljonklassen eller en<br />

småbil för Svensson.<br />

av niklas johansson<br />

Christian<br />

von Koenigsegg<br />

vd<br />

koenigsegg<br />

ängelholm<br />

Hans handbyggda svenska sportbilar<br />

kostar drygt 6 miljoner kronor och<br />

har sålts i 31 exemplar.<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |

I n s I d e r b ilbyg g arna<br />

”Jag hämtar InspIratIon från sportskor <strong>som</strong> stella McCartney och<br />

Puma, från glasögon, kläder och möbler. visst är man nyfiken på konkurrenterna,<br />

men om man skulle titta för mycket på dem skulle man<br />

redan vara för sent ute. Designtrender <strong>kan</strong> komma från oväntade håll.<br />

Just nu är vitt en väldigt trendig färg inom bilindustrin, min tolkning är<br />

att det har kommit från ipod.<br />

Jag är väldigt noga med att lära känna slutkunden. Jag vill veta hur de lever,<br />

äter, vad de gör på sin fritid. köparna av C30 tror vi inte är stora familjer,<br />

de har ofta ingen användning för baksätet, de äter ute och behöver inte<br />

veckohandla på samma sätt <strong>som</strong> en barnfamilj. Däremot har de<br />

fritidsintressen av typen surfing och snowboard, det måste vara lätt att<br />

<strong>fälla</strong> baksätet. De är trendkänsliga och designintresserade. Därför<br />

eftersträvade vi en mer modern sportighet än en klassisk racingkänsla.<br />

Färger <strong>som</strong> brons och pärlemorvitt i stället för rött och svart. Dessutom<br />

en mittkonsol i borstat aluminium <strong>som</strong> har ett surfinginspirerat<br />

mönster. inte överallt, men partiellt. Det blir <strong>som</strong> ett smycke<br />

i bilen och förhöjer känslan av en unik design.<br />

Det sista man vill ha <strong>som</strong> designer är en axelryckning.<br />

Jag går självklart inte in för att hälften av publiken ska<br />

tycka att det jag gör är fult, men man måste ta ut<br />

svängarna för att en produkt ska sticka ut.<br />

Det är omöjligt att göra något <strong>som</strong> alla tycker om.”<br />

FoTo chrisTer ehrling<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

Maria Uggla<br />

programchef designer<br />

volvo PeRsonvAgnAR<br />

göteborg<br />

Ansvarar för klädsel och färger på Volvos<br />

mindre modeller. Designade tidigare<br />

vitvaror åt Electrolux.

engelsman<br />

<strong>kan</strong> jag se<br />

”<strong>som</strong><br />

Saab både<br />

ur ett svenskt och utländskt<br />

perspektiv. I<br />

Sverige tänker man ofta<br />

på Saab <strong>som</strong> en folkbil,<br />

utomlands har den en<br />

helt annan status och<br />

uppfattas <strong>som</strong> exklusiv.<br />

Samtidigt får den inte<br />

kosta för mycket, man<br />

måste vara försiktig<br />

med var man lägger<br />

pengarna. Då är frågan,<br />

vad gör en Saab till en<br />

Saab? Vi <strong>kan</strong> inte vara<br />

bäst på allt, då blir det<br />

en Rolls Royce. Jag vill<br />

prioritera det <strong>som</strong> kunden<br />

rör och ser ofta, till<br />

exempel ratten och<br />

dörrhandtagen, både invändigt<br />

och utvändigt.<br />

Handskfacket är inte<br />

lika viktigt, det används<br />

inte så ofta och människor<br />

tänker inte på vilken<br />

kvalitet det har.<br />

Arvet från flygindustrin<br />

är en spännande<br />

och väldigt viktig del av<br />

varumärket. Det märks<br />

ännu i dag, vindrutan är<br />

väldigt rundad, formerna<br />

är aerodynamiska<br />

och det finns en cockpitkänsla<br />

i kupén. Allt<br />

ska vara byggt runt föraren.<br />

Vår ’night panel’,<br />

att man <strong>kan</strong> dämpa ner<br />

alla ljus utom hastighetsmätaren<br />

när det är<br />

mörkt ute, är en viktig<br />

del av den känslan.<br />

Är Saab en snäll bil?<br />

Ja, man <strong>kan</strong> uppfatta<br />

det så. Jag tror att det<br />

beror på att den understa<br />

linjen på grillen och<br />

strålkastarna går upp<br />

mot <strong>kan</strong>terna och lik<strong>som</strong><br />

bildar ett leende.<br />

Fronten är bilens ansikte<br />

och det är positivt att<br />

Saabs är snällt, homogent<br />

och tidlöst. Men<br />

det går även att göra en<br />

Saab <strong>som</strong> har mer av<br />

attityd och självsäkerhet,<br />

<strong>kan</strong>ske måste<br />

det bli mer av det<br />

i framtiden.”<br />

FoTo chrisTer ehrling<br />

Simon Padian<br />

brand design chief<br />

sAAb AuToMobile<br />

göteborg<br />

Engelsman utbildad i den brittiska bilindustrins mecka<br />

Coventry. Har arbetat på Saab sedan 1989.<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |

Din nya affärssajt<br />

Gratis<br />

nyhetsbrev<br />

varje dag<br />

Börskurser<br />

& analyser<br />

Senaste nytt,<br />

kommentarer<br />

& analyser<br />

Artiklar ur<br />

Vec<strong>kan</strong>s <strong>Affärer</strong><br />

& Att:ention<br />

Unika intervjuer<br />

& TV-inslag<br />

från TV4<br />

Säg vad<br />

du tycker<br />

DIN ETT NYA SAMARBETE AFFÄRSSAJT MELLAN FRÅN<br />

R E d a k t i o n<br />

Tel: 08-736 52 00<br />

Postadress: <strong>10</strong>5 44 stockholm Besöksadress: sveavägen 53<br />

E-post: red@va.se E-post till medarbetare: förnamn.efternamn@va.se<br />

Webbadress: www.va.se<br />

REdaktionscHEF<br />

stf. AnsVAriG UtGiVAre<br />

Richard Björnelid<br />

08-736 57 25<br />

sEnioR REPoRtER<br />

Bengt Ericson<br />

0240 -723 42<br />

Cecilia Aronsson<br />

08-736 57 81<br />

Torbjörn Carlbom<br />

08-736 57 40<br />

Åsa Ekelund<br />

08-736 58 21<br />

Rune Ahlström<br />

bildrepro<br />

08-736 59 85<br />

Mikael Zackrisson<br />

webbchef<br />

08-736 52 94<br />

maRknadschEf<br />

Marie Bengtsson<br />

08-736 53 47<br />

föRlagsdiREktöR<br />

Jonas von Hedenberg<br />

08-736 56 34<br />

tEknisk chEf<br />

Britt Andersson<br />

08-736 37 44<br />

tRyck<br />

Sörmlands Grafiska<br />

Quebecor<br />

chEfREdaktöR<br />

aNSVaRiG UTGiVaRe<br />

Pontus Schultz<br />

08-736 57 50<br />

aRt diREctoR<br />

Jonas Carlson<br />

08-736 53 79<br />

REPoRtRaR<br />

Pontus Herin<br />

08-736 57 26<br />

Niklas Johansson<br />

08-736 57 92<br />

Gunnar Lindstedt<br />

08-736 58 37<br />

Per Olof Lindsten<br />

08-736 58 55<br />

layout<br />

Anna Spång<br />

illustration, nyhetsgrafik<br />

08-736 58 35<br />

Maria Källner (tjl)<br />

08-736 57 34<br />

REsEaRch<br />

Camilla Wagnern<br />

08-736 52 99<br />

EkonominyhEtERna .sE<br />

Malin Lundmark<br />

webbredaktör<br />

08-736 57 35<br />

ExtERna mEdaRbEtaRE<br />

Christer Berglund<br />

08-736 52 00<br />

Benny Bergenstråhle<br />

08-736 56 29<br />

Tobias Edström<br />

08-736 56 25<br />

PPR RE E n u m E R E R a !<br />

PREnumERationsäREndEn<br />

Prenumerationsärenden<br />

Ring 08- 799 63 41 Faxa 08-28 59 74<br />

E-post: Pris: pren@va.se<br />

Helår 2 250:- (2 hemsida: 125:- exkl. www.va.se<br />

moms)<br />

Pris: Helår 1 995:- (1 875:- exkl. moms)<br />

E-post: pren@va.se Ring: 08- 799 63 41 Faxa: 08-28 59 74<br />

www.va.se<br />

REdaktionsassistEnt<br />

annons<br />

Ld media ab<br />

08-736 52 00<br />

annonschEf<br />

Haig Daniels<br />

08-736 56 <strong>10</strong><br />

Annika Nyman<br />

08-736 57 51<br />

Annonsorder och mAteriAl<br />

Lisa Westerberg<br />

08-736 56 24<br />

REdaktionssEkREtERaRE<br />

Anna-Stina Atterday<br />

08-736 56 26<br />

Jonas Malmborg<br />

08-736 57 68<br />

Cecilia Stenshamn (f-led)<br />

08-736 57 69<br />

Jan-Eric Öhman<br />

08-736 57 31<br />

Annika Lidén Engberg<br />

bildredaktör<br />

08-736 58 69<br />

Emanuel Sidea<br />

webbreporter<br />

08-736 57 93<br />

Christopher Grenö<br />

08-736 56 17<br />

Per Laredius<br />

08-736 56 37<br />

Vec<strong>kan</strong>s <strong>Affärer</strong> ges ut av Bonnier tidskrifter AB<br />

medlem i sveriges tidskrifter. © Vec<strong>kan</strong>s <strong>Affärer</strong>. issn 0506-4406<br />

För att underlätta god service och korrekt administration av din prenumeration används modern informationsteknik inom Bonnier AB, <strong>som</strong> äger Vec<strong>kan</strong>s<br />

<strong>Affärer</strong>, för behandling av namn och personnummer, adress/teleadress, produkt-, leverans- och betalningsuppgifter. Uppgifterna – tillgängliga för dig för<br />

registerutdrag, ev rättelse eller spärr via vår kundtjänst – analyseras och grupperas och används för administration av dina engagemang och betalningar<br />

samt för information och marknadsföring via post, telefon eller elektronisk överföring. Uppgifterna lagras och används under den tid du har ett aktivt<br />

Bonnierengagemang och för en tid därefter då Du <strong>kan</strong> utnyttja fördelarna med att vara kund vid Bonnier AB. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga<br />

villkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll. Du <strong>kan</strong> komma att få intressanta erbjudanden från andra delar inom Bonnier AB eller från<br />

utvalda samarbetspartners till koncernen. Om du inte vill ha sådana erbjudanden, kontakta kundtjänst så kommer dina uppgifter att spärras. Om du vill<br />

avsluta kundrelationen helt efter en aktiv prenumerations- eller medlemsperiod är vi tacksamma om du meddelar detta så att vi <strong>kan</strong> radera dina uppgifter.<br />

Bonnier AB inhämtar uppgifterna i första hand direkt från dig samt uppdaterar och kompletterar uppgifterna via andra register med sådan information<br />

<strong>som</strong> är särskilt viktig för god kundservice. Det gäller främst namn- och adressuppgifter. Kundrelationen med Bonnier AB präglas av Kvalitet, Trygghet och<br />

Kundfördel, <strong>som</strong> innebär att du nås av kvalitetsprodukter, <strong>kan</strong> känna trygghet för hanteringen av dina adressuppgifter, nås av fördelaktiga erbjudanden.

Outsourcing <strong>som</strong> du aldrig sett det<br />

ä r du en av de 21 utvalda<br />

i Lars Leijonborgsglobaliseringsråd?<br />

Inbilla dig inte att<br />

det handlar om programmering<br />

och callcentertjänster<br />

längre.<br />

Tidningen Wired har<br />

listat de fem märkligaste<br />

tjänsterna:<br />

1. Drive-thru-<br />

restaurangen. Låter<br />

personen på andra<br />

sidan högtalaren lite<br />

distanserad? Kan bero<br />

på att han sitter någon<br />

p O n t u s Skriv<br />

Den nya mediemakten är här<br />

1998 sk u l l e jag sälja den tidning <strong>som</strong> jag då<br />

jobbade med. DN:s nuvarande chefredaktör<br />

Thorbjörn Larsson hade precis slutat <strong>som</strong> chefredaktör<br />

för Aftonbladet och blivit svensk affärsutvecklare<br />

åt sin ägare Schibsted. Jag och<br />

min kollega bjöd honom på lunch på Sturehof<br />

vid Stureplan. Bara några bord bort från oss<br />

satt konkurrentens ägare Jonas Bonnier. Thorbjörn<br />

fnissade något om att vad vi än kom<br />

fram till så hade vi ju höjt priset, när Jonas<br />

Bonnier satt och spanade på oss. Det slår mig<br />

nu att allt var ganska idylliskt.<br />

Sedan dess har striden mellan Schibsted,<br />

Bonnier, MTG, Sanoma, Egmont och Nordens<br />

övriga mediejättar skruvats upp. I det här<br />

numret av Vec<strong>kan</strong>s <strong>Affärer</strong> berättar Jonas<br />

Malmborg om den pi<strong>kan</strong>ta striden mellan<br />

Bonnier och Schibsted om TV4, och skildrar<br />

norska Schibsteds framgångssaga efter att<br />

man förlorat den prestigematchen.<br />

Skälen till den tuffa konkurrensen är<br />

många. Lagstiftning <strong>som</strong> begränsar ägandet<br />

har tvingat bolagen att söka marknader utanför<br />

Norden. Lägre distributions- och produktionskostnader<br />

har ökat konkurrensen. En<br />

exploderande annonsmarknad har gett pengar<br />

att växa för.<br />

Den tuffa tonen mellan medieföretagen lär<br />

bara stärkas. Men frågan är om striden om<br />

makten över framtidens marknad verkligen<br />

utkämpas mellan Bonnier och Schibsted.<br />

Det snabbast växande fenomenet på internet<br />

just nu kallas Web 2.0 – innehåll skapat av<br />

helt annanstans.<br />

2. Böner. Mot en liten<br />

extra slant i kollekten<br />

<strong>kan</strong> kyrkobesökarna<br />

få förböner för den <strong>som</strong><br />

behöver det. Ett e-mail<br />

till Indien sätter bollen<br />

i rullning.<br />

3. LäxLäsning. Indiska<br />

och latinameri<strong>kan</strong>ska<br />

lärare finns tillgängliga<br />

24 timmar<br />

om dygnet.<br />

4. speL. Lata spelare<br />

<strong>kan</strong> köpa avatarer eller<br />

färdiga karaktärer till<br />

12 | VA | 50 | 14 DeCeMBeR 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

/blogg<br />

Tycker du <strong>som</strong> jag?<br />

Säg emot i min blogg.<br />

Varje dag.<br />

till chefredaktören: pontus.schultz@va.se<br />

datorspel <strong>som</strong> ”World<br />

of warcraft”. Från<br />

Rumänien till Kina<br />

spelar tusentals människor<br />

de mest populära<br />

spelen tolv timmar<br />

om dagen för att sedan<br />

kunna sälja sina figurer.<br />

5. MODerskap. Unga<br />

kvinnor i Indien hyr ut<br />

sin livmoder till barnlösa<br />

par i USA eller<br />

Storbritannien. Det<br />

<strong>kan</strong> kosta så lite <strong>som</strong><br />

3 500 dollar.<br />

användarna själva.<br />

Medier <strong>som</strong> klarar att<br />

samla sådant material<br />

säljs för hisnanade belopp.<br />

Googles köp av<br />

videosajten Youtube för 12 miljarder har förvandlat<br />

marknaden från hobbysajter till<br />

medievärldens absoluta mittpunkt.<br />

Mediernas affärsidé har alltid varit distributionsmonopolet,<br />

att ensamma vara scenen<br />

där vi bildar oss vår världsbild. I dag <strong>kan</strong> vi se<br />

att en ny generation mediekonsumenter snarare<br />

bygger sin världsbild på medietjänster<br />

<strong>som</strong> Lunarstorm, Youtube<br />

och Myspace än SVT och<br />

TV4. Traditionella medieföretag<br />

har haft svårt att kliva in på den<br />

marknaden. Därför är Kjell Aamots<br />

förvandling av Schibsted<br />

från ett klassiskt tidningsföretag<br />

till ett<br />

modernt internetföretag,<br />

mycket med<br />

hjälp av Aftonbladet,<br />

väl värd att<br />

studera. Där någonstans<br />

finns<br />

nyckeln till framtidens<br />

mediemakt.<br />

Se upp – allt<br />

har förändrats!<br />

träffade en av mina vänner i<br />

finanssvängen häromdagen.<br />

”Jag har pratat med världens<br />

smartaste människor, och alla<br />

är överens om att det kommer<br />

att fortsätta uppåt nästa år<br />

fast det egentligen borde gå<br />

ned, enligt alla gamla konjunkturregler”,<br />

sa han.<br />

Det är då, enades vi om, när de<br />

allra klokaste börjar gå i fronten<br />

för att allt är förändrat, <strong>som</strong><br />

man ska börja dra öronen åt sig.<br />

Just nu<br />

BOk: Har beställt Fast<br />

Company-redaktörens Alan Deutschmans<br />

Change or die. Om att bara<br />

en av tio lyckas förändra sig – om<br />

alternativet är att de dör.<br />

prYL: Koppla lilla lådan Creative<br />

Xmod mellan mp3-spelare och högtalare<br />

och du får cd-kvalitet på ljudet.<br />

krYDDa: Saffran. Bäst i sås<br />

till grillat kött eller<br />

skaldjursrisotto.<br />

Svenskar nya<br />

fransmännen<br />

är det bara jag <strong>som</strong><br />

tänker på försöken att<br />

slå ihop Volvo och<br />

Renault när Leif<br />

Östling först jämför<br />

MANs attack på<br />

Scania med nazisternas<br />

blixtkrig och<br />

sedan kastar sig över<br />

MANs rådgivare Handelsbanken<br />

och frågar<br />

sig hur en svensk storbank<br />

<strong>kan</strong> ge sig in i något<br />

sånt här? Det osar obehaglignationalism<br />

i brist<br />

på säkra<br />

argument.<br />

Världens kapitalistergnuggar<br />

ögonen.<br />

Är svenskarna<br />

de nya fransmännen?<br />

SCANPix<br />

”Vårkyckling à la<br />

Jan Stenbeck med<br />

tryffel och gåslever”<br />

Cristina stenbeck räknar upp<br />

sina kulinariska favoriter i en<br />

intervju med krögaren Pontus<br />

Frithiof i hans jubileumsbok.

”I Sverige får man ju bara vara lagom<br />

bra och lagom framgångsrik...”<br />

emma källgren, vd Sifs eget Service, om maktkampen i Företagarna där vd Gunvor engström fick gå.<br />

v a B r e v<br />

Leijonborgs råd saknar framtiden<br />

Lars LeiJOnBOrg har utsett sitt<br />

högst personliga globaliseringsråd,<br />

en ”arena där politiker, fack<br />

och näringsliv <strong>kan</strong> samtala, vid<br />

sidan av dagskonflikterna, om<br />

globaliseringens hot och möjligheter”.<br />

Listan på de 21 medlemmarna,<br />

vid sidan om Lars Leijonborg<br />

själv, <strong>kan</strong> läsas <strong>som</strong> en förteckning<br />

över det svenska politiska<br />

och ekonomiska etablissemanget,<br />

<strong>som</strong> det definitivt inte ser ut i<br />

morgon. Så ser det ut när ”alla ska<br />

vara med”, utan att man egentligen<br />

menar det och när man saknar<br />

ambition att verkligen diskutera<br />

globaliseringens hot och<br />

möjligheter.<br />

Vad gör Sture Nordh där och<br />

varför är inte Johan Norberg med?<br />

För att nu avslöja två fel av fem.<br />

Mikael Sekund<br />

konsult och samhällsdebattör<br />

Ska reklambyråerna få statsstöd?<br />

var ska aLLa reklambyråer och<br />

annonsmedier <strong>som</strong> dragit i sig de<br />

2,1 statliga miljarderna hitta nya<br />

miljarder. Företagen tappar en<br />

stor mjölkkossa och – hemska<br />

tanke – <strong>kan</strong>ske får dra ner på den<br />

lukrativa verksamheten. Vad gör<br />

Maud Olofsson åt detta? Pyntar<br />

man upp stöd till – ännu hemskare<br />

tanke – reklambranschen?<br />

Uffe på ekonominyheterna.se<br />

om kampanjen mot statlig reklam<br />

Kvotering är<br />

kvinno-<br />

förnedrande<br />

Det finns ingen anledning att<br />

ha en förnedrande lag om kvotering.<br />

Om sedan resultatet blir<br />

60/40 kvinnor eller 40/60 kvinnor<br />

är helt ointressant, bara det<br />

finns kompetens på de viktiga<br />

posterna. Bort med regler <strong>som</strong> är<br />

förnedrande för kvinnor, och få<br />

in ordet rättvisa i stället för jämställdhet.<br />

Lasse H på ekonominyheterna.se…<br />

råDsherrar. Carl-Henrik Svanberg,<br />

Sture Nordh och Leijonborg.<br />

Fel att slopa<br />

kvoteringslagen<br />

Jag har väLDigt svårt att se någon<br />

motsättning i en jämnare<br />

könsfördelning och att sätta<br />

kompetens i första rummet.<br />

Skulle också vilja se statistiskt<br />

underlag på när försök till könsutjämning<br />

lett till fler inkompetenta<br />

befattningshavare än vi<br />

har i dag med nuvarande könsfördelning.<br />

… får svar av Pamela Reynold<br />

SCANPix<br />

Julklapp <strong>som</strong><br />

tar ställning<br />

rädda Barnens och va:s kampanj<br />

ta stäLLning snuddar<br />

nu vid fem miljoners-strecket.<br />

svenska företag har tillsammans<br />

skänkt 5,1 miljoner kronor<br />

i utmaningen <strong>som</strong> pågått<br />

under hela hösten. ge ditt bidrag<br />

och läs mer på www.rb.se/<br />

tastallning<br />

BOLag sOM har satsat Den<br />

här veC<strong>kan</strong>:<br />

Länsförsäkringar Jämtland,<br />

Office Dalarna AB, Spar &<br />

Försäkringskonsult i Karlstad,<br />

Handelsbanken, Donova AB,<br />

Biovitrum AB, Medtronic AB,<br />

Fredblad Arkitekter AB, David<br />

Media AB, Sandekulla Form<br />

& Design, ABM Arkitektkontor<br />

AB, itri Städ AB, Toragon<br />

AB, S<strong>kan</strong>dia elevator AB, Stig<br />

Myhr Fastigheter AB, Järpås<br />

Verkstad AB, Travtränare Lütfi<br />

Kolgjini, Fyrklöverns Stugby,<br />

Art Work By Nils AB, Asco AB,<br />

Cresto Safety AB, Milak AB,<br />

Älmeboda<br />

Sparbank,<br />

Olsson &<br />

söner Grönsakshandel<br />

AB, Rydahls<br />

Precisionsdetaljer,<br />

Jalling &<br />

Jalling AB,<br />

S & T isoleringstjänst<br />

AB, Tian<br />

Norrvissjö,<br />

Amvina<br />

Distribution,<br />

Nya<br />

Dalarnas<br />

Paraplyfabrik<br />

AB,<br />

RiksbyggenSkellefteå<br />

Mål:<br />

<strong>10</strong> miljoner<br />

1<br />

2<br />

3<br />

4<br />

5<br />

Insamlat<br />

hittills:<br />

5,1<br />

miljoner<br />

kronor<br />

7 av <strong>10</strong> i 500-panelen<br />

tror att facket blir<br />

farligare nästa år.<br />

1<br />

Räntemarknaden förväntar sig<br />

att räntan höjs ytterligare nästa<br />

år. Är Riksbanken för feg?<br />

Ja 22 %<br />

Nej 78 %<br />

MaJOriteten är nöJD med<br />

Riksbanken, men några kritiker<br />

hörs dock. ”Man bromsar tillväxten<br />

för tidigt och för hårt”, säger<br />

Christer Palm, vd Plastal.<br />

2<br />

Under året har rekordmånga<br />

bolag börsnoterats. Kommer<br />

den trenden att hålla i sig?<br />

Ja 79 %<br />

Nej, riskkapitalisterna kommer<br />

att sluka börsmogna bolag 8 %<br />

Nej, börsen kommer att rasa<br />

och då svalnar intresset 12 %<br />

”Det är gYnnsaMt med börsnotering,<br />

vi kommer att ha ett bra<br />

börsår”, tror Erwin Leichtle, vd<br />

Switchcore (bilden). Jan Samuelsson,<br />

vd Lunds Energi, håller<br />

med men höjer samtidigt<br />

ett varningens finger: ”Risken<br />

finns dock att riskkapitalisterna<br />

samtidigt tar för sig.”<br />

3<br />

Varning för<br />

facket<br />

Kommer facket att bli mer<br />

stridbart under 2007?<br />

Ja 83 %<br />

Nej 17 %<br />

”risken finns att man jämställer<br />

sin avtalspart med den borgerliga<br />

regeringen på grund av förutfattade<br />

meningar och använder avtalsrörelsen<br />

för att slå mot vad man anser<br />

vara en orättvis politik. Men jag tror<br />

att man tar sitt förnuft till fånga”,<br />

säger Hå<strong>kan</strong> Jeppsson, vd BE Group.<br />

”Med välfyllda strejkkassor<br />

finns risken<br />

att man vill markera<br />

mot en borgerlig<br />

regering”<br />

Fred Ridderstad,<br />

vd Axcom.<br />

PANeLeN<br />

SCANPix

d i r e k t<br />

”Det är ingen hemlighet<br />

att jag har en annan syn<br />

på ägarfrågor än den nya<br />

regeringen och Christer<br />

Gardell”, sa Carl Bennet<br />

och gjorde därmed storpolitik<br />

av sitt bråk med<br />

Gardell.<br />

Av PoNTus sChulTz<br />

de t va r i v eck a ns a f fä r er <strong>som</strong> striden<br />

började. I en intervju gick Teliasoneras<br />

vice styrelseordförande Carl<br />

Bennet till frontalangrepp mot nye<br />

ägaren Christer Gardell.<br />

”Gardell – vad är det för djävla trams”, frågade<br />

sig Bennet och anklagade Cevian för att<br />

kortsiktigt driva upp värden och sedan lämna<br />

bolagen i sticket. Med det startade han höstens<br />

mest inflammerade debatt om ägandet – det<br />

finansiella mot det industriella. Det kortsiktiga<br />

mot det långsiktiga. Det gamla mot det nya.<br />

I vec<strong>kan</strong> kom svaret.<br />

Valberedningen föreslår att Carl Bennet petas<br />

ur styrelsen till förmån för ledamöter med tydlig<br />

Gardellstämpel. En nygammal styrelse med fyra<br />

fräscha ledamöter ska förbereda bolaget för<br />

finansiell omstrukturering och statlig<br />

utförsäljning (läs mer i torbjörn Carlboms<br />

granskning av telejätten på sidan 34).<br />

t<br />

MAKTKAMPEN<br />

oM sTATENs BolAG scanpix<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 15

t<br />

V A d i r e k t<br />

”Jag <strong>kan</strong> spelets regler”, säger<br />

Carl Bennet själv till di.se. Och<br />

lägger till:<br />

”Det är ingen hemlighet att jag<br />

har en annan syn på ägarfrågor än<br />

den nya regeringen och Christer<br />

Gardell.”<br />

Det är ett mycket<br />

välriktat finger på<br />

en öm punkt i den<br />

nya alliansregeringen.<br />

För<br />

utförsäljningarna<br />

av statliga bolag<br />

har gått från att<br />

vara en valvin­<br />

nande ideologisk<br />

linje till att bli en<br />

hotande splittring.<br />

En maktkamp<br />

pågår mellan finansdepartementet<br />

och näringsdepartementet om<br />

vem <strong>som</strong> ska sköta utförsäljningarna.<br />

Men enligt VA:s<br />

källor handlar det också om hur<br />

de egentligen ska gå till.<br />

Regeringen Reinfeldt vill till inget<br />

pris upprepa fiaskot med Telia<br />

<strong>som</strong> en folkaktie. Samtidigt <strong>som</strong><br />

man vill ha så bra betalt <strong>som</strong><br />

möjligt. Samtidigt <strong>som</strong> utförsäljningarna<br />

inte får skapa<br />

oönskade politiska effekter (vad<br />

händer om man säljer hela statens<br />

andel i Teliasonera till en aktör?<br />

Eller Nordea till Wallenbergarna?).<br />

Kort sagt: Utförsäljningarna<br />

har gått rejält i stå. Några<br />

investmentbanker har inte<br />

kontaktats, något tidsschema för<br />

utförsäljningarna finns inte, än<br />

m i n d r e<br />

vA<br />

n å g o n<br />

Läs om Bennets ordning i<br />

attack på Gardell v i l k e n<br />

b o l a g e n<br />

ska avyttras.<br />

På de blivande helprivata<br />

bolagen är förvirringen total –<br />

även om Vin & Sprits vd Bengt<br />

Baron tappert påpekade att<br />

ägarna inte gör någon skillnad i<br />

en intervju med Ekonominyheterna.se.<br />

Utförsäljningarna ser helt<br />

enkelt ut att bli rejält försenade.<br />

Räkna med att de små och<br />

okontroversiella bolagen <strong>som</strong><br />

Vin & Sprit, Vasakronan och<br />

SBAB går först, säger de med<br />

insyn. Men det blir tufft att<br />

komma upp i utlovade 60<br />

miljarder under första året. n<br />

scanpix<br />

skA säljA?<br />

Mats Odell.<br />

s<br />

16 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

Faran långtifrån över<br />

s<strong>kan</strong>dalomsusade nobel biocares<br />

tandimplantat får fortsätta att säljas i<br />

sverige. men hotet om miljard-<br />

skadestånd i Usa kvarstår,<br />

konstaterar va:s niklas Johansson.<br />

v er iges mest bekymrade<br />

byråkrater har suttit på<br />

Läkemedelsverket i Uppsa-<br />

la och lagt pannorna i djupa<br />

veck. Resultatet blev ett rungande:<br />

”Vi vet inte.”<br />

Och tänk att ”vi vet inte” <strong>kan</strong><br />

vara värt så mycket pengar. Det<br />

tog inte många timmer efter<br />

Läkemedelsverkets beslut om det<br />

kritiserade implantatet Nobel-<br />

Direct i förra vec<strong>kan</strong> förrän Nobel<br />

Biocare hade värderats upp med<br />

<strong>10</strong> procent eller fem miljarder<br />

kronor på börsen. Flera investmentbanker<br />

följde upp med höjda<br />

rekommendationer för aktien.<br />

Förvånande. Det är nämligen<br />

senAst den 8 januari ska Nobel<br />

Biocare lämna in en plan till<br />

Läkemedelsverket för hur användarinstruktioner<br />

och krav<br />

på tandläkarnas förkunskaper<br />

ska ändras för att problemen<br />

med bennedbrytning ska kunna<br />

undvikas. Det blev resultatet av<br />

Läkemedelsverkets beslut. Verket<br />

fann oväntat stor benned-<br />

hotAd. Vd<br />

Heliane Canepa.<br />

inte mycket <strong>som</strong> har ändrats,<br />

Läkemedelsverket låter Nobel<br />

Biocare fortsätta att<br />

sälja implantatet, men<br />

inte marknadsföra det<br />

aktivt. Kluvenheten<br />

speglar ovissheten om<br />

orsakerna till den oväntat<br />

stora bennedbrytningen<br />

förknippad<br />

med NobelDirect. Beror<br />

den på att tandläkarna<br />

har följt Nobel Biocares användar-<br />

instruktioner eller att de har<br />

brutit mot dem? Det är just detta<br />

<strong>som</strong> Läkemedelsverket inte vet.<br />

Skillnaden <strong>kan</strong> tyckas hårfin,<br />

men den är avgörande. I använ-<br />

”Marknadsföringsförbudet räcker”<br />

brytning förknippad med Nobel-<br />

Direct. lennart Philipsson, direktör<br />

på Läkemedelsverkets<br />

avdelning för medicinteknik,<br />

framkastade även en ny teori om<br />

en möjlig orsak.<br />

”Problemen verkar kunna<br />

hänga ihop med hur djupt skruven<br />

sitter, olika djup <strong>kan</strong> bero på<br />

att ingreppet görs i blindo, ge-<br />

KOMMENTAR<br />

NIKLAS<br />

JOHANSSON<br />

darinstruktionerna för Nobel-<br />

Direct ingår några kontroversiella<br />

inslag, bland annat att tandläkaren<br />

får slipa på implantatet<br />

när det har skruvats fast i käk-<br />

benet, att implantatet skruvas in<br />

genom tandköttet (i stället för att<br />

käkbenet friläggs kirurgiskt)<br />

och att patienten får använda<br />

implantatet direkt efter<br />

operation.<br />

Alla dessa förfaranden är<br />

möjliga felkällor, de skulle på<br />

olika sätt kunna skada benvävnaden.<br />

VA har talat med<br />

tandläkare <strong>som</strong> har funnit<br />

dem så tvivelaktiga och kontraintuitiva<br />

att de helt valt<br />

att avstå från dem vid användningen<br />

av NobelDirect,<br />

de har då uppnått lyckade<br />

behandlingsresultat. Efter<strong>som</strong><br />

frågan är infekterad vill<br />

få låta sig citeras, men ska<br />

man döma av VA:s samtal<br />

med en handfull tandläkare<br />

är det fullt möjligt att de tandläkare<br />

<strong>som</strong> når bäst resultat INTE<br />

har följt Nobel Biocares användarinstruktioner.<br />

Det skulle vara dåliga<br />

nyheter för Nobel<br />

Biocare. Bolaget är<br />

nämligen precis lika<br />

ansvarigt för användar-<br />

instruktionerna <strong>som</strong><br />

för produkten. Om patienter<br />

har skadats på<br />

grund av Nobel Biocares<br />

instruktioner <strong>kan</strong> det vändas<br />

till dyra skadestånd, särskilt i<br />

USA.<br />

De <strong>som</strong> har ropat ”faran över”<br />

för Nobel Biocare har gjort det<br />

alldeles för tidigt. n<br />

nom tandköttet.”<br />

varför stoppar ni då inte<br />

implantatet av försiktighetsskäl?<br />

”Vi anser att det räcker att det<br />

dras tillbaka från nya tandläkare,<br />

det blir följden av marknadsföringsförbudet.<br />

De tandläkare<br />

<strong>som</strong> redan har använt det vet om<br />

det fungerar bra eller dåligt för<br />

dem.” n

BAKOM<br />

KULISSERNA<br />

SKANDIABANKEN<br />

kommer inte att<br />

rekrytera någon<br />

ersättare SISTA till chefsekonom<br />

ORDET Sven-Arne<br />

Svensson <strong>som</strong> byter<br />

jobb till Erik Penser<br />

Fondkommission.<br />

Ännu ett bevis<br />

för att<br />

ägaren<br />

Old<br />

Mutual<br />

städar<br />

S<strong>kan</strong>diabanken<br />

inför en försäljning.<br />

OAVSETT HUR affärened<br />

Scania slutar<br />

har Södertälje redan<br />

en tydlig prägel av<br />

MAN. För några<br />

månader sedan byttes<br />

stadens gamla<br />

Volvo­ och Scaniabussar<br />

ut mot nya<br />

MAN­bussar för att<br />

uppfylla SL:s krav<br />

på handikappanpassning<br />

i lokaltrafiken.<br />

Varannan buss<br />

i Scania­town är numera<br />

MAN­märkt.<br />

BAKOM<br />

KULISSERNA<br />

SISTA<br />

ORDET<br />

bussmicke<br />

”Julhandelns<br />

rekordförsök<br />

på 50 miljarder<br />

regnar bort”<br />

Kan Investor köra<br />

lastbil?<br />

Investor håller alla dörrar öppna i Scania-affären. Det börjar dra<br />

kallt. Sfären Wallenberg måste se om sitt hus.<br />

Ppå min födel sedag för ett par veckor sedan såg det ut<br />

<strong>som</strong> att Investor och Scania samlade sig för ett konkret<br />

motbud på MAN. Investors vd Börje Ekholm tog ton för<br />

att börsens storbolag måste få göra riktade nyemissioner<br />

utan att gå omvägen via en bolagsstämma.<br />

Om börsgiganterna inte snabbt <strong>kan</strong> ta in mer pengar<br />

är risken att viktiga storaffärer går om intet,<br />

menar Börje Ekholm. Med all säkerhet syftade<br />

hans debattinlägg på Scania, <strong>som</strong> behöver nytt<br />

kapital för att finansiera ett motbud på<br />

MAN.<br />

För att köpa MAN måste Scania göra<br />

en lika stor nyemission <strong>som</strong> Ericsson<br />

gjorde 2002: cirka 30 miljarder kronor.<br />

Scania får ju räkna med att betala<br />

drygt <strong>10</strong>0 miljarder kronor för MAN,<br />

varav åtminstone 30 miljarder kronor<br />

i nyintagna kontanter för att balansräkningen<br />

ska hålla. I dag har<br />

Scania en nettoskuld på 24 miljarder<br />

kronor, nästan exakt lika mycket<br />

<strong>som</strong> koncernens eget kapital. Om<br />

Scania lånar 80 miljarder kronor<br />

och tar in 30 miljarder kronor i en<br />

nyemission för att bekosta MANköpet,<br />

blir nettoskulden nästan<br />

dubbelt så stor <strong>som</strong> det egna kapitalet.<br />

Samtidigt skulle soliditeten stanna<br />

kvar nära 30 procent. En annan möjlighet<br />

är att Investor medfinansierar<br />

budet och tar delar av kostnaderna<br />

över sin egen lågbelånade balansräkning.<br />

Men budskapen går isär. Timmarna<br />

innan Scanias vd Leif Östling<br />

skrev kapitalmarknadsdagshistoria<br />

med sina utvikningar om tyska<br />

nazistanfall bekräftade han att Investor<br />

och Scania planerar ett motbud<br />

på MAN.<br />

Tre timmar senare var budskapet<br />

det omvända. I skuggan av Leif Östlings krigsskildringar<br />

förklarade finansdirektör Jan Ytterberg att Scania<br />

mycket väl <strong>kan</strong> höja utdelningen för 2006 med en<br />

femtiolapp till totalt 85 kronor per aktie, jämfört<br />

med 15 kronor de senaste två åren. Om löftet infrias<br />

skulle Scanias balansräkning tömmas på 17<br />

miljarder kronor i vår – raka motsatsen till den<br />

påfyllnad i kassan <strong>som</strong> behövs för ett motbud på<br />

MAN.<br />

Det är märkligt att Investor låter vd:ar och finansdirektörer<br />

leverera dubbla budskap till<br />

marknaden, <strong>som</strong> både förvirrar och förstör<br />

förtroendet.<br />

Det har redan gått tre månader sedan<br />

MAN tillkännagav sitt bud på Södertäljes<br />

hjulburna stolthet. Investor bestämde<br />

sig snabbt för att även det höjda budet<br />

var för lågt. Men någon motaktion har<br />

inte synts till.<br />

Velandet kring utdelningar och nyemissioner<br />

visar tyvärr<br />

att Investor inte har en<br />

klar strategi hur Scania<br />

ska drivas. I<br />

praktiken behandlar<br />

Investor<br />

lastbilsföretaget<br />

<strong>som</strong> en finansiell placering<br />

snarare än ett engagerat<br />

innehav, tvärtemot vad <strong>som</strong><br />

sägs i olika officiella uttalanden<br />

om sfärens långsiktiga<br />

engagemang. Den <strong>som</strong><br />

bryr sig om styr<strong>kan</strong> i sitt företagsbygge<br />

håller inte alla dör-<br />

rar öppna i månad efter månad när de globala vindarna<br />

tilltar i styrka. Särskilt inte i ett litet<br />

nordligt land <strong>som</strong> Sverige. Om Investor vill behålla<br />

Scania svenskt är det hög tid att stå upp för det<br />

solonumret, i stället för att låta bolagets vd göra en<br />

tveksam talkshow. n<br />

”Investor behandlar Scania <strong>som</strong> en finansiell<br />

placering snarare än ett engagerat innehav”<br />

CeCIlIA AronSSon ger varje torsdag VA:s syn på vec<strong>kan</strong>s viktigaste händelse.<br />

DOM<br />

VECKANS AFFÄRER<br />

kroniko r<br />

Tyck till om<br />

kröni<strong>kan</strong><br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 17

V A D i r e k t<br />

MilJArDSM<br />

hotar Zennströms nya<br />

miljArDär. Niklas<br />

Zennström jobbar<br />

med ett nytt, hemligt<br />

projekt <strong>som</strong> går<br />

under namnet The<br />

Venice Project.<br />

18 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

ScaNpix<br />

Han blev mångmiljardär<br />

när han sålde Skype till<br />

ebay. men fildelningssajten<br />

Kazaa har kostat<br />

en miljard i skadestånd,<br />

varav Niklas Zennström<br />

fått ta stora delar ur<br />

egen ficka. Nu hotas<br />

också hans nya affärsidé<br />

av stämningar på<br />

svindlande 28 miljarder.<br />

AV Ulf SkArin<br />

Den h ä r nov ember dagen är det fullproppat<br />

i universitetshusets stora<br />

aula i Uppsala. Uppemot 1 500 personer<br />

har trängt ihop sig i den pampiga<br />

salen för att under eftermiddagen lyssna på<br />

framgångsrika entreprenörer. I centrum för<br />

hela evenemanget står framför allt en person,<br />

en sann hjälte på tillfälligt besök i sin<br />

gamla studentstad.<br />

”Egentligen borde niklas Zennströms namn<br />

ristas in över portarna till Uppsala universitet”,<br />

välkomnar rektor Anders Hallberg – halvt<br />

på skämt, halvt på allvar – publiken.<br />

Niklas Zennström är utan tve<strong>kan</strong> en av<br />

Sveriges genom tiderna mest framgångsrika<br />

entreprenör. I alla fall räknat i pengar. För<br />

lite drygt ett år sedan sålde han bolaget Skype<br />

– <strong>som</strong> han ägde tillsammans med dansken<br />

Janus friis – till ameri<strong>kan</strong>ska Ebay för uppemot<br />

30 miljarder kronor.<br />

När Niklas Zennström äntrar scenen i Uppsala<br />

är det för att berätta om framgångsknepen<br />

bakom sitt entreprenörskap.<br />

Vad han däremot inte berättar om är skuggorna<br />

från det förflutna <strong>som</strong> fortfarande<br />

jagar honom.

Äll<br />

projekt<br />

Mitt i den svenska hög<strong>som</strong>maren, den 27<br />

juli i år, rapporterade nyhetsbyrån Reuters<br />

att de största ameri<strong>kan</strong>ska musik­ och filmbolagen<br />

efter flera års strid lagt ned vapnen<br />

mot fildelningsnätverket Kazaa. I en uppgörelse<br />

med Sharman Networks – ägarbolaget<br />

bakom Kazaa – hade bolagen fått ut ett skadestånd<br />

på uppemot 1 miljard kronor. Exakt<br />

hur mycket pengar det rörde sig om ville de<br />

olika inblandade parterna inte berätta.<br />

Trots att den <strong>som</strong> tvingades betala en stor<br />

del av miljardskadeståndet var Niklas Zennström,<br />

<strong>som</strong> innan han utvecklade Skype skapade<br />

Kazaa, världens mest nedladdade fildelningsprogram.<br />

Sharmans uppgörelse med underhållningsindustrin<br />

innebär att de slutit fred. Sharman<br />

– det vill säga Kazaa – har lovat att sluta göra<br />

upphovsrättsskyddat material tillgängligt<br />

och underhållningsindustrin har å sin sida<br />

lagt ned alla pågående processer mot bolaget.<br />

Men för Niklas Zennström är mardrömmen<br />

långt ifrån över. Det förflutna fortsätter<br />

att spöka. Nu krävs han bland annat på<br />

28 miljarder kronor<br />

För Att Förstå vad <strong>som</strong> händer måste vi<br />

kliva tillbaka till september 2005. Niklas<br />

Zennströms miljardaffär med Ebay är precis<br />

i hamn och strax efter publicerar Vec<strong>kan</strong>s<br />

<strong>Affärer</strong> en uppmärksammad granskning av<br />

Niklas Zennströms affärsförflutna. Skype<br />

var inte Niklas Zennströms för­<br />

sta affärsidé. Alldeles<br />

i början av 2000­talet<br />

– tillsammans med<br />

Janus Friis – startade<br />

de bolaget Fasttrack.<br />

Bolaget bytte snart<br />

namn till Kazaa och<br />

lanserade fildeln<br />

i ngsprog ra m met<br />

<strong>som</strong> snart blev världens<br />

mest nedladdade<br />

programvara.<br />

Men det dröjde inte<br />

länge förrän underhållningsindustrin<br />

började stämma Kazaa<br />

för spridning av<br />

upphovsrättsskyddat<br />

material. I februari<br />

2002 duckade<br />

Niklas Zennström<br />

och Janus Friis från stämningarna genom att<br />

sälja inkråmet i Kazaa till nystartade Sharman<br />

Network, ett bolag registrerat på skatteparadiset<br />

Vanuatu och med hemliga ägare.<br />

Men mjukvaran bakom Kazaa – Fasttrack<br />

– behåller Zennström och Friis i sitt gemensamma<br />

bolag Joltid. Vad Sharman köpt är<br />

i stället rätten att använda Fasttrack. Ersättningen<br />

sker genom löpande licensbetalningar,<br />

även om Niklas Zennström efter försäljningen<br />

av Kazaa konsekvent hävdat att han<br />

inte längre har några ekonomiska kopplingar<br />

till fildelningssystemet.<br />

Efter den så kallade försäljningen av Kazaa<br />

till Sharman – där Zennström själv lånar ut<br />

minst hälften av pengarna <strong>som</strong> krävs för att<br />

grunda företaget – fortsätter miljonbelopp<br />

att strömma från Kazaa­systemet till Joltid.<br />

Från mitten av 2003 och två år framåt betalas<br />

minst 30 miljoner kronor ut från Kazaasystemet<br />

till Niklas Zennström och Janus Friis.<br />

Men plötsligt den 5 september 2005 spricker<br />

fasaden.<br />

BArA någrA Veckor innan Skype köps av<br />

Ebay dömer en domstol i Sydney bland annat<br />

ett företag med kopplingar till Kazaasystemet<br />

– och med Niklas Zennströms bolag Joltid <strong>som</strong><br />

storägare – till brott mot upphovsrätten. Och i<br />

spåren av domen rullar nu skadeståndsanspråken<br />

in från den skadeskjutna, men mäktiga<br />

underhållningsindustrin.<br />

I slutet av juli i år betalar Sharman 115 miljoner<br />

dollar till musikbolagen, plus ett antal tiotals<br />

miljoner dollar till filmbolagen, sammanlagt<br />

närmare 1 miljard kronor. Sharman<br />

bekräftar att en stor del av pengarna kommer<br />

från Zennström och Janus Friis.<br />

Sharmans uppgörelse med underhållningsindustrin<br />

innebär att de har rökt fredspipa,<br />

men Niklas Zennström <strong>kan</strong> långt ifrån<br />

pusta ut. För honom knackar nu i stället andra,<br />

nya stämningar på dörren.<br />

Kazaa har inte alltid varit världens mest<br />

rADArPAr. Niklas Zennström och Janus Friis .<br />

Fasttrack är<br />

hjärtat i imperiet<br />

enligt VeckAns AFFärers kartläggning<br />

för ett år sedan (nummer 39/2005)<br />

hade Niklas Zennströms kopplingar till ett<br />

15-tal olika bolag, registrerade i minst fem<br />

olika länder.<br />

Hjärtat i Zennströms bolagssfär är Joltid<br />

ltd, ett bolag registrerat på de Brittiska<br />

Jungfruöarna <strong>som</strong> är ett skatteparadis i<br />

Karibiska havet. Ekonomiska uppgifter om<br />

bolaget är inte offentliga, men Joltid Ltd<br />

ägs gemensamt av Niklas Zennström och<br />

Janus Friis.<br />

Det är Joltid <strong>som</strong> äger rättigheterna till<br />

fildelningsprogramvaran fasttrack <strong>som</strong><br />

låg till grund för kazaa. Samma programvara<br />

ligger också till grund för internettelefonibolaget<br />

Skype och Niklas Zennströms<br />

nästa stora, hemliga affärsprojekt: The<br />

Venice Project.<br />

populära filnedladdningsprogram. När Niklas<br />

Zennström och Janus Friis från början<br />

skapade Fasttrack delade de också med sig av<br />

tekniken till andra fildelningsnätverk. Bland<br />

annat till Morpheus <strong>som</strong> i början av 2000­talet<br />

faktiskt var större än Kazaa. Som tack för<br />

lånet av tekniken betalade Morpheus en licensavgift<br />

till Fasttrack, men plötsligt i början<br />

av 2002 blev bolagen ovänner.<br />

Fasttrack – eller Kazaa <strong>som</strong> bolaget nu hette<br />

– vägrade fortsätta ge Morpheus tillgång<br />

till Fasttrack för att de, enligt Kazaa, inte betalade<br />

sina licensräkningar. Morpheus ansåg<br />

själva att stoppet i stället handlade om att<br />

Kazaa nu ville göra sig av med sin värste konkurrent<br />

och i stället locka över Morpheusanvändarna<br />

till Kazaa.<br />

Under de följande åren fortsatte bolagen<br />

sYnAD. VA:s granskning från 2005. t<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 19

t<br />

V A D i r e k t<br />

”Stämningen <strong>kan</strong> hota The Venice<br />

Project. Projektet bygger nämligen på<br />

samma teknik <strong>som</strong> hos Kazaa och Skype”<br />

träta med varandra och allt ställs på sin spets<br />

i januari i år. Då lämnade ameri<strong>kan</strong>ska<br />

Streamcast ­ ägarbolaget bakom Morpheus ­<br />

in en stämningsansö<strong>kan</strong> riktad mot framförallt<br />

Niklas Zennström.<br />

skYPe HYPe. Ebays vd Meg Whitman betalade<br />

30 miljarder för ip-telefonibolaget<br />

I stämningsansö<strong>kan</strong> hävdar Streamcast att<br />

de blivit lurade av Niklas Zennström. De hänvisar<br />

till en uppgörelse där Streamcast skulle<br />

ha förköpsrätt till programvaran Fasttrack<br />

om den någonsin skulle säljas vidare. En förköpsrätt<br />

de aldrig fick chans att utnyttja när<br />

Zennström och Friis istället sålde Kazaa vidare<br />

till Sharman Networks. Dessutom ansåg<br />

sig Streamcast dubbellurade efter<strong>som</strong> tekniken<br />

bakom Skype – <strong>som</strong> senare köptes av Ebay<br />

för drygt 30 miljarder kronor – också i grunden<br />

bygger på tekniken bakom Fasttrack.<br />

i kAFFePAusen innan Niklas Zennström ska<br />

kliva upp på scenen i aulan i Uppsala knackar<br />

jag honom på axeln.<br />

”Nej, Niklas ger inga intervjuer i dag!”, säger<br />

pr­kvinnan blixtsnabbt bredvid honom.<br />

De enda han lovat prata med i dag är en lokaltidning<br />

i Uppsala. Några meter längre<br />

bort står ett helt uppbåd från Dagens Industri<br />

med chefredaktören Gunilla Herlitz i spetsen.<br />

Inte heller de får prata med honom.<br />

Han har inte kommenterat sin skadeståndsuppgörelse<br />

i <strong>som</strong>ras med den ameri<strong>kan</strong>ska<br />

underhållningsindustrin. Han har inte heller<br />

kommenterat den aktuella stämningen<br />

från Streamcast.<br />

Och han pratar inte heller gärna om sin<br />

nya, hemliga internetidé: The Venice Project.<br />

”Tv:n brukar kallas för ’dumburken’, men<br />

vårt projekt handlar om att sammanföra det<br />

bästa från tv och det bästa från internet”, svarar<br />

han när han får frågan på scenen.<br />

Enkelt uttryckt handlar The Venice Project<br />

om att göra tv­apparat av datorn. Att låta tv<strong>kan</strong>aler,<br />

filmer och videos streamas i en om­<br />

20 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

ScaNpix<br />

givning med annonser.<br />

Inte oväntat drivs The Venice Project via ett<br />

bolag registrerat på ännu ett av världens skatteparadis,<br />

den här gången i Curaco på Nederländska<br />

Antillerna. Bolaget heter Baaima<br />

NV, ett brevlådeföretag med en boxadress<br />

<strong>som</strong> leder till Ascor Trust Company NV. Ett<br />

bolag <strong>som</strong> i sin tur specialiserat sig på att förvalta<br />

bolag med säte i skatteparadis.<br />

men Den FAktiskA basen för The Venice Project<br />

är i Holland. Närmare bestämt i Leiden<br />

och bolaget Satis Superque Merce B.V, startat<br />

redan 1998. Nyckelpersonen i Satis Superque<br />

Merce BV heter fredrik de Wahl. Han är också<br />

vd för svenska Satis Superque Merce AB <strong>som</strong><br />

registrerades först i juni i år. Fredrik de Wahl<br />

är samtidigt vd för Joltid AB, vilket i sin tur<br />

ägs av Joltid Ltd <strong>som</strong> är registrerat på skatteparadiset<br />

Brittiska Jungfruöarna och ägs gemensamt<br />

av Zennström och Friis.<br />

Joltid AB är ett aktivt bolag, men telefonnumret<br />

har upphört på kundens begäran. Men<br />

på hemsidan finns en e­postadress och via den<br />

meddelar Fredrik de Wahl att han vidarebefordrat<br />

mina frågor till bolagets pr­avdelning.<br />

Lanseringen av The Venice Project är ännu<br />

inte offentliggjord. Enligt rykten skulle det<br />

ske innan årsskiftet. I mitten av november<br />

skulle Fredrik de Wahl ha presenterat projektet<br />

inför publik på en stor TV­konferens i New<br />

York, men han dök aldrig upp.<br />

Den här gången ska Niklas Zennström och<br />

Janus Friis ha med sig de stora mediebolagen<br />

i båten redan från början. Förhandlingar förs<br />

redan med mediejättarna om att de ska bidra<br />

med innehåll. Visserligen är hjärtat i The Venice<br />

Project återigen, precis <strong>som</strong> i Kazaa, en<br />

decentraliserad peer­to­peer­teknik. Fast nu<br />

med en avgörande skillnad. Den här gången<br />

ska användare bara kunna titta på innehållet.<br />

Inte kunna ladda ned det till sin<br />

dator.<br />

Men även här riskerar Niklas Zennströms<br />

förflutna att fortsätta spöka.<br />

Stämningen mot honom från Streamcast<br />

är i högsta grad aktuell och i maj i år inkluderades<br />

även Ebay i stämningen <strong>som</strong> nu<br />

uppgår till sammanlagt 28 miljarder<br />

kronor.<br />

En stämning <strong>som</strong> i förlängningen också<br />

<strong>kan</strong> hota The Venice Project.<br />

Det projektet bygger nämligen också i<br />

grunden på fildelningsmjukvaran Fasttrack,<br />

det vill säga samma teknik <strong>som</strong> hos<br />

både Kazaa och Skype, och <strong>som</strong> Streamcast<br />

anser sig snuvade på. n<br />

ScaNpix<br />

jagad i fem år<br />

när eBAY köPte skYPe förra året vägrade<br />

Niklas Zennström åka till USA på<br />

grund av pågående rättsprocesser.<br />

Mångmiljardaffären gjordes i stället upp i<br />

London.<br />

Under de fem senaste åren har Niklas<br />

Zennström varit en jagad man.<br />

•<br />

Hösten 2001 inleder en domstol i Kalifornien<br />

en rättegång mot upphovsmännen<br />

bakom fildelningsnätverket Kazaa, däribland<br />

Niklas Zennström. Flera ledande<br />

ameri<strong>kan</strong>ska musik- och filmbolag stämmer<br />

honom för upphovsrättsbrott.<br />

• i BörjAn AV 2002 stämmer flera stora<br />

bolag inom ameri<strong>kan</strong>sk underhållningsindustri<br />

Kazaa via en holländsk domstol.<br />

• För Att unDkommA den holländska<br />

stämningen säljer Niklas Zennström, och<br />

affärspartnern Janus Friis, i februari 2002<br />

Kazaa till det nystartade, skatteparadisägda<br />

och ägarhemliga bolaget Sharman Networks.<br />

Minst hälften av ägarkapitalet till<br />

Sharman lånas ut av Zennström och Friis.<br />

• i noVemBer 2004 inleds en rättegång<br />

i Sydney, Australien.<br />

• Den 5 sePtemBer 2005 dömer domstolen<br />

i Sydney bland annat det bolag där<br />

Niklas Zennström är storägare till brott<br />

mot upphovsrätten. Domen öppnar för<br />

skadeståndsanspråk från musik- och filmindustrin.<br />

• i jAnuAri 2006 lämnar Streamcast –<br />

en tidigare konkurrent till Kazaa – in en<br />

stämningsansö<strong>kan</strong> vid distriktsdomstolen<br />

i Los Angeles. Enligt Streamcast hade bolaget<br />

förköpsrätt på den mjukvara <strong>som</strong> senare<br />

låg till grund för bland annat Skype.<br />

• i mAj 2006 räknas även Ebay in i<br />

Streamcast stämningsansö<strong>kan</strong> <strong>som</strong> nu<br />

uppgår till sammanlagt 25<br />

miljarder kronor. Processen<br />

är inte avslutad.<br />

• Den 27 juli 2006<br />

rapporterar nyhetsbyrån<br />

Reuters att Sharman<br />

Networks betalat ett<br />

skadestånd på närmare<br />

1 miljard kronor till<br />

ameri<strong>kan</strong>ska film- och<br />

musikindustrin. Den exakta<br />

summan är okänd.Enligt<br />

Sharman betalas en stor del<br />

av skadeståndetav Niklas<br />

Zennström och Janus Friis.<br />

skADestånD. Film- och<br />

musikindustrin med artister<br />

<strong>som</strong> Madonna har fått<br />

ut miljardskadestånd.

V A D i r e k t<br />

Nej, han för inget blitz-krieg om Scania.<br />

men nu måste striden mellan lastbilsjättarna<br />

lösas, konstaterar maN:s vd Hå<strong>kan</strong><br />

Samuelsson. Förlängd budtid blir det inte.<br />

idet här läget tycker jag att vi<br />

ska fortsätta vår process tills<br />

vi kommer till ett slut. Jag är<br />

överraskad av att det har uppfattats<br />

så fientligt. Nu är det upp<br />

till aktieägarna att ta ställning<br />

och vi respekterar deras svar i<br />

slutändan. Vi har aldrig sett det<br />

här <strong>som</strong> ett övertagande från<br />

Tysklands sida utan en möjlighet<br />

för oss tillsammans att skapa något<br />

starkt och intressant, säger<br />

Hå<strong>kan</strong> Samuelsson till VA.<br />

Hur ser du på det omvända alternativet<br />

att Scania köper MAN?<br />

”Med den strukturen MAN har<br />

i dag ser jag problem att få till det<br />

från andra hållet.”<br />

Scania har anlitat Morgan Stanley<br />

för att planera ett motbud.<br />

Vad innebär det om Volkswagen<br />

byter sida och stödjer Scania?<br />

”De har haft två styrelsemöten<br />

och sagt att de inte ska göra det.<br />

Jag får tro dem på deras ord. Vi<br />

vill ge Scania möjlighet att växa<br />

med oss i en europeisk konstel-<br />

NyhetSiNterVJUN<br />

hå<strong>kan</strong> Samuelsson<br />

ÅLDer: 55 år.<br />

AktUeLL: Vd för tyska MAN <strong>som</strong><br />

utkämpar en segsliten budstrid<br />

om Scania.<br />

FAMiLJ: Fru och två döttrar.<br />

Bor: München.<br />

FirAr JUL: På lantstället i Sverige.<br />

22 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

AV CeCiLiA AroNSSoN<br />

lation. Det är synd att man har<br />

gjort det här till en nationalistisk<br />

fråga. På det personliga planet<br />

har jag tagit illa vid mig, det<br />

framställs <strong>som</strong> att jag gör en personlig<br />

vendetta vilket det aldrig<br />

har varit frågan om. Bilden av<br />

två svenskar <strong>som</strong> strider ser väldigt<br />

konstig ut. Min förhoppning<br />

har alltid varit att min roll <strong>som</strong><br />

svensk i Tyskland skulle innebära<br />

fördelar i att integrera de här<br />

två bolagen. Jag har stor respekt<br />

Senaste turerna i MAN–Scania-affären<br />

8 NoV: Volkswagens koncernchef<br />

Bernd Pischetsrieder får<br />

sparken. Han avgår formellt vid<br />

årsskiftet, men sitter fortfarande<br />

<strong>som</strong> styrelseordförande i Scania.<br />

16 NoV: MAN publicerar sitt<br />

budprospekt. Scanias aktieägare<br />

erbjuds en kombination av aktier i<br />

MAN och kontanter. Totalt uppgår<br />

budet till cirka 95 miljarder kr.<br />

för Scanias ledning och de skulle<br />

få viktiga roller i en gemensam<br />

koncern.”<br />

Leif Östling hävdar att du fick<br />

sparken från Scania när du slutade<br />

där år 2000.<br />

”Jag slutade på Scania för att<br />

jag fick ett erbjudande från MAN<br />

<strong>som</strong> var väldigt loc<strong>kan</strong>de. Det<br />

passade tidsmässigt väldigt bra<br />

för jag slutade precis innan Bryssel<br />

sa nej till Volvo–Scania-fusionen<br />

där jag hade en viktig roll.”<br />

Leif Östling har bett om ursäkt<br />

för sina liknelser mellan MAN:s<br />

bud och andra världskriget. Är ni<br />

sams nu?<br />

”Vi har sagt officiellt att vi accepterar<br />

ursäkten.”<br />

Hur var det att jobba <strong>som</strong> Leif<br />

Östlings närmaste man?<br />

6 DeC: Scania har kapitalmarknadsdag<br />

och rapporterar mycket<br />

stark utveckling. Leif Östling gör<br />

liknelser mellan MAN:s bud och<br />

tyskarnas fälttåg under andra<br />

världskriget, <strong>som</strong> han senare<br />

”Det fungerade alltid bra. De<br />

senaste två åren har vi samarbetat<br />

kring axlar och växlar. Vi har<br />

lite olika åsikter om strategierna<br />

för lastbilsbranschen.”<br />

Vad är din strategi?<br />

”Det är viktigt att bli större och<br />

starkare. Vi kommer att få problem<br />

om fem år om vi inte söker<br />

en partner nu. Då kommer varken<br />

jag eller Leif Östling att vara där.”<br />

Scanias orderingång<br />

ökade<br />

med<br />

beklagar efter upprörda reaktioner.<br />

20 DeC: EU-kommissionens<br />

konkurrensrättsliga prövning av<br />

budet blir klar.<br />

31 DeC: MAN:s bud löper ut.

Vi kommer<br />

att få problem<br />

om<br />

fem år om vi<br />

inte söker en<br />

partner nu.<br />

31 procent de senaste två månaderna.<br />

Ökar ni lika mycket?<br />

”Vi ser en väldigt stark orderingång.<br />

Vi delar deras syn på marknadsutvecklingen<br />

även om vi inte<br />

är fullt så optimistiska.”<br />

Vilka marknader blir viktigast för<br />

ett sammanslaget MAN–Scania?<br />

”Nya marknader i Kina, Indien<br />

och Ryssland. Vi skulle tillsammans<br />

inte bara kunna exportera<br />

lastbilar utan även delta industriellt<br />

med tillverkning och investeringar<br />

<strong>som</strong> det är lättare att<br />

genomföra gemensamt.”<br />

Kan huvudkontoret för ett gemensamt<br />

bolag ligga i Sverige?<br />

”Det är självklart att Scanias<br />

huvudkontor i Södertälje finns<br />

kvar. Men det gemensamma holdingbolaget<br />

är tänkt att ligga i<br />

München, med vissa lämpliga<br />

funktioner i Sverige.”<br />

MAN och Scania verkar överens<br />

om att samordna serviceverkstäder,<br />

finansiella tjänster, försäljning<br />

och inköp. Skulle ett<br />

samgående också innebära att<br />

ni samordnar er produktion?<br />

”Nej, inte så länge vi pratar om<br />

dagens generation av bilar. Naturligtvis<br />

långsiktigt när vi gör en<br />

helt ny bilgeneration, men kortsiktigt<br />

består Scanias fabriker och<br />

kommer att ha den beläggning<br />

<strong>som</strong> motsvarar försäljningen.”<br />

Är det enklare att lägga ned till-<br />

verkning i Sverige än i Tyskland,<br />

där MAN:s fabriksanställda har<br />

jobbgarantier fram till 2012?<br />

”Det finns inga jobbgarantier.<br />

Det finns en överenskommelse<br />

att så länge medarbetarna går<br />

med på att jobba för lägre lön har<br />

vi förbundit oss att inte avskeda<br />

dem rätt upp och ner.”<br />

Scania har 95 procent av forskning<br />

och utveckling i Södertälje.<br />

MAN:s forskningscenter ligger i<br />

München och Nürnberg. Var<br />

hamnar det efter en fusion?<br />

”Scania måste utveckla sina bilar<br />

vidare så att de är äkta Scaniabilar.<br />

I Tyskland fortsätter vi att<br />

göra motsvarande. Men det är<br />

inte otänkbart att vi gör något<br />

system gemensamt i Södertälje<br />

och något annat i München.”<br />

Är du en lämplig vd för ett sammanslaget<br />

MAN-Scania?<br />

”Det är en fråga <strong>som</strong> en ny styrelse<br />

ska ta ställning till.”<br />

Känner du dig välkommen på<br />

Scania i Södertälje?<br />

”Det hoppas jag att jag blir. När<br />

känslorna har lagt sig finns det<br />

goda möjligheter att skapa ett<br />

starkt vinnande team.”<br />

MAN har förlängt budet till den<br />

31 januari. När <strong>kan</strong> en affär vara<br />

klar?<br />

”Den måste vara klar den 31 januari.<br />

Det här <strong>kan</strong> inte fortsätta<br />

mycket till. Vi går inte vidare<br />

med ett högre bud och vi har ingen<br />

avsikt att förlänga budet.”<br />

Kommer MAN att sälja sina<br />

aktier i Scania om budet faller?<br />

”Nu koncentrerar vi oss helt på<br />

att få stöd för budet.”<br />

Går du med på att sälja de delar<br />

av MAN <strong>som</strong> inte tillhör lastbilsverksamheten<br />

om det krävs<br />

för att få med Scania på flaket?<br />

”Vårt bud bygger på att MAN i<br />

sin nuvarande struktur, <strong>som</strong> jag<br />

tror är stark, köper Scania.”<br />

Tror du fortfarande att MAN<br />

lyckas köpa Scania?<br />

”Vi tycker att vi har ett bra förslag.<br />

Om inte Scania ser något<br />

<strong>som</strong> helst värde i konceptet är<br />

det inte värt det.” n

V A D i r e k t<br />

går Sin egen Väg. Michael Ricks på Investor Growth Capital i Asien<br />

letar köpobjekt utanför allfarvägarna.<br />

Dyrköpt i öst<br />

Överhettad tekniksektor och få kvalitetsbolag.<br />

Investor Growth Capital varnar<br />

för priserna i Kina. Av ToRBjöRn CARlBom<br />

Som v eck a ns a f fä r er<br />

kunde rapportera i förra<br />

vec<strong>kan</strong> ökar inflödet av utländskt<br />

riskkapital i Kina i en<br />

rasande takt. Alla de stora riskkapitalbolagen<br />

i Sillicon Valley i<br />

USA startar Kinafonder och öppnar<br />

kontor i Shanghai och Beijing.<br />

Under tredje kvartalet ökade<br />

investeringarna i kinesiska<br />

bolag med 47 procent, enligt Dow<br />

Jones Venture One. Totalt uppgår<br />

pengarna på marknaden till<br />

långt över <strong>10</strong>0 miljarder kronor.<br />

Men effekten av det stora kapitalflödet<br />

till Kina är snarare en<br />

överhettad tekniksektor än god<br />

avkastning.<br />

”Vi fortsätter att hitta investeringar<br />

<strong>som</strong> vi anser är bra. Men<br />

inflödet av pengar motsvaras<br />

inte av framväxten av nya kvalitetsbolag.<br />

Konsekvensen är att<br />

priserna stiger och att det blir<br />

svårare att hitta rätt prissatta bo-<br />

24 | va | 50 | 14 deCember 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

lag”, säger michael Ricks, chef för<br />

Investor Growth Capital i Hongkong<br />

och Beijing.<br />

”De sektorer <strong>som</strong> de teknikinriktade<br />

investerarna adresserar<br />

är överhettade. Ett sätt att undvika<br />

dessa är att inte investera på<br />

de områden <strong>som</strong> Sillicon Valleybolagen<br />

väljer. Teknik är ett brett<br />

område, och vi söker numera utanför<br />

de normala korridorerna i<br />

Shanghai och Beijing.”<br />

Investor Growth Capital har 18<br />

unga bolag i den asiatiska portföljen,<br />

varav flera i Kina. Bland<br />

annat har man ägande i NS Focus<br />

(nätverkssäkerhet), Sunny<br />

Group (optik) och CDP Group<br />

(personalhyrning).<br />

tiDigAre SkötteS affärerna<br />

från Hongkong, men sedan en<br />

tid har Investor representation<br />

också i Beijing. Investeringarna<br />

uppgår till mellan 50 och <strong>10</strong>0<br />

miljoner kronor per bolag under<br />

investeringens livslängd, <strong>som</strong><br />

normalt uppgår till mellan tre<br />

och sex år.<br />

Orsaken till det stora inflödet<br />

av riskkapital i Mittens rike tror<br />

Michael Ricks beror på en attraktiv<br />

ekonomi i stark tillväxt där<br />

ny industri snabbt växer fram.<br />

”Kombinera det med ett överskott<br />

i likviditet i världen, <strong>som</strong><br />

söker högre avkastning så har<br />

du förklaringen till den nuvarande<br />

expansionen”, säger han.<br />

Men det är svårare att investera<br />

i Kina än i många andra<br />

länder. Marknaden är stadd i<br />

ständig förändring.<br />

”Risker att bedöma i Kina är<br />

de regulatoriska riskerna, bristen<br />

på transparens i ekonomin,<br />

brist på erfarna ledare, det<br />

svaga skyddet av intellektuella<br />

rättigheter och svårigheterna<br />

att göra exit”, förklarar Michael<br />

Ricks.<br />

”Det finns till exempel mycket<br />

buy-out-pengar <strong>som</strong> söker<br />

affärer i Kina. Men kontrollposter,<br />

speciellt i bolag från den<br />

gamla statliga sektorn, är svåra<br />

att nå.” n<br />

Storaffärer i Kina<br />

Här är några av bolagen <strong>som</strong> snurrar riskkapital i kina<br />

kineSiSkt BOLAg HänDeLSe<br />

Alibaba.com Yahoo köpte 40 procent för en miljard dollar<br />

Focus Media Noterades på Nasdaq i New York<br />

Baidu.com Noterades på Nasdaq i New York<br />

Xunlei P2P-bolag där Google köper andelar<br />

Amperex technology Såldes av 3i till TDK<br />

Ctrip Finansierat av ameri<strong>kan</strong>ska Carlyle Group<br />

BlogCn Bloggtjänst med ameri<strong>kan</strong>skt riskkapital<br />

gmedia Elektroniska magasin med utländskt riskkapital<br />

Jeboo.com Kinesiskt bredband – ameri<strong>kan</strong>ska pengar<br />

Longcheer Designar mobiler, med riskkapital<br />

Indisk stolthet<br />

över mobilboom<br />

inDien kAn inom några år passera<br />

Kina <strong>som</strong> världens största mobiltelefonpratande<br />

land om samma<br />

tempo hålls framöver. Med 6,6<br />

miljoner nya indiska mobilanvändare<br />

i september över-<br />

träffades kinesernas månads-<br />

inköp. Boomen har lett till en ny<br />

kollektiv stolthet i den 60 år unga<br />

nationen. Till skillnad mot ITundret<br />

kring Bangalore känner<br />

sig även de fattiga delaktiga i<br />

mobilexplosionen. (Economist)<br />

lyx försvaras<br />

med mera lyx<br />

V ä r L D S M A r k -<br />

nADen för lyxvaror<br />

växer med<br />

årligen 8–<strong>10</strong> procent,<br />

Asien svarar<br />

för 40 procent av<br />

marknaden. Francois-Henri<br />

Pinault,<br />

vd för lyxgiganten<br />

MärkeSVArA.<br />

Är rädd om sitt<br />

skinn.<br />

PPR, spår att asiaterna kommer<br />

att representera 70 procent av<br />

världsmarknaden inom fem år.<br />

Kopiering är ett bekymmer, lik<strong>som</strong><br />

det ryktet om att Gucci ska<br />

bli en massprodukt. Dyrare och<br />

mer sofistikerat material är lyxdirektörens<br />

motdrag. (Fortune)<br />

london hett för<br />

riktigt rika ryssar<br />

Det är inte bara ryska miljardärer<br />

<strong>som</strong> Roman Abramovich<br />

och Boris Berezovski <strong>som</strong> slagit<br />

sig ner i London. De har i dag<br />

sällskap av 200 000–300 000<br />

landsmän, många av dem<br />

förmögna. Det pratas numera<br />

om Londongrad, det<br />

fashionabla varuhuset Harvey<br />

Nicholsky och kvarteren<br />

Chelsky (Chelsea). Flera<br />

fastighetsmäklare har<br />

skaffat rysktalande personal<br />

och öppnat kontor i<br />

Moskva och S:t Petersburg.<br />

(Le Figaro)<br />

sCanpIx<br />

sCanpIx<br />

IbL

peter jönsson<br />

v a d I r e k t<br />

Stockholmsbörsens bästa –<br />

verkstadsbolag med potential<br />

strålande tIder.<br />

För Christer Lenner.<br />

Gunnebo Industrier är ett välskött<br />

verkstadsbolag och en kurs på 200<br />

kronor är rimligt. Köp!<br />

Ga mm a l f in s v ensk verkstadstradition<br />

har inte alltid<br />

tilltalat svenska aktieplacerare.<br />

I samband med den<br />

förra högkonjunkturen ratades<br />

de flesta medelstora noterade<br />

verkstadsbolag och värderades<br />

därför så lågt på börsen att många<br />

blev attraktiva uppköpsbyten.<br />

Det var bolag <strong>som</strong> BT, Zeteco,<br />

Kalmar, IRO, Svedala och Lindab.<br />

Gunnebo Industrier, förra årets<br />

avknoppning från det numera<br />

säkerhetsfokuserade Gunnebo, är<br />

precis en sådan liten verkstadspärla<br />

<strong>som</strong> det börjar bli alltmer<br />

26 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se<br />

Av PeR OLOf LIndSTen<br />

tunnsått med på Stockholmsbörsen,<br />

även om Lindab gjorde en<br />

välkommen comeback häromvec<strong>kan</strong>.<br />

Gunnebo IndustrIer vilar på<br />

gedigen grund. Redan i slutet av<br />

1700-talet började spiktillverkningen<br />

i Västervikstrakten, en<br />

lönsam verksamhet <strong>som</strong> pågår<br />

alltjämt. Koncernen har över huvud<br />

taget fina, marknadsledande<br />

positioner på de flesta områden<br />

där man är verksamt: spik, skruv,<br />

kätting, krok, lyftblock, slirskydd<br />

och en rad andra industriprodukter.<br />

Det här är verksamheter <strong>som</strong><br />

alltid har haft hyfsad lönsamhet,<br />

även när de ingick i den stora<br />

Gunnebokoncernen.<br />

Men skilsmässan från säkerhetsverksamheten<br />

kom i grevens<br />

tid.<br />

I dag är det den tidigare fula<br />

ankungen <strong>som</strong> i ljuset från den<br />

industriella högkonjunkturen<br />

blommat upp. Tillväxten så här<br />

långt i år är 18 procent med<br />

ordentligt förbättrad lönsamhet.<br />

Tredje kvartalet ökade omsättningen<br />

med 12 procent medan<br />

orderingången drog i väg hela 26<br />

procent. Det bäddar för att också<br />

2007 blir ett mycket starkt år för<br />

Gunnebo Industrier.<br />

Bolaget behövde bara ett drygt<br />

halvår i frihet för att styrelsen<br />

skulle våga sig på att höja<br />

marginalmålet. I våras justerades<br />

de tidigare 8 procenten upp till <strong>10</strong><br />

procent. I fjol nådde rörelsemarginalen<br />

9,4 procent och de<br />

nio första månaderna i år hade<br />

den klättrat till 11,2 procent.<br />

Mycket talar för att marginalen<br />

fortsätter att förbättras de<br />

närmaste kvartalen.<br />

ÖverläGset lÖnsammast i<br />

koncernen är diverseområdet<br />

kallat technical products där<br />

bland annat de relativt nyförvärvade<br />

teleskopiska stegarna ingår.<br />

Här börjar nu rörelsemarginalen<br />

närma sig 20 procent med fin tillväxttrend<br />

därtill.<br />

Bra förvärvsfacit så långt alltså<br />

vilket bådar gott när vd Christer<br />

Lenner nu flaggar för lite mer offensiv<br />

satsning på förvärv framöver.<br />

I en intervju med VA tidigare<br />

i år talade han om ”styrelsens<br />

mer eller mindre outtalade krav<br />

att vi ska fördubbla omsättningen<br />

på tre år”.<br />

Visst finns det mycket att göra<br />

inom många av bolagets verksamhet<strong>som</strong>råden<br />

där de flesta<br />

präglas av en fragmenterad<br />

branschstruktur med rader av<br />

intressanta uppköpsobjekt.<br />

Men det är också på sin plats<br />

att åtminstone på lite sikt hissa<br />

varningsflagg när Bjarne Holmqvist,<br />

Gunnebo Industriers styrelseordförande,<br />

är i förvärvstagen.<br />

I det andra Gunnebo, det<br />

säkerhetsfokuserade där Holmqvist<br />

länge var vd, ledde några<br />

års febril förvärvsaktivitet i slutet<br />

av 1990-talet och början av<br />

2000-talet fram till dagens baksmälla.<br />

Men med dagens befintliga<br />

struktur är det ingen fara.<br />

Lönsamhetstrenden går också<br />

åt rätt håll i de båda övriga<br />

affär<strong>som</strong>rådena. Det gäller även i<br />

fastening, med bland annat spikar<br />

och skruvar, <strong>som</strong> dels med fokus<br />

på byggsektorn är ordentligt<br />

säsongsberoende, dels har haft<br />

det tufft med det galopperande<br />

zinkpriset. Första kvartalet visade<br />

därför röda siffror. Men sedan<br />

GIllar<br />

fÖrvärv.<br />

Bjarne<br />

Holmqvist.<br />

”Det är på sin plats att<br />

hissa varningsflagg när<br />

ordförande Bjarne Holmqvist<br />

är i förvärvstagen”<br />

t<br />

christer ehrling

VECKANS AFFÄRER<br />

gunneBo industrier<br />

KÖP<br />

SÄLJ<br />

kÖp<br />

Välskött verkstadsbolag <strong>som</strong> är vinnare på den starka<br />

konjunkturen inom industri-, bygg- och energibranschen.<br />

potentIal<br />

TECKNA Med relativt<br />

TECKNA<br />

EJ försiktiga antaganden om tillväxt och vinst framöver<br />

går det att motivera en kurs kring 200 kronor.<br />

rIsk<br />

Som alla exportberoende bolag är dollarraset negativt.<br />

jcf/factset<br />

Gunnebo Industrier<br />

OMXS<br />

200<br />

175<br />

150<br />

125<br />

<strong>10</strong>0<br />

12 feb 12 dec<br />

2005 2006<br />

Gunnebo Industrier är en av vinnarna<br />

på den varma vintern. Utan<br />

snö och kyla <strong>kan</strong> byggbolagen<br />

fortsätta jobba för fullt och ni<br />

fortsätta sälja spik och skruv.<br />

”Ja, det betyder ganska mycket.<br />

Är det så här milt väder i både<br />

Sverige, Finland, Norge och delar<br />

av Östeuropa har det en positiv<br />

inver<strong>kan</strong> på oss.”<br />

Hela koncernen går starkt, men<br />

den största tillväxten verkar ni<br />

uppleva i nordamerika just nu.<br />

Hur kommer det sig?<br />

”Det är dels den generellt goda<br />

ekonomin <strong>som</strong> drar dels energisektorn,<br />

offshore och så vidare,<br />

<strong>som</strong> påverkar det hela väldigt<br />

positivt.”<br />

ni har inte känt av att det börjar<br />

hända något med den ameri<strong>kan</strong>ska<br />

konjunkturen?<br />

”Jag tycker inte det. Vi har en<br />

väldigt stark tillväxt i Nordamerika,<br />

över 40 procent de tre första<br />

kvartalen i år. Den tillväxten<br />

tycker vi känns stabil. Det kommer<br />

åtminstone inte bli något<br />

ras det första halvåret 2007.”<br />

FACTSET/JCF<br />

bolaGet I korthet<br />

2005 2006p 2007p<br />

Oms, Mkr 1 491 1 730 1 850<br />

Res e fin, Mkr 125 170 185<br />

Vinst/aktie, Skugga: kr <strong>10</strong>,20<br />

Färgen + 20% svart<br />

P/e 15<br />

13,80<br />

11<br />

15,20<br />

11<br />

Vd: Christer Lenner.<br />

Ordförande: Bjarne Holmqvist.<br />

Börsvärde: 1 400 Mkr.<br />

Största ägare: NO Jönsson 23,2%, Stena<br />

13,9, If <strong>10</strong>,0, Odin 5,2.<br />

svar dIrekt<br />

chrIster lenner, vd<br />

Christer<br />

Lenner.<br />

”vi har nått taket internt”<br />

Är det inte någonstans ni börjar<br />

kunna skönja en inbromsning?<br />

”Vi har <strong>som</strong> många andra en<br />

faktor <strong>som</strong> gör att vi inte <strong>kan</strong><br />

öka lika kraftigt även framöver<br />

och det är att vi inom vissa<br />

områden nått kapacitetstaket<br />

internt i produktionen.”<br />

vad betyder det kraftiga dollarfallet<br />

den senaste tiden?<br />

”Vi säkrar en del valutaflöden<br />

men om dollarn går ner <strong>10</strong><br />

procent tappar vi ungefär 5<br />

miljoner i vinst. Så dollarn får<br />

gärna komma upp på en högre<br />

nivå igen.”<br />

Hur ser det ut på förvärvsfronten<br />

där ni ju flaggat för att det<br />

ska hända mer?<br />

”Vi kommer att bli betydligt<br />

mer aggressiva framöver. Men<br />

vi har haft fullt upp fram till<br />

nu med börsintroduktionen<br />

och vi har nyligen bytt finanschef<br />

men känner oss mer<br />

mogna nu och vi ökar intensiteten<br />

betydligt på det här området.”<br />

n<br />

Investera<br />

KÖP<br />

SÄLJ<br />

i Asiens<br />

TECKNA<br />

TECKNA<br />

EJ<br />

starkaste<br />

aktier<br />

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.<br />

De pengar <strong>som</strong> placeras i fonden <strong>kan</strong> både öka och minska i värde<br />

och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.<br />

Simplicity Asien<br />

Simplicitys fonder:<br />

PPM: 602094<br />

Norden Nya Europa Asien Indien Afrika Likviditet<br />

Tel: 0340–61 <strong>10</strong> 30 | E-post: info@simplicity.se | www.simplicity.se

t<br />

peter jönsson<br />

v a d I r e k t<br />

dess har lönsamheten förbättrats<br />

kvartal för kvartal så att tredje<br />

kvartalets 11,5 procents<br />

rörelsemarginal överträffade fjolårets<br />

för samma period.<br />

men vIsst, det finns också några<br />

motver<strong>kan</strong>de faktorer <strong>som</strong> det<br />

gäller att se upp med. Dollarförsvagningen<br />

är ett orosmoment<br />

för alla exportberoende svenska<br />

företag. För Gunnebo Industrier<br />

betyder <strong>10</strong> procent på dollarkursen<br />

en resultateffekt på 5 miljoner<br />

kronor.<br />

De fortsatt stegrande råvarupriserna<br />

är en annan huvudvärk för<br />

Christer Lenner & Co.<br />

Aktien har gått starkt det senaste<br />

året med en uppgång på drygt<br />

40 procent. Sedan avknoppningen<br />

från mamma Gunnebo i juni i fjol<br />

har kursen nära nog dubblats.<br />

Men det finns potential kvar<br />

med tanke på att bolaget inte ser<br />

några <strong>som</strong> helst moln på himlen<br />

åtminstone för de kommande<br />

Se upp för nyemissioner<br />

bIoteknIkbolaG och nyemissioner<br />

är ingen bra kombination<br />

på börsen just nu. I november<br />

sjönk Biolin­aktien ihop<br />

<strong>som</strong> en sufflé under trycket<br />

från en stor nyemission.<br />

I förra vec<strong>kan</strong> annonserade<br />

Medivir en nyemission på 225<br />

miljoner kronor och aktien föll<br />

med 15 procent på ett par dagar.<br />

Bolaget ska även lägga ned<br />

sin läkemedelsforskning i England<br />

och koncentrera verksamheten<br />

till Huddinge.<br />

Bakgrunden till de häftiga<br />

två,tre kvartalen. Om vi får en<br />

försvagad industrikonjunktur<br />

lite längre fram <strong>kan</strong> Gunnebo In-<br />

a n alyser<br />

på verkstadsGolvet.<br />

Christer Lenner.<br />

Läs analyserna från<br />

de senaste numren<br />

på nätet.<br />

d u s t r i e r<br />

for tsätta<br />

leva gott<br />

tack vare<br />

v i k t i g a<br />

k u n d -<br />

grupper <strong>som</strong> byggsektorn och<br />

oljebranschen <strong>som</strong> <strong>kan</strong> förväntas<br />

fortsätta i en positiv trend betydligt<br />

längre.<br />

Med relativt försiktiga tillväxt-<br />

och vinstantaganden framöver<br />

går det absolut att räkna hem<br />

aktien till 200 kronor.<br />

Till det kommer möjligheten<br />

att bolaget också kommer i gång<br />

på förvärvsspåret. Det ser vi<br />

<strong>som</strong> mycket troligt med tanke<br />

på styrelseordföranden Bjarne<br />

Holmqvists förvärvsvurm och<br />

många goda möjligheter att<br />

komma vidare på fragmenterade<br />

marknader. n<br />

kursreaktionerna ligger i nyemissionernas<br />

storlek i förhållande<br />

till börsvärdet. Medivirs<br />

nyemission, riktad till gamla<br />

ägare, motsvarar en tredjedel<br />

av börsvärdet. Det sätter press<br />

på ägarna, för att ha råd att delta<br />

i nyemissionen måste flera<br />

ägare sälja aktier, alternativt<br />

teckningsrätter, vilket skapar<br />

säljtryck och pressar aktiekursen.<br />

För den <strong>som</strong> tror långsiktigt<br />

på ett bolag <strong>kan</strong> en nyemission<br />

därför vara ett köpläge. n<br />

Simplicity Asien<br />

Tillväxten i Asien är enorm. I Simplicity<br />

Asien samlas alla de stora ekonomierna<br />

i regionen i en och samma aktiefond.<br />

Simplicity Asien är en aktiefond <strong>som</strong> enbart investerar<br />

i högpresterande aktier i ett brett urval av länder med<br />

stor tillväxtpotential. Hjärtat i fonden är Simplicitys<br />

egenutvecklade placeringsmodell <strong>som</strong> bygger på insikten<br />

att företag <strong>som</strong> tidigare har gått bra ofta fortsätter<br />

att gå bra. Framgång föder helt enkelt framgång.<br />

Traditionellt sett arbetar kapital- och fondförvaltare<br />

med analyser <strong>som</strong> bygger på subjektiva och känslomässiga<br />

bedömningar. Simplicity har istället standardiserat<br />

analysen och följer strikt de köp- och säljsignaler<br />

<strong>som</strong> genereras av Simplicitys placeringsmodell.<br />

Simplicity Asien <strong>kan</strong> investera i aktier med geografisk<br />

anknytning till Japan, Kina, Sydkorea, Hong Kong,<br />

Taiwan,Vietnam,Thailand, Malaysia, Singapore,<br />

Filippinerna, Indonesien, Indien, Pakistan, Australien<br />

och Nya Zeeland.<br />

Läs mer om Simplicitys placeringsmodell och fonder<br />

på www.simplicity.se.<br />

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.<br />

De pengar <strong>som</strong> placeras i fonden <strong>kan</strong> både öka och minska i värde<br />

och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.<br />

Simplicity Asien<br />

Simplicitys fonder:<br />

PPM: 602094<br />

Norden Nya Europa Asien Indien Afrika Likviditet<br />

Tel: 0340–61 <strong>10</strong> 30 | E-post: info@simplicity.se | www.simplicity.se

V A D i r e k t<br />

Lindex avklätt<br />

Usel vintersäsong och tunga tyska<br />

avvecklingskostnader talar inte för<br />

Lindex nästa år.<br />

ny imAge.<br />

Göran Bille.<br />

De t ä r inte m å nga svenska<br />

företag <strong>som</strong> lyckats bra<br />

i Tyskland. Inte heller Lindex<br />

<strong>som</strong> nu ger upp och stänger<br />

och säljer samtliga butiker. Att<br />

sätta stopp för det tyska förlustflödet<br />

<strong>som</strong> uppgår till sammanlagt<br />

1 miljard kronor kommer<br />

initialt att dra en hel del avvecklingskostnader,<br />

200–300 miljo-<br />

30 | va | xx | xx månad 2006 | www.ekonominyheterna.se<br />

scanpix<br />

Av Per OLOf Lindsten<br />

ner kronor <strong>kan</strong> komma att belasta<br />

nästa års resultat.<br />

Samtidigt ligger Lindex i en<br />

process kring förlustavdrag från<br />

den tyska verksamheten. Avvecklingen<br />

<strong>kan</strong> visserligen öka<br />

chanserna för att processen slutar<br />

till bolagets fördel. Men det är<br />

ingalunda säkert och ytterligare<br />

ett osäkerhetsmoment för aktien.<br />

en Viss oro är också befogad i<br />

och med att Lindex fortsätter de<br />

internationella expansionsplanerna,<br />

det usla Tysklandsfacit<br />

till trots. Nu styr bolaget längre<br />

österut mot Litauen och Tjeckien.<br />

Knappast mindre riskabelt.<br />

På kort sikt kommer säkerligen<br />

också den milda vintern att sätta<br />

sina spår med tanke på<br />

hur svårt bolaget hade<br />

att parera den utdragna<br />

<strong>som</strong>maren vilket syntes i senaste<br />

kvartalsrapporten.<br />

i Den AnDrA Vågskålen hamnar<br />

den fallande dollarn <strong>som</strong> är till<br />

Lindex fördel efter<strong>som</strong> bolaget<br />

köper in mycket i dollar. Lindex<br />

har dessutom lyckats väl med sin<br />

omprofilering och nya reklam-<br />

och marknadsföringsstrategi<br />

Det har spekulerats en del<br />

under hösten om en tänkbar affär<br />

mellan Lindex och Kappahl,<br />

något i samma stil <strong>som</strong> RnB:s köp<br />

av JC tidigare i år. Men det går inte<br />

att dra särskilt många paralleller<br />

annat än att samtliga är<br />

detaljhandelsföretag i konfektionsbranschen.<br />

RnB och JC<br />

kompletterade varandra sortimentsmässigt<br />

medan Lindex och<br />

Kappahl har mycket överlappningar<br />

och ofta butiker vägg<br />

i vägg.<br />

Vi ser därför ytterst begränsad<br />

potential i Lindexaktien och<br />

rekommenderar sälj. n<br />

VECKANS AFFÄRER<br />

lindex<br />

SÄLJ<br />

sälj<br />

Osäkrare tillväxtpotential<br />

utan Tyskland.<br />

PotentiAl<br />

Aktien är fullvärderad och<br />

osäkerheten stor.<br />

risk<br />

Negativa poster i form av<br />

såväl vädereffekter <strong>som</strong><br />

avvecklingskostnader.<br />

bolAget i korthet<br />

2005 2006p 2007p<br />

Oms, Mkr 5 280 5 500 5 700<br />

Res e fin, Mkr 600 640 685<br />

Vinst/aktie, kr 6,30 6,70 7,20<br />

P/e 16 15 14<br />

jcf/factset<br />

120<br />

<strong>10</strong>0<br />

80<br />

Lindex<br />

OMXS<br />

60<br />

12 feb 12 dec<br />

2005 2006<br />

Vd: Göran Bille.<br />

Ordförande: Christer<br />

Gardell.<br />

Skugga:<br />

Börsvärde: 6,8 mdr<br />

Färgen + 20% svart<br />

kr.<br />

Största ägare: Capital<br />

Group 5,2%, Robur<br />

4,9, JP Morgan<br />

4,8, Cevian 4,4.<br />

FACTSET/JCF

scanpix<br />

s p e c i a l<br />

34 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

under

Storägarna har synpunkter,<br />

tillväxten är svag och på<br />

marknaden pågår ett omtumlande<br />

skifte. Anders Igel svarar<br />

med en ny organisation och<br />

miljarder i extra utdelning.<br />

Men det räcker inte visar VA:s<br />

granskning av Teliasonera.<br />

de t ä r dagen D för Teliasoneras<br />

spanska 3g-utmanare<br />

Yoigo – fredagen den<br />

1 december. Pressmötet<br />

<strong>som</strong> lanserar Yoigo för<br />

svenska medier hålls <strong>som</strong><br />

vanligt på våning 7 i högkvarteret på<br />

Sturegatan 1.<br />

Prick kloc<strong>kan</strong> 12.00 inleder Anders<br />

Igel, vd för Teliasonera.<br />

”Vi känner att den spanska satsningen<br />

är innovativ och spännande.<br />

Det är en möjlighet att investera i lönsam<br />

tillväxt”, säger han.<br />

Vice vd Kenneth Karlberg skjuter in:<br />

”Yoigo är en lågprisaktör med ett enkelt<br />

erbjudande <strong>som</strong> är unikt i Spa-<br />

av torbjörn carlbom<br />

nien. Bolaget är slimmat och oerhört<br />

kostnadseffektivt, betydligt billigare<br />

än i Sverige. Nätet, 90 procent av IT<br />

och kundtjänst, allt är outsourcat.”<br />

Frågan är oundviklig, efter<strong>som</strong> förmågan<br />

att växa i Norden är lika ifrågasatt<br />

<strong>som</strong> Spanien. Lena Österberg på<br />

SEB Enskilda, ställer den.<br />

”Om det går att utmana och vara offensiv<br />

i Spanien, varför går det inte i<br />

S<strong>kan</strong>dinavien?”, frågar hon.<br />

”I Spanien är vi en nystartad utmanare<br />

med extraordinära förutsättningar.<br />

Det går inte att driva verksamhet<br />

på samma sätt där vi har historik.<br />

Men med Yoigo visar vi att det finns<br />

effektivitetspotential också på hem- t<br />

Anders Igel<br />

attack<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 35

mamarknaden”, svarar Anders Igel.<br />

Spanien må vara en detalj i det stora<br />

hela, men med ett stort symbolvärde.<br />

När Anders Igel försöker slå världen<br />

med häpnad hopar sig i stället <strong>utmaningar</strong>na.<br />

Teliasonera är under press och i<br />

ägarleden jäser det. Den nya regeringen<br />

vill sälja statens 45 procent av aktierna.<br />

Bland de institutionella ägarna<br />

finns kritik av koncernens strategi<br />

och utdelningspolitik. Finansmannen<br />

Christer Gardells fond Cevian har<br />

lagt beslag på knappt 2 procent av bolaget.<br />

Det har lett till en ny styrelse<br />

<strong>som</strong> föreslås påbörja sitt arbete efter<br />

en extra bolagsstämma i januari. Ut<br />

ur styrelsen går bland andra Carl Bennet,<br />

den tidigare Ericssonchefen Sven-<br />

Christer Nilsson och förre AP-fondsdirektören<br />

Lennart Låftman. In kommer<br />

i stället styrelseproffset Conny Karlsson,<br />

Europolitans förre vd Jon Risfelt<br />

och Maija-Liisa Friman, det finländska<br />

e le k t r on i k k omp one nt f ör e t a g e t<br />

Aspocomps koncernchef.<br />

”Jag knyter förhoppningar till att<br />

den här styrelsen ska kunna adressera<br />

behovet av förändringar och utvecklingen<br />

av en tydlig strategi. I samband<br />

med valberedningens beslut så inleds<br />

också relativt omfattande förändringar<br />

inom företaget. Därför har vi föreslagit<br />

att den nya styrelsen ska utses<br />

så snart <strong>som</strong> möjligt, på en extrastämma<br />

i januari”, säger Jonas Iversen,<br />

storägaren statens man och ordförande<br />

i valberedningen, till VA.<br />

teliasonera svarar mot ägarkritiken<br />

med en ny organisation och en ex-<br />

t v a s p e c i a l<br />

<strong>igel</strong>s nya ordning<br />

Teliasoneras fyra affär<strong>som</strong>råden<br />

mobila tjänster<br />

Personliga tjänster för konsument-<br />

och företagsmarknader<br />

i Sverige, Finland, Norge,<br />

Danmark, Litauen, Estland,<br />

Lettland och Spanien.<br />

Chef: Kenneth Karlberg.<br />

Beräknad omsättning:<br />

40 mrd kr.<br />

Anställda: Cirka 7 000.<br />

Tillväxtmål:<br />

Att mobilanvändningen<br />

ökar snabbare<br />

än priserna<br />

går ner.<br />

Kenneth<br />

Karlberg.<br />

bredbandstjänster<br />

Ska utveckla triple play <strong>som</strong><br />

internet-tv, ip-telefoni och<br />

företagsinternet och flytta<br />

kunder från gammal teknik till<br />

ny. Omfattar Sverige, Finland,<br />

Norge, Danmark, Estland,<br />

Litauen och Lettland samt<br />

internationella nät.<br />

Chef: Anders Bruse.<br />

Beräknad omsättning:<br />

39 mrd kr.<br />

Anställda:<br />

Cirka 16 000.<br />

Tillväxtmål:<br />

Litet<br />

totalt, men<br />

stort inom<br />

bredband.<br />

36 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

scanpix<br />

tra utdelning på 20 miljarder kronor,<br />

utöver den ordinarie på runt 8 miljarder.<br />

Men det räcker inte.<br />

”När det gäller strategin kvarstår<br />

frågetecken. Jag har noterat att en ny<br />

organisation är lanserad. Men jag tror<br />

att den snarare beror på att Anders<br />

Igel känner ett behov av att visa handlingskraft<br />

för styrelsen, omvärlden<br />

och ägarna”, säger en representant för<br />

en storägare.<br />

Däremot är inte frågan om utdelning<br />

akut längre.<br />

Anders<br />

Bruse.<br />

scanpix<br />

FRAMTIdeN.<br />

Musik, tv och<br />

spel i mobilen är<br />

framtidens affär<br />

för Teliasonera.<br />

integrerade<br />

företagstjänster<br />

Ansvarar för alla nordiska och<br />

baltiska affärer där Teliasonera<br />

sköter driften av interna IT-<br />

och telekominfrastruktur <strong>som</strong><br />

IT-tjänster, röst, data och<br />

systemintegration.<br />

Chef: Juho Lipsanen.<br />

Beräknad<br />

omsättning:<br />

9 mrd kr.<br />

Anställda:<br />

Cirka 2 000.<br />

Tillväxtmål:<br />

Betydande.<br />

Juho<br />

Lipsanen.<br />

”Bolaget har i någon mening lyssnat<br />

på signalerna från kapitalmarknaden<br />

och adresserat kapitalstrukturen”,<br />

konstaterar ägarföreträdaren.<br />

Den beskrivningen håller Telia-<br />

soneras styrelseordförande Tom von<br />

Weymarn inte alls med om.<br />

”Den extra utdelningen är en konsekvens<br />

av att styrelsen utvärderat den<br />

aktuella strategins kapitalbehov och<br />

bolagets nuvarande och beräknade<br />

kassaströmmar. Vi kom fram till att<br />

vi har råd med en extra utdelning utan<br />

att riskera den strategiska inriktningen”,<br />

säger han, <strong>som</strong> av valberedningen<br />

föreslås fortsätta i sin ordföranderoll.<br />

Ägarturbulensen är inte Anders<br />

Igels enda utmaning. Bakom kulisserna<br />

pågår en förändring av marknaden.<br />

Ericssons vd Carl-Henric Svan-<br />

eurasia<br />

Omfattar Finturgruppens, <strong>som</strong><br />

ägs till 74 procent av Teliasonera,<br />

verksamhet i Kazachstan,<br />

Azerbajdzjan, Georgien och<br />

Moldavien samt innehaven i<br />

ryska Megafon (44 procent)<br />

och turkiska Turkcell<br />

(37 procent).<br />

Chef: Erdal Duru<strong>kan</strong>.<br />

Beräknad<br />

omsättning:<br />

8 mdr kr.<br />

Anställda:<br />

Cirka 2 000.<br />

Tillväxtmål:<br />

Hög.<br />

Erdal<br />

Duru<strong>kan</strong>.<br />

Källa: Teliasonera<br />

scanpix

”Omorganisationen beror snarare<br />

på att Anders Igel känner ett behov<br />

av att visa handlingskraft”<br />

berg talar om paradigmskifte och ”ett<br />

nytt ekosystem inom telekom”.<br />

”Det handlar om en betydande omvandling<br />

för de gamla operatörerna.<br />

Konkurrenssituationen förändras i<br />

grunden”, förklarar Lars Godell, telekomanalytiker<br />

på konsult- och undersökningsföretaget<br />

Forrester.<br />

Det är här den där relevanta strategin<br />

alla talar om behövs, den <strong>som</strong> många i<br />

ägarleden anser saknas. Gamla tjänster<br />

försvinner och internet tar över. Rösttrafik<br />

är snart bara en datatjänst bland<br />

andra och IT- och internetföretag, med<br />

Google i spetsen, gör allt de <strong>kan</strong> för att<br />

rubba de stora telejättarnas dominans.<br />

Ett 50-tal bolag har anmält till Post-<br />

och telestyrelsen att de ska syssla med<br />

ip-telefoni – och alla jagar Teliasoneras<br />

kunder. Nya offensiva företag med innovativa<br />

erbjudanden satsar på att bli<br />

framtidens kommunikationsföretag.<br />

Många av utmanarna vill dessutom bli<br />

mobila.<br />

operatörerna vill i stället bredda sig<br />

och bli tv- och mediebolag i syfte att ta<br />

ett ännu fastare grepp om kunderna.<br />

Samtidigt pågår ett priskrig på äldre<br />

tjänster, <strong>som</strong> vanlig fast och mobil telefoni,<br />

<strong>som</strong> redan kostar miljarder.<br />

Det senaste draget gjorde Tele 2, <strong>som</strong><br />

chocksänkte det mobila minutpriset<br />

till bara 19 öre.<br />

Teliasonera är passivt i detta slag om<br />

kundernas fortsatta gunst. Anders<br />

Igel anklagas för att hindra utvecklingen<br />

i syfte att suga ut så mycket<br />

<strong>som</strong> möjligt ur de gamla verksamheterna.<br />

Det ger stora vinster på kort<br />

sikt, men är riskabelt på längre.<br />

Teliasonera är för närvarande ett<br />

mycket lönsamt bolag. Det senaste<br />

kvartalet redovisades ett förträffligt<br />

resultat på 7,8 miljarder kronor netto.<br />

Men försäljningen ökade med bara 2,5<br />

procent till 23,1 miljarder. På hemmamarknaderna<br />

i Sverige och Finland,<br />

<strong>som</strong> står för 60 procent av omsättningen,<br />

står intäkterna still eller minskar.<br />

Tillväxten kommer från bolag i andra<br />

länder. Här går dock Anders Igel bet<br />

på att få kontroll över de viktiga Megafon<br />

i Ryssland och Turkcell i Turkiet.<br />

Det är för att öka tillväxten <strong>som</strong> Anders<br />

Igel gör en omfattande omorganisation<br />

av koncernen. Den Igelska tolk-<br />

ningen av begreppet tillväxt innebär<br />

att nyordningen ska ge en omsättning<br />

på <strong>10</strong>0 miljarder kronor om två år. Det<br />

motsvarar en ökning på drygt 4 procent<br />

per år. Det är dubbelt upp mot hittills<br />

och bra jämfört med europeiska<br />

kollegor, men placerar Teliasonera en<br />

bit ner i tillväxtligan. Till exempel Telenor<br />

växer med 12 procent, spanska<br />

Telefonica med 7,5 procent och Belgacom<br />

med 5,3 procent.<br />

”Teliasonera sätter blygsamma mål.<br />

De behöver nog inte anstränga sig alltför<br />

mycket”, säger Katja Ruud, telekomanalytiker<br />

på analyshuset Gartner.<br />

tidigare bedrevs Teliasoneras verksamhet<br />

i geografiska enheter. Strategin<br />

är intakt och relevant, att på mogna<br />

marknader skapa ”tillväxt genom<br />

nya mobila och ip-baserade tjänster<br />

och ökad enkelhet” med bibehållen<br />

lönsamhet, och att dra nytta av tillväxten<br />

från den internationella verksamheten.<br />

Men från nyår ska målen nås med<br />

enheter för bredbandstjänster, mobila<br />

tjänster och integrerade företagstjänster.<br />

Eurasia blir kvar i geografin och<br />

rymmer bolagen i Kazachstan, Georgien,<br />

Azerbajdzjan och Moldavien<br />

samt innehaven i ryska Megafon och<br />

turkiska Turkcell.<br />

”att dra nytta av kunnande över<br />

landsgränser är kungstanken med<br />

den nya organisationen, <strong>som</strong> siktar på<br />

ett mer fokuserat samarbete över<br />

gränserna. Styrelsen har stöttat Anders<br />

Igels resonemang under hela resan.<br />

Verksamheten i de mindre bolagen<br />

är dynamisk och full av idéer <strong>som</strong><br />

vi gärna ser att de prövas också inom<br />

de större bolagen”, säger styrelseord-<br />

scanpix<br />

t<br />

BLyGSAMMA<br />

MåL. Katja Ruud<br />

på analysföretaget<br />

Gartner tror<br />

inte att Anders<br />

Igel behöver<br />

anstränga sig.<br />

<strong>igel</strong>s <strong>10</strong> <strong>utmaningar</strong><br />

1<br />

Ägarturbulensen.<br />

Hantera såväl en<br />

eventuell statlig<br />

utförsäljning av<br />

aktier <strong>som</strong> Christer<br />

Gardells krav<br />

på förändringar.<br />

2<br />

tillvÄxt.<br />

Snabbt nå STäLLeR KRAv.<br />

Christer Gardell.<br />

högre tillväxt på<br />

de mogna hemmamarknaderna<br />

där<br />

verksamheten i dag tenderar att<br />

krympa.<br />

3<br />

konvergens. Flytta över<br />

koncernens miljontals kunder<br />

från gammal telefoni till IP-telefoni<br />

eller mobil telefoni utan att tappa<br />

marknadsandelar.<br />

4<br />

spanien.<br />

Vinna marknad<br />

och växa med<br />

vinst med 3goperatören<br />

Yoigo.<br />

5<br />

prispress.<br />

Behålla lön- vIvA yOIGO.<br />

samhet på hem- Stort hopp sätts<br />

mamarknaderna till Spanien.<br />

när priskriget<br />

trappas upp ytterligare.<br />

6<br />

österled.<br />

Få kontroll över tillväxtbolagen<br />

Megafon i Ryssland och Turkcell i<br />

Turkiet.<br />

7<br />

strategin. En trovärdig tillväxtstrategi<br />

för koncernens alla<br />

delar, också internetbaserad kommunikation.<br />

8<br />

organisationen. Skapa<br />

trovärdighet kring den nya<br />

organisationen, <strong>som</strong> av många<br />

uppfattas <strong>som</strong> omodern.<br />

9<br />

Förnyelse. Förnya bolaget<br />

och integrera nät och produkter<br />

i spännande tjänster <strong>som</strong> folk vill<br />

ha.<br />

<strong>10</strong><br />

Företagsmarknaden.<br />

Slå sig in på marknaden för<br />

kommunikations- och IT-tjänster för<br />

företag.<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 37<br />

scanpix scanpix

t<br />

v a s p e c i a l<br />

förande Tom von Weymarn.<br />

Men Anders Igels nyordning står i<br />

bjärt kontrast till utvecklingen i branschen,<br />

där allt fler i stället organiserar<br />

sig utifrån kunder och kombinationer<br />

av fast och mobil kommunikation.<br />

För alla operatörer har samma problem,<br />

att minimera förlusterna inom<br />

fast telefoni, öka mobilintäkterna och<br />

växa inom internet och nya tjänster.<br />

”Utvecklingen går mot integration<br />

av tjänster och nät. Det finns inget<br />

<strong>som</strong> tyder på att Teliasonera prioriterar<br />

den konvergensen. I jämförelse<br />

med till exempel BT i Storbritannien,<br />

<strong>som</strong> ska migrera över alla kunder till<br />

ip till 2012, framstår Teliasonera <strong>som</strong><br />

bakåtsträvande”, anser Lars Godell.<br />

Han Har i Flera år ägnat sig åt att<br />

jämföra de europeiska operatörerna<br />

med varandra, och med andra, på område<br />

efter område. Generellt anser han<br />

att innovation hanteras illa inom de<br />

”ofokuserade, introverta och teknikorienterade<br />

bolag med svaga processer<br />

och gamla fragmenterade nätverk”<br />

<strong>som</strong> storoperatörerna är. Han tycker<br />

att det är onödigt med parallella IT-system,<br />

strukturer och funktioner i en<br />

värld där allt kommer att integreras.<br />

”Det kostar enorma pengar.”<br />

Men något håller på att hända. På senare<br />

tid har jättar <strong>som</strong> BT, franska<br />

France Telecom (FT) och tyska Deutsche<br />

Telekom blivit mer aggressiva.<br />

”BT och FT är bra exempel på bolag<br />

<strong>som</strong> får ut synergier, lägre kostnader<br />

och ökar intäkterna. Britterna organiserar<br />

sig utifrån kunderna, inte tekniken.<br />

FT är modellen för alla helintegrerade<br />

telekombolag <strong>som</strong> satsar på<br />

sammanslagningen av fast och mobil<br />

kommunikation”, säger Lars Godell.<br />

bt: s strategi går helt ut på förändring<br />

och tekniken är borta <strong>som</strong> styrmedel.<br />

Verksamheten bedrivs i kund-<br />

enheter <strong>som</strong> säljer till slutanvändare,<br />

tar hand om näten och sysslar med företagstjänster.<br />

Till det kommer Openreach,<br />

<strong>som</strong> tar hand om den sista delen<br />

av näten fram till kunderna.<br />

”I BT är dessutom toppcheferna direkt<br />

involverade i alla omvandlingsprojekt<br />

efter<strong>som</strong> det handlar om en<br />

stor kulturell förändring. Teliasonera<br />

å sin sida verkar ha problem med beslut<br />

<strong>som</strong> kräver förändringar av sättet<br />

att agera.”<br />

Eller <strong>som</strong> Katja Ruud på Gartner ut-<br />

scanpix<br />

trycker det: ”De nordiska bolagen<br />

ligger långt efter många europeiska<br />

operatörer. Det måste finnas tydliga<br />

korsbefruktningar mellan olika<br />

produktområden annars riskerar det<br />

att uppstå alltför stark konkurrens<br />

mellan olika enheter i stället för<br />

samarbete.”<br />

På ett område hämtar Anders Igel<br />

dock inspiration från andra. Om stora<br />

delar av den nya organisationen är till<br />

för att behålla kundstocken och utveckla<br />

nya tjänster <strong>som</strong> <strong>kan</strong> ge ökad<br />

försäljning ska ”integrerade företagstjänster”<br />

generera ”betydande” tillväxt.<br />

Det innebär att Teliasonera vill<br />

ta hand om företagens infrastruktur<br />

för IT och telekom, <strong>som</strong> företagsnät,<br />

servrar och arbetsplatser.<br />

men det <strong>kan</strong> bli lättare sagt än gjort.<br />

Teliasonera är redan på marknaden,<br />

men har en marknadsandel på bara 5<br />

procent. Och det kryllar av konkurrenter<br />

– IT-företag, specialister och<br />

tele- och kommunikationsföretag.<br />

En annan viktig komponent i Igels<br />

nyordning är innehåll. Det vill säga<br />

utveckling, inköp och distribution av<br />

tv, multimedia, spel och allt vad det<br />

<strong>kan</strong> vara. Det är också en internationell<br />

trend.<br />

”Men det är obegripligt. Alla undersökningar<br />

visar att konsumenterna<br />

inte vill betala särskilt mycket för<br />

innehåll i näten. Dessutom finns det<br />

redan starka medieaktörer <strong>som</strong> äger<br />

innehållet. Det är en önskedröm ope-<br />

lönsamt men svag tillväxt<br />

År Omsättning, Resultat f skatt, Nettomarginal<br />

Mkr Mkr %<br />

2002 80 979 -11 616 -28,2<br />

2003 81 772 12 346 9,4<br />

2005 87 661 17 019 13,3<br />

2005 81 937 17 448 15,8<br />

2006 91 282p 24 657p 18,4p<br />

FÖReTAGeT<br />

HAde Råd.<br />

Extrautdelningen<br />

berodde inte på<br />

trycket utifrån,<br />

menar Tom von<br />

Weymarn.<br />

ratörerna har – att bli mediebolag”,<br />

tror Lars Godell. ”Jag tror att Teliasonera<br />

kommer att få kämpa hårt för att<br />

tjäna pengar på till exempel internettv.<br />

Om de gör för stora investeringar<br />

på området <strong>kan</strong> det bli ekonomiskt<br />

självmord.”<br />

När Anders Igel i <strong>som</strong>ras berättade<br />

att Teliasonera hade ökat sitt ägande i<br />

Yoigo och hade för avsikt att bygga ett<br />

3g-nät i Spanien slog det ned <strong>som</strong><br />

bomb på finansmarknaden.<br />

”Vi blev väldigt överraskade. Det låg<br />

inte i linje med den uttalade strategin,<br />

<strong>som</strong> vi upplever handlar om hemmamarknaderna<br />

och i österled. Vi känner<br />

ingen trygghet i investeringen”,<br />

säger en företrädare för en större<br />

ägare.<br />

nÄr anders <strong>igel</strong> bjuder in till nämnda<br />

presskonferens den 1 december är<br />

det just för att justera den bilden. Argumenten<br />

haglar på mötet. Priserna<br />

på 3g-utrustning faller, licensvillkoren<br />

har justerats, man har en stark<br />

partner, det handlar om en lågprisaktör<br />

på en marknad med höga priser,<br />

nätet är outsourcat, roamingavtal<br />

finns med Vodafone.<br />

Men när målen presenteras, mindre<br />

än 1 procents marknadsandel i slutet<br />

av år 2007 och <strong>10</strong> procent år 2015, går<br />

luften lik<strong>som</strong> ur. Mindre än 1 procent<br />

är ju ingenting.<br />

”Vi tittar nu på den nya informationen<br />

vi fick”, säger ägarrepresentanten,<br />

och tänker efter.<br />

”Företagsledningen är viktig för ett<br />

bolags utveckling. Dagens ledning<br />

har suttit i fyra fem år. Teliasonera tjänar<br />

pengar och <strong>kan</strong> inte beskyllas för<br />

att sakna resurser eller en stabil ägarbas.<br />

Men det har ändå inte blivit <strong>som</strong><br />

ledningen tänkt sig.”<br />

Men hur det blir med ledarfrågan<br />

och eventuella strategijusteringar lär<br />

inte stå klart förrän efter den extra<br />

bolagsstämman i januari. n<br />

”I jämförelse med till exempel British Telecom<br />

framstår Teliasonera <strong>som</strong> bakåtsträvare”<br />

Källa: JcF<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 39

v a s p e c i a l<br />

”vi skapar ett nyt<br />

”Marknaden går igenom en enorm<br />

förändring och vi satsar på tjänsterna<br />

<strong>som</strong> växer – bredband, mobilt och<br />

integrerade företagstjänster”, säger<br />

Teliasoneras vd Anders Igel <strong>som</strong><br />

tycker att kritiken är missriktad.<br />

tel i a soner a s v d Anders<br />

Igel har det hektiskt för<br />

tillfället. Börsaktivisten<br />

Christer Gardell har gått<br />

och blivit storägare och<br />

styrelsen är på väg att förändras,<br />

staten pratar om utförsäljning,<br />

bolagets spanska operatör Yoigo<br />

lanserades häromvec<strong>kan</strong>, de institutionella<br />

ägarna uttrycker ännu kritik<br />

och en omorganisation har dragits i<br />

gång.<br />

Men särskilt pressad känner han sig<br />

inte. Däremot erkänner han att det är<br />

tufft att vara vd för Teliasonera.<br />

”Med nästan alla svenskar <strong>som</strong> kunder<br />

och över en halv miljon svenska<br />

aktieägare ... Det är inte heller många<br />

företag <strong>som</strong> byter produkter, kompetens<br />

och produktion samtidigt. Vi är<br />

ett utsatt bolag”, säger han.<br />

varför gör ni en omorganisation?<br />

”Tillväxten har varit för svag och vi<br />

har inte kommit så långt med gräns-<br />

överskridande synergier <strong>som</strong> vi vill.<br />

Den gamla organisationen har fungerat<br />

väl sedan fusionen. Titta på vår resultatutveckling,<br />

<strong>som</strong> vi når utan att<br />

vi har fått tillväxt i Sverige och innan<br />

vi gjort förbättringar i Finland. Men<br />

potentialen i bolaget är inte på långt<br />

när slut och under ytan var den gamla<br />

ordningen för komplicerad. Dessutom<br />

handlar nyordningen om att vi nu ska<br />

flytta över kunderna till ny teknik.<br />

Det finns inget annat sätt att ta hand<br />

om nedgången för traditionell telefoni<br />

än att flytta över till ip- och mobiltelefoni.”<br />

40 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

den nya strukturen bygger på en uppdelning<br />

av mobila tjänster, bredband<br />

och integrerade företagstjänster –<br />

varför?<br />

”Det handlar om att utnyttja samordningsfördelar<br />

mellan länderna. Vi<br />

vill bland annat komma åt att de små<br />

länderna <strong>kan</strong> influera de stora. Vi har<br />

massor av tjänster och prisplaner <strong>som</strong><br />

<strong>kan</strong> flyttas mellan olika marknader.<br />

Förändringen är mer radikal än vad<br />

<strong>som</strong> syns på ytan och syftar till att<br />

skapa maximala förutsättningar för<br />

lönsam tillväxt och öka tempot i genomförandet<br />

av strategin.”<br />

Kritiker menar att ni går tillbaka till en<br />

föråldrad modell baserad på en uppdelning<br />

i teknik?<br />

”Det vi sätter nu är mer radikalt än<br />

något vi någonsin haft. Vi bygger på<br />

tjänster, inte på teknik, för att möta en<br />

fullständigt enorm omställning på<br />

marknaden. Vi är ett av de mer<br />

progressiva företagen. Vi får tydliga<br />

ansvar i hela kedjan från kund.”<br />

dina europeiska kollegor tycks göra<br />

tvärtom, de slår ihop teknikområden<br />

och organiserar sig utifrån kunderna,<br />

varför väljer du en annan väg?<br />

”Det ligger mer helhetsgrepp i detta<br />

än man <strong>kan</strong>ske <strong>kan</strong> tro. Med vår nya<br />

organisation blir det mycket mer<br />

kundnära och fokuserat. Jag tror inte<br />

på enheter <strong>som</strong> tar hand om konvergensen.<br />

Det är bättre att lägga ansvaret<br />

i knäet på dem <strong>som</strong> träffar kunderna.<br />

Om allt i Sverige skulle skötas i en<br />

enda enhet, med allt ifrån tjänster till<br />

konsumenter och företag till bred-<br />

FÖRåLdRAd<br />

MOdeLL. Anders<br />

Igels nya organisationsstruktur<br />

kritiseras för att<br />

vara efter sin tid.<br />

band och mobila lösningar blir det<br />

otroligt komplicerat. Det är ju bland<br />

annat det vi vill åt, att få ner komplexi-<br />

teten, inte öka den. Dessutom <strong>kan</strong> vi<br />

inte begränsa oss att till att bara sälja<br />

mobila lösningar till dem <strong>som</strong> också<br />

är våra bredbandskunder. Vi måste<br />

sälja också till dem <strong>som</strong> har andra<br />

bredbandsleverantörer. Det är där vi<br />

har en stor del av konvergensen.”<br />

vad ska då mobila tjänster göra i sammanhanget?<br />

”Mobila tjänster är väldigt mycket<br />

”Med nästan alla svenskar <strong>som</strong> kunder och en halv<br />

miljon svenska aktieägare ... vi är ett utsatt bolag”<br />

scanpix

t bolag”<br />

mer än mobil telefoni. Det handlar om<br />

personliga mobila lösningar för både<br />

konsumenter och företagsanvändare.<br />

Kunderna ska kunna använda sina<br />

terminaler var helst, utan begränsningar.<br />

Det är ett helhetserbjudande<br />

baserat på mobilitet. Det är där konvergensen<br />

ska komma. Vi ska ha fokus<br />

på massmarknadstjänster. Det är<br />

där samordningsfördelarna mellan<br />

länderna finns.”<br />

Hur ska ni få till mer mobiltillväxt?<br />

”Vi är bara i början av användandet<br />

av mobil data. Hittills handlar det<br />

nästan bara om sms. Det ger oss en<br />

enorm möjlighet. Därför plockar vi<br />

också in innehåll, alltifrån ringsignaler<br />

till tv. Enda chansen att skapa tillväxt<br />

är att öka användningen.”<br />

vad är syftet med enheten bredband?<br />

”Bredbandsverksamheten ska inte<br />

bara koppla upp hemmen och företagen<br />

med bredband, utan också att utveckla<br />

nya bredbandstjänster. Här<br />

finns ju redan internet. Så det vi <strong>kan</strong><br />

bidra med är tv. Tv är fundamentalt.<br />

Om tio år är det ingen <strong>som</strong> tittar på tv<br />

efter en tablå. Därför ska vi köpa in<br />

rättigheter och skapa samarbeten med<br />

tv-<strong>kan</strong>aler och innehållsleverantörer.”<br />

Och hur ska ni växa?<br />

”Det finns fortfarande en enorm potential<br />

på den svenska bredbandsmarknaden.<br />

Här finns många vita<br />

fläckar i utbyggnaden. Och vi har inte<br />

ens lanserat ett vettigt triple play-erbjudande,<br />

och vi har knappt internettv.<br />

Vi ska skapa bra kombinationserbjudanden<br />

med internet-tv, ip-telefoni<br />

och internet, och självklart kommer<br />

vi att ta in mobilt. Det blir en uppgift<br />

för bredbandsenheten.”<br />

Ansvaret för innehåll och teknik är delat<br />

– hur ska du undvika att enheterna<br />

konkurrerar med varandra när mobilt<br />

och bredband växer samman och nya<br />

kombinerade tjänster och nytt innehåll<br />

lanseras?<br />

”Det är inga problem att hantera den<br />

typen av <strong>kan</strong>alkonflikter. De uppstår<br />

i alla organisationer. Vi kommer att<br />

införa landschefer. De ska ansvara för<br />

överordnad marknadskoordinering<br />

så att mobil och bredband inte går till<br />

marknaden med samma erbjudanden.<br />

Och självklart kommer vi att bundla,<br />

alltså erbjuda kombinationer av fasta<br />

och mobila tjänster. Men kunderna<br />

ska inte bry sig om vår organisation.<br />

De ska ha ett nummer att ringa och en<br />

hemsida att gå in på. Sedan måste vi<br />

hålla reda på hur vi går till marknaden.”<br />

Integrerade företagstjänster är en ny<br />

marknad för Teliasonera. varför?<br />

”Här <strong>kan</strong> vi ta marknadsandelar.<br />

Här tror jag på signifi<strong>kan</strong>t tillväxt. Företag<br />

har stora problem med sin infrastruktur<br />

och vi har trovärdighet i Norden<br />

och Baltikum. Vi fokuserar<br />

dessutom på något mindre företag än<br />

till exempel IBM.”<br />

Målet att växa till en omsättning på<br />

<strong>10</strong>0 miljarder kronor om två år, ungefär<br />

4 procent per år, är inte det lite när<br />

norska Telenor växer med 12 procent?<br />

”Nej, det är en stor utmaning. Vi har<br />

en otrolig tyngd i den finska och den<br />

svenska marknaden där vanlig telefoni<br />

går ner och vi har prispress på mobil<br />

telefoni. Men vi <strong>kan</strong> ju inte hoppa<br />

ur Sverige och Finland. Däremot har<br />

vi en snabb utveckling i österled. Så<br />

<strong>10</strong>0 miljarder med den mix vi har är<br />

att spänna bågen ganska högt. Men<br />

det finns en sida till. Vi ska effektivisera<br />

verksamheten ytterligare för att<br />

kompensera för prisreduktioner. Det<br />

finns mycket kvar att göra. Mindre<br />

komplexitet ger effektivare processer.<br />

Det öppnar upp för nya besparingar i<br />

en nära framtid.”<br />

vilka tre prioriteringar är viktigast?<br />

”Att skapa lönsam tillväxt genom<br />

alla nya satsningar, flytta fram positionerna<br />

i österled och fortsätta att effektivisera<br />

för ökad lönsamhet.”<br />

Hur ska positionerna i öst flyttas<br />

fram?<br />

”Jag sitter dessvärre inte med en<br />

knapp <strong>som</strong> jag <strong>kan</strong> trycka på. Det<br />

krävs minst tre för tango i en del av de<br />

här bolagen. Om och när tiden kommer<br />

vet jag inte, men vi försöker hitta<br />

lösningarna. Vi <strong>kan</strong> bara hoppas att<br />

det blir en affär. Till dess gör vi vad<br />

<strong>som</strong> är bäst för våra aktieägare, ökar<br />

tillgångarnas värde.”<br />

vad tycker du om att Christer Gardell<br />

har blivit storägare?<br />

”Vi har träffats, jag ville lära känna<br />

honom. Det är inte varje dag det seglar<br />

upp en så stor ny ägare. Generellt välkomnar<br />

vi alla aktieägare, inte minst<br />

de <strong>som</strong> vill skapa värde i bolaget.” n<br />

TORBJÖRN<br />

CARLBOM<br />

redan less på sin ip­teleFon<br />

<strong>igel</strong>s dagar räknade<br />

j”jag k n y t er för hoppninga r till att den här styrelsen<br />

ska kunna adressera behovet av förändringar och<br />

utvecklingen av en tydlig strategi. I samband med valberedningens<br />

beslut så inleds också relativt omfattande<br />

förändringar inom företaget.”<br />

Det säger en försiktig Jonas Iversen, statens representant<br />

i Teliasoneras valberedning, samma dag <strong>som</strong><br />

förslaget till ny styrelse når offentligheten.<br />

Vad han menar med omfattande förändringar eller<br />

hur en ny strategi ska se ut berättar han inte.<br />

På papperet är det egentligen inget större fel på Teliasoneras<br />

strategi. Att skapa ”tillväxt genom nya mobila<br />

och ip-baserade tjänster och ökad enkelhet” med bevarad<br />

lönsamhet är i linje med utvecklingen i branschen<br />

och fullt relevant. Problemet är att strategin<br />

inte realiseras. Bolagets tillväxt är svag och Teliasonera<br />

betraktas inte <strong>som</strong> särskilt nytän<strong>kan</strong>de.<br />

Det troliga är därför att valberedningen vill ha ny vd<br />

i bolaget. Det är ju vd <strong>som</strong> ska se till att saker och ting<br />

verkligen händer.<br />

Den andra<br />

delen av Teliasonerasinriktning<br />

är<br />

att dra nytta<br />

av tillväxten<br />

från den internationella<br />

”Vd ska ju se till<br />

att saker och<br />

ting händer”<br />

verksamheten. Och det gör bolaget efter förmåga. Problemet<br />

här är att Anders Igel har svårt att ta kontrollen<br />

över de viktiga bolagen Megafon i Ryssland och<br />

Turkcell i Turkiet. Det är dock inget <strong>som</strong> en ny styrelse<br />

eller vd <strong>kan</strong> ändra på. Den ryska oligarken Michael<br />

Friedman, delägare i Megafon och Turkcell, är en<br />

motståndare <strong>som</strong> nog gärna tar strid.<br />

Det är med andra ord tänkbart att beredningens<br />

ledamöter vill sälja av dessa båda bolag. Det skulle<br />

leda till att stora värden realiseras på kort sikt samtidigt<br />

<strong>som</strong> problem <strong>kan</strong> läggas till handlingarna.<br />

De <strong>som</strong> ska åstadkomma dessa ”omfattande förändringar”<br />

i Teliasonera är en styrelse med de nya<br />

ledamöterna Conny Karlsson, styrelseproffs med erfarenheter<br />

från Lindex och Swedish Match, Maija-Liisa<br />

Friman, koncernchef på Aspocomp, Lars G Nordström,<br />

avgående chef på Nordea, och Jon Risfelt, tidigare vd<br />

på Europolitan.<br />

Samtliga står förvisso för affärsmannaskap och har<br />

erfarenheter av operativt ledarskap. Men notabelt är<br />

att allihop, utom Jon Risfelt, saknar erfarenhet från<br />

telekombranschen. Så även om tillgångar säljs av och<br />

strategin justeras återstår det att se vad det blir av<br />

förnyelsen, bortsett från utförsäljning av tillgångar<br />

och en ny vd. n<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 41

v a faStIgheter TelekOm Finans medier<br />

Vasakronan under attack<br />

tvärtemOt en utbreDD uppfattnIng finns det<br />

faktiskt något <strong>som</strong> heter en gratis lunch. Det<br />

intygade Vasakronans vd Hå<strong>kan</strong> Bryngelson,<br />

då han deltog vid Fastighetsvärldens seminarium<br />

”Fastighetsmarknaden 2007” för ett par<br />

veckor sedan.<br />

Det statliga, och erkänt välskötta, fastighetsbolaget<br />

uppvaktas för närvarande intensivt<br />

av investerare, <strong>som</strong> hoppas kunna avgå<br />

med segern vid den utförsäljning<br />

av aktierna <strong>som</strong><br />

regeringen har aviserat.<br />

”Det är många <strong>som</strong> känner<br />

sig manade”, sade<br />

Bryngelson, med tillägget:<br />

”Det är länge sedan<br />

vi behövde betala<br />

våra luncher själva.”<br />

Som VA tidigare<br />

rapporterat väntas<br />

bolaget få en prislapp<br />

på mellan 30<br />

och 35 miljarder<br />

kronor. n<br />

Han har råd<br />

Det är många objekt <strong>som</strong><br />

har bytt ägare under höstens<br />

lopp. Fastighetsaffären<br />

med stort F får ändå<br />

anses vara Diligentias<br />

försäljning av Sturegallerian<br />

i Stockholm<br />

till Tamweelview Europan<br />

Holdings, ett<br />

dotterbolag till Abu<br />

Dhabi Investment Authority,<br />

i sin tur ägt av<br />

Förenade Arabemiraten.<br />

Priset landade på 4<br />

miljarder kronor, men<br />

köparen har råd att betala.<br />

ADIA styrs av den<br />

nytillträdde presidenten<br />

shejk Khalifa bin Zayed<br />

Al-Nahyan. Enligt tidningen<br />

Forbes är han<br />

uppvaktaD. Hå<strong>kan</strong> Bryngelson.<br />

ny på Stureplan.<br />

Shejk Al-Nahyan.<br />

personligen god för 139 miljarder kronor.<br />

Förvaltade tillgångar uppskattas till minst<br />

2 000 miljarder. n<br />

3,5%<br />

genomsnittligt<br />

krav på<br />

hyreshöjning<br />

från 80 kommunalabostadsbolag.<br />

42 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

scanpix<br />

scanpix<br />

Byggandet slår nya<br />

rekord nästa år<br />

Svensk byggindustri<br />

går <strong>som</strong> tåget. Efter<br />

flera starka år väntas<br />

investeringarna fortsätta<br />

att öka 2007,<br />

med uppgångar inom<br />

alla delområden.<br />

AV BENGT ERICSON<br />

Om byg gindus t r ins h ä l sa återspeglar<br />

landets, så mår Sverige mycket bra<br />

just nu. Enligt branschorganisationen<br />

Sveriges Byggindustrier kommer investeringarna<br />

i år att växa med <strong>10</strong> procent och passerar<br />

därmed 200 miljarder kronor. Och uppgången<br />

fortsätter. Under 2007 kommer<br />

tillväxten att bli åtminstone 4 procent.<br />

”Under de senaste två tre åren är det framför<br />

allt bostadsbyggandet <strong>som</strong> har drivit på<br />

utvecklingen”, säger organisationens prognoschef<br />

Fredrik Isaksson. ”Nu mattas uppgången<br />

något, men det kompenseras av ökade<br />

investeringar i bland annat anläggningar<br />

och industrilokaler.”<br />

Särskilt starkt var bostadsrallyt under första<br />

halvåret i år, med en uppgång på 12 procent<br />

jämfört med motsvarande period året<br />

innan. Statistik från den svenska trähusindustrin<br />

visar att orderläget inom branschen<br />

just nu är rekordhögt. Att igångsättandet<br />

samtidigt har bromsats upp något beror på<br />

att produktionen av prefabricerade småhus<br />

helt enkelt har slagit i taket. En bidragande<br />

orsak <strong>kan</strong> också vara att höga anbudspriser<br />

förlänger söktiden för att hitta en entreprenör.<br />

Kort sagt – marknaden är glödhet.<br />

När Sveriges Byggindustrier studerar utvecklingen<br />

på övriga områden går ett liknande<br />

mönster att iaktta.<br />

InOm kategOrIn ”övriga hus” – kontor, affärslokaler<br />

och offentliga sådana – har det<br />

satt ordentlig fart på den privata sidan. Särskilt<br />

kredit­ och fastighetsbolagen har varit<br />

på hugget, med investeringsökningar på 24<br />

procent under första halvåret. Det har i stor<br />

utsträckning handlat om ombyggnad av kontors­<br />

och affärslokaler, men också nyproduktionen<br />

av affärslokaler har vuxit kraftigt.<br />

Det är glesare mellan de nya kontorsbyggena,<br />

efter<strong>som</strong> va<strong>kan</strong>sgraden i storstäderna fortfarande<br />

är ganska hög. I centrala Stockholm<br />

<strong>10</strong> %<br />

upp<br />

24 %<br />

upp<br />

12 %<br />

upp<br />

INDUSTRI<br />

KONTOR<br />

SMÅHUS<br />

lkab<br />

scanpix<br />

scanpix

har det dock blivit allt svårare att få tag på<br />

mindre kontor.<br />

För industrilokaler har det också skett en<br />

uppgång. Den starka konjunkturen och den<br />

goda vinstutvecklingen har gjort att investeringarna<br />

ökat mer än vad man tidigare räknade<br />

med. De företag <strong>som</strong> bygger ut befinner<br />

sig framför allt inom den kemiska industrin,<br />

gruv­, järn­ och metallverk samt maskinindustrin.<br />

Sammantaget väntas industrins<br />

bygginvesteringar växa med <strong>10</strong> procent i år.<br />

på Den prIvata anläggnIngSSIDan förutspås<br />

en ungefär lika hög tillväxtsiffra. Inte<br />

minst har investeringar i energianläggningar<br />

ökat kraftigt. Efter<strong>som</strong> energipriserna<br />

väntas ligga kvar på en hög nivå, förutses en<br />

fortsatt utbyggnad av kapacitet i bland annat<br />

kraftvärmeverk. Till detta ska, på den offentliga<br />

sidan, läggas ett antal nya väg­ och järnvägsbyggen<br />

<strong>som</strong> har påbörjats i år och fortsätter<br />

under nästa.<br />

Då Fredrik Isaksson ska bedöma den kommande<br />

utvecklingen framstår bristen på<br />

byggnadsarbetare <strong>som</strong> ett visst bekymmer.<br />

”I dag finns det ju nästan ingen arbetslöshet<br />

i branschen”, konstaterar han.<br />

En räddning <strong>kan</strong> <strong>kan</strong>ske bli att ta in en<br />

ökad andel utländsk arbetskraft – för det står<br />

klart att den kommer att behövas, och det<br />

under lång tid framöver.<br />

Skälet är rent demografiskt.<br />

Under det närmaste<br />

decenniet kommer de stora<br />

årskullar <strong>som</strong> föddes<br />

mellan 1986 och<br />

1995 att göra sin entré<br />

på bostadsmarknaden.<br />

Det är en parallell<br />

till vad <strong>som</strong><br />

hände när det begav<br />

uppåt.<br />

Fredrik<br />

Isaksson.<br />

”I dag finns det ju<br />

nästan ingen arbetslöshet<br />

i branschen”<br />

sig för 40­ respektive 60­talisterna, med ett<br />

stort nybyggnadsbehov <strong>som</strong> följd. Enligt Sveriges<br />

Byggindustriers beräkningar handlar<br />

det om 50 000 nya lägenheter per år under de<br />

kommande tio åren – att jämföra med dagens<br />

cirka 35 000.<br />

Med andra ord: byggfesten fortsätter. n<br />

50 000<br />

nya bostäder måste byggaas varje år<br />

de närmaste tio åren för att klara efterfrågan.<br />

m grannländer<br />

bengt ericson<br />

SOm hOppaS att ODell går från OrD tIll hanDlIng<br />

Dags att leverera<br />

med a nkomsten av en n y r eger ing<br />

ökar också förväntningarna hos bygg­<br />

och fastighetsbranschen. Efter att så<br />

länge ha levt med mer eller mindre ideologiskt<br />

betingade regelverk, är det inte<br />

konstigt om man nu hoppas på lite friska<br />

idéer från våra politiska beslutsfattare.<br />

Sådana behövs nämligen.<br />

Som framgår av artikeln här intill tror<br />

branschorganisationen Sveriges Byggindustrier<br />

att det kommer att krävas ett<br />

kraftigt ökat byggande för att härbärgera<br />

de stora årskullar, <strong>som</strong> börjar göra sin<br />

debut på bostadsmarknaden. Behovet<br />

uppskattas till en halv miljon nya lägenheter<br />

på tio år. Det är ingen dålig utmaning<br />

för en bransch <strong>som</strong> redan <strong>kan</strong><br />

uppvisa överhettningssymtom.<br />

Att trycket är så<br />

starkt borde inte vara<br />

någon överraskning<br />

för politikerna. Det är<br />

bara att studera statistiken<br />

för att se att<br />

gruppen födda mellan<br />

1986 och 1995 är<br />

nästan lika stor <strong>som</strong><br />

40­talisterna och faktiskt större än 60talisterna.<br />

Utvecklingen har varit dramatisk.<br />

Skillnaden mellan antalet födda<br />

1976–85 och 1986–95 uppgår till hela<br />

186 000 individer. Och alla behöver de<br />

någonstans att bo, redan nu eller inom<br />

några år.<br />

Det är mot den bakgrunden en gåta att<br />

bostäderna så fullständigt kom bort i<br />

valrörelsen. Anledningen, misstänker<br />

jag, var att så få av de här berörda var intressanta<br />

<strong>som</strong> potentiella väljare; en<br />

klen ursäkt men det är ju så <strong>som</strong> politiken<br />

fungerar. Fast räkna inte med att<br />

det ska lyckas en gång till. Om inget<br />

görs nu, blir problemen så oändligt<br />

mycket större längre fram.<br />

För att inte förlora tid borde regeringen<br />

omedelbart damma av det gamla förslaget<br />

om ägarlägenheter, en boendeform<br />

med alla möjligheter att stimulera<br />

nybyggandet. Den finns i våra nordiska<br />

och på flera andra håll i<br />

Europa men inte i Sverige. Skälet är att<br />

den enligt det förhärs<strong>kan</strong>de s­tänket<br />

skulle leda till ”ökad segregation”. Jaha.<br />

Till skillnad från vad <strong>som</strong> i dag <strong>kan</strong> studeras<br />

i Tensta respektive på Östermalm,<br />

får man förmoda.<br />

Upplåtelseformen ägarlägenhet innebär<br />

att man verkligen äger sin lägenhet,<br />

vilket i vårt land är en juridisk omöjlighet.<br />

Att man äger sin bostadsrätt är en<br />

vanlig missuppfattning. Vad man äger<br />

är en andel av föreningen (med tillhörande<br />

rätt att nyttja lägenheten), vilket<br />

innebär att man <strong>kan</strong> falla offer för grannarnas<br />

dåliga ekonomi. Om någon hamnar<br />

på obestånd måste föreningen fördela<br />

kostnaden på övriga medlemmar,<br />

”att man äger sin<br />

bostadsrätt är en vanlig<br />

missuppfattning”<br />

vilket <strong>kan</strong> leda till negativa försäljnings­<br />

och flyttkedjor – inte minst i så<br />

kallade resurssvaga områden.<br />

Ägarlägenheten är tvärtom en alldeles<br />

egen bostad, ett radhus på höjden. Den<br />

<strong>kan</strong> belånas, säljas och hyras ut utan att<br />

man behöver be någon annan om lov.<br />

Mycket talar för att ägarformen skulle<br />

leda till ett ökat byggande i storstädernas<br />

förorter, helt enkelt för att köparna skulle<br />

tillföra nytt kapital till framför allt flerbostadshus.<br />

Hur man ska betala för gemensamma<br />

utrymmen – tvättstuga, hiss med<br />

mera – löses enkelt genom att alla måste<br />

vara med i en samfällighetsförening.<br />

Det ansvariga statsrådet Mats Odell har i<br />

åtminstone ett par sammanhang sagt sig<br />

vara positiv till en sådan här ny upplåtelseform.<br />

I så fall är det hög tid att gå till konkret<br />

handling. En dryg miljon blivande<br />

väljare har redan börjat att knacka på dörren.<br />

n<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 43

p r o f i l<br />

Kjell Aamots Schibsted har gjort det <strong>som</strong> Rupert<br />

Murdoch med flera mediemoguler drömmer om.<br />

Förvandlat ett tradtionellt medieföretag med tidningar<br />

och analog tv <strong>som</strong> bas till ett lönsamt digitalt mediehus.<br />

Möt en norsk katt bland mediehermelinerna.<br />

Av jonAs mAlmborg foto micke lundström<br />

Nedr e m a nill a på dj u rgå r den. Gräsmattan<br />

framför familjen Bonniers grandiosa<br />

tegelvilla upptas av ett enormt festtält.<br />

En klar höstsol lyser över de samlade<br />

485 herrarna och damerna, dagen till ära<br />

iförda smoking respektive långklänning.<br />

Bonnierklanens bjudningar har alltid<br />

utövat en sällsam lockelse på den svenska societetens<br />

samtliga undergrupperingar. Här frotterar sig näringslivets<br />

högvilt både med kulturelitens primadonnor och<br />

pressens medielejon.<br />

Denna tillställning är extra festlig. Det är nämligen 200<br />

år sedan bokförläggarfamiljens anfader Gerhard Bonnier<br />

grundade firman i Köpenhamn 1804. Detta firas med all<br />

den pompa och ståt <strong>som</strong> anstår en familj vars tillgångar<br />

Internet<br />

44 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

t

kunGen<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 45

t<br />

scanpix<br />

V A p r o f i l<br />

”det föll på att vi var lite för svenska.<br />

Vi blev för snåla och försiktiga, helt enkelt”<br />

på kulturellt och finansiellt kapital tycks<br />

outtömliga.<br />

I vimlet syns finanskändisar <strong>som</strong> Antonia<br />

Ax:son Johnson, Jacob Wallenberg och Fredrik<br />

Lundberg. På plats finns också familjeimperiets<br />

tappra riddare, Bonniers egna direktörer.<br />

Här syns koncernchefen Bengt Braun,<br />

morgontidningarnas thomas Axén och torsten<br />

Larsson, ansvarig för det affär<strong>som</strong>råde<br />

där Bonniers ägande i SF och TV 4 kontrolleras.<br />

Med på festen är flera av Bonniers konkurrenter.<br />

Norska Schibsted representeras av<br />

koncernchefen kjell Aamot, en liten senig<br />

man med skarp blick. Hans hustru placeras<br />

strategiskt bredvid den jovialiske Torsten<br />

Larsson.<br />

Det <strong>som</strong> sedan utspelar sig vid middagsbordet<br />

blir höstens stora samtalsämne i Mediesverige.<br />

Exakt vad <strong>som</strong> sker är dock oklart.<br />

Säkert är i alla fall att Kjell Aamot surnar till<br />

ordentligt på Torsten Larssons närgångna<br />

konverserande av den förres fru. Tumultet<br />

<strong>som</strong> uppstår slutar med att Schibsteddirektören<br />

lämnar festen i vredesmod.<br />

Det är ingen tillfällighet att Kjell Aamot<br />

ställer till med en scen denna afton. För det<br />

första är han en omvittnad känslomänniska<br />

<strong>som</strong> har nära till både tårar och vrede. För det<br />

andra har han anledning att vara på helspänn<br />

av helt andra skäl. Under den festliga<br />

kjell aamots nätverk<br />

NäriNgsliVet<br />

Ovanför sig i Schibsted<br />

har Kjell Aamot<br />

en av Norges tyngsta<br />

styrelser. Här sitter<br />

bryggeriättlingen<br />

Christian ringnes,<br />

Norsk Hydros Alexandra<br />

Bech Gjørv och<br />

SEB:s förra vice vd<br />

Monica Caneman.<br />

Kjell Aamot sitter också<br />

i Nordeas styrelse.<br />

Här har han blivit god<br />

vän med koncern­<br />

chefen Lars G nordström.<br />

I sammanträdesrummet<br />

återfinns<br />

också Hans Dalborg<br />

och Bernt Magnusson.<br />

En annan god<br />

vän är Kinneviks ordförande<br />

P G Gyllenhammar<br />

<strong>som</strong> har för<br />

vana att alltid titta in<br />

på huvudkontoret när<br />

han är i Oslo. Från<br />

tiden i Aftonbladets<br />

styrelse känner han<br />

också LO:s ordförande<br />

Wanja Lundby-<br />

Wedin.<br />

KollegerNA<br />

På Schibsted sägs att<br />

Kjell Aamot inte har<br />

vänner, utan kolleger<br />

och familj. Med huvudägaren<br />

och förre<br />

styrelseordföranden<br />

tinius nagell-erich-<br />

46 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se<br />

ytan utspelar han nämligen en dramatisk<br />

maktkamp med jubileumsfestens värdar.<br />

fyrA måNAder tidigAre har Kjell Aamot<br />

givit fondkommissionären ABG Sundal Collier<br />

uppdraget att i hemlighet köpa på sig<br />

stora aktieposter i det Bonnierkontrollerade<br />

TV 4. Inför mid<strong>som</strong>marhelgen har norrmännen<br />

dessutom uppvaktat flera storägare i det<br />

finska Alma Media, där 23,7 procent av Bonniers<br />

ägande i TV 4 är placerat. Målet är att<br />

överraska Bonnier fullständigt och snabbt<br />

köpa på sig kontrollposter både direkt i TV 4<br />

och indirekt i Alma Media.<br />

”Jag ringde Bengt Braun och tillkännagav<br />

att vi tänkte lägga bud på hela Alma Media.<br />

Det hördes på rösten hur skakad han var”,<br />

säger Kjell Aamot i dag.<br />

Dramatiken trappas upp under resten av<br />

hösten 2004 när Bonnier och Schibsted på<br />

var sin front köper på sig så mycket TV 4-aktier<br />

<strong>som</strong> möjligt. Maktkampen når sitt avgörande<br />

först i januari 2005 när Bonnier allierar<br />

sig med robert Weils investmentbolag Proventus.<br />

I november i år sålde Schibsted sina<br />

26,9 procent i TV 4. Bara ett par veckor tidigare<br />

hade man också avyttrat sitt innehav i norska<br />

TV 2. Kjell Aamot sticker inte under stol med<br />

att Schibsteds offensiv på den nordiska TVmarknaden<br />

var ett strategiskt misslyc<strong>kan</strong>de.<br />

”Men det var väldigt, väldigt nära att vi<br />

sen har han en närmast<br />

symbiotisk relation.<br />

Även Jan erik<br />

knarbakk, direktör<br />

med ansvar för utgivarfrågor<br />

inom koncernen,<br />

räknas till en<br />

av dem <strong>som</strong> har Kjell<br />

Aamots öra. Norgechefen<br />

tillika vice vd:n<br />

Birger Magnus beskrivs<br />

ofta <strong>som</strong> den<br />

store strategen bakom<br />

Kjell Aamot. Förre<br />

Aftonbladet­vd:n Gun-<br />

christian rignes t. nagell-erichsen<br />

lena k samuelsson<br />

nar Strömblad har<br />

avancerat till koncernledningen<br />

där<br />

han ansvarar för Sverige.<br />

SvD:s chefredaktör<br />

Lena k Samuelsson<br />

är en person <strong>som</strong><br />

Kjell Aamot har stort<br />

förtroende för. När<br />

hon avancerar<br />

i hierarkin är troligen<br />

bara en tidsfråga.<br />

ANtAgoNisterNA<br />

Kjell Aamots relation<br />

till kollegerna på<br />

lyckades köpa TV 4. Det föll på att vi var lite<br />

för svenska. Vi blev för snåla och försiktiga,<br />

helt enkelt.”<br />

Schibsteds inbrytningsförsök på tv-marknaden<br />

må ha varit en strategisk plump i protokollet,<br />

men finansiellt är det en spektakulär<br />

framgång. Enbart reavinsten vid<br />

försäljningen av aktierna i TV 4 och norska<br />

TV 2 uppgår till 1,5 miljarder kronor. Pengar<br />

<strong>som</strong> Kjell Aamot tänker investera i internetmedieprojekt<br />

utanför S<strong>kan</strong>dinavien.<br />

”Om vi lyckats med köpet hade vi kontrollerat<br />

den svenska internetmarknaden i dag.<br />

Kombinationen av TV 4 och Aftonbladet<br />

hade givit oss en styrka i marknadsförings<strong>kan</strong>alerna<br />

<strong>som</strong> varit svårslagen.”<br />

KJell AAmot leder den mest offensiva aktören<br />

på den nordiska mediemarknaden.<br />

Verksamheten omfattar dagstidningarna Aftenposten<br />

och Svenska Dagbladet (SvD),<br />

kvällstidningarna Verdens Gang (VG) och<br />

Aftonbladet, gratistidningarna 20 minutes<br />

och PunktSE. Under året har Schibsted dessutom<br />

strukturerat om hela norska dagstidningsmarknaden<br />

genom att sätta Norges fem<br />

största regionaltidningar i ett separat börsnoterat<br />

bolag, Media Norge.<br />

I <strong>som</strong>ras lade Schibsted under sig annonsföretaget<br />

Trader Classified Media, med annonstidningar<br />

och annonssajter över hela Europa,<br />

Bonnier är god, trots<br />

konkurrensen. I styrelsen<br />

för European<br />

Publishers Council representerar<br />

han Norge<br />

medan Carl-Johan<br />

Bonnier sitter på Sveriges<br />

stol. Bengt<br />

Braun och Kjell Aamot<br />

har setts ett flertal<br />

gånger sedan<br />

maktkampen om<br />

TV 4 avgjordes. Metros<br />

koncernchef Pelle<br />

törnberg är en annan<br />

konkurrent <strong>som</strong><br />

Kjell Aamot kommer<br />

bra överens med,<br />

även om de bägge<br />

driver gratistidningar<br />

<strong>som</strong> konkurrerar med<br />

varandra på en rad<br />

platser i Europa.<br />

MTG:s Hans-Holger<br />

Albrecht är<br />

en annan be<strong>kan</strong>tskap.<br />

Som direktör för Norges<br />

största mediekoncern<br />

möter man<br />

ofrånkomligen kulturministern.<br />

Kjell Aamot<br />

ogillar den norska<br />

mediekoncentrationslagen,<br />

men kom bra<br />

överens<br />

med förra<br />

kulturministern<br />

Åse<br />

kleveland.

för motsvarande 5,3 miljarder kronor. Affären<br />

markerar ett strategibyte, Kjell Aamot har givit<br />

upp visionen att bli störst i Norden på kommersiell<br />

tv. Nu är siktet inställt på att bli störst<br />

i Europa på digitala radannonser.<br />

”I dag tror jag att framtiden för rörliga bilder<br />

finns på internet. De analoga tv-<strong>kan</strong>alerna<br />

kommer att utsättas för stark konkurrens<br />

de närmaste åren.”<br />

Utmär<strong>kan</strong>de för Schibsted är den målmedvetna<br />

satsningen på elektroniska medier och<br />

internettjänster. En allt större del av mediehusets<br />

intäkter kommer från internetmedier<br />

<strong>som</strong> annonsportalerna Blocket.se och<br />

Finn.no, katalogtjänsten Hitta.se, sökmotorn<br />

Sesam samt ekonomisajten E24.se.<br />

49 procent av Schibsteds vinst kommer<br />

från elektroniska medier. I augusti i år deklarerade<br />

tidningen The Economist i en stort<br />

uppslagen artikel att Schibsted lyckats med<br />

det <strong>som</strong> tidningsföretag världen över har gått<br />

bet på – att föra över nyhetsjournalistiken<br />

till internet utan att sluta tjäna pengar.<br />

”Vi har en stor fördel med bredbandspenetrationen<br />

här i S<strong>kan</strong>dinavien. Sverige och<br />

Norge är lite av ett online-laboratorium.”<br />

Enligt aktieanalytikernas prognoser kommer<br />

Schibsted i år att omsätta 11 miljarder<br />

och leverera en vinst på 1,4 miljarder kronor.<br />

orsAKerNA till schibsteds offensiv är<br />

många. 1992 valde ättlingarna till grundaren<br />

Christian Schibsted att lösa den segdragna<br />

släktfejden om makten genom att sätta bolaget<br />

på börsen. Detta medför i sin tur att Kjell<br />

Aamot förväntas tillfredsställa finansmarknadens<br />

höga krav på tillväxt. Att försiktigt<br />

förvalta sitt pund är inget alternativ.<br />

”Det tar oerhört mycket tid och kraft att<br />

vara vd för ett börsbolag. Samtidigt ger det<br />

mycket tillbaka efter<strong>som</strong> de här förvaltarna<br />

<strong>som</strong> följer bolaget är så jävla smarta. De bidrar<br />

till att utveckla Schibsted med sina idéer<br />

och omvärldsanalyser.”<br />

Men medan analytikerna i Londons finanskvarter<br />

vill se aggresiva förvärv har politikerna<br />

i stortinget sagt stopp. Norges lagstiftning<br />

förbjuder Schibsted från att expandera på tidningssidan.<br />

Orsaken till att Schibsted gick in<br />

på den svenska marknaden och utmanade<br />

Bonniers <strong>kan</strong> i hög grad förklaras med det.<br />

Debaclet på 200-årsjubileet och striden om<br />

TV 4 är naturligtvis en tydlig bild över den<br />

rivalitet <strong>som</strong> finns mellan Bonnier och Schibsted.<br />

Listan över marknader där de bägge<br />

nordiska mediekoncernerna konkurrerar<br />

talar sitt tydliga språk: Aftonbladet–Expressen,<br />

SvD-DN, Stockholm City–PunktSE och<br />

Blocket.se–Koll.se. Samtidigt är det en tydlig<br />

illustration av maktspelaren Kjell Aamot.<br />

Han gillar rävspel med höga insatser och<br />

mycket adrenalin. När han har bestämt sig<br />

för något så agerar han snabbt, utan att rygga<br />

tillbaka inför uppenbara risker.<br />

”Det måste vara tillåtet att göra fel ibland.<br />

NAmN: kjell Aamot.<br />

född: 1950 utanför trondheim.<br />

fAmilJ: sambo och sex barn i två tidigare<br />

äktenskap.<br />

bor: villa i kolbotn utanför oslo.<br />

fritid: gillar att laga mat. franske<br />

mästerkocken Paul bocuse är en förebild.<br />

UtbildNiNg : civilekonom vid oslo bedriftsøkonomisk<br />

institut.<br />

KArriär : ekonomichef, verdens<br />

gang 1977–1985, vd verdens<br />

gang 1985–1989, koncernchef,<br />

schibsted 1989–.<br />

styrelseUppdrAg :<br />

nordea.<br />

tJäNAr : 4,3 miljoner<br />

i fast lön, optioner<br />

till ett dagsvärde<br />

av 9 miljoner kronor.<br />

Det går inte att gardera sig till kommersiella<br />

framgångar.”<br />

Annars har Schibsteds ledning rykte om<br />

sig att vara lagd åt det teoretiska håller. Vice<br />

vd:n Birger Magnus och chefen för internationella<br />

etableringar Sverre Munck är skolade<br />

hos McKinsey medan finanschefen trond<br />

Berger rekryterats från Andersen. På huvudkontoret<br />

på Apotekergatan i Oslo är sifferexercisen<br />

upphöjd till skön konst.<br />

Men när omvärldsanalysen är klar, strategin<br />

formulerad och finansieringen bestämd<br />

så agerar Kjell Aamot med en handlingskraft<br />

<strong>som</strong> skiljer honom från sina försiktiga nordiska<br />

konkurrenter.<br />

”Jag ser mig inte <strong>som</strong> affärsman. Jag ser mig<br />

<strong>som</strong> spelare”, säger han och ler pillemariskt<br />

bakom de designade lättmetallbågarna.<br />

KJell AAmot föddes för 56 år sedan i Klæbu<br />

utanför Trondheim. Föräldrahemmet beskriver<br />

han <strong>som</strong> tryggt och uppväxten lycklig.<br />

Fadern var banktjänsteman och modern<br />

arbetade deltid <strong>som</strong> butiksbiträde. Miljön var<br />

traditionellt socialdemokratisk. Till morgonkaffet<br />

lästes Arbeiderbladet.<br />

Efter ekonomistudier vid Oslo Bedriftsøkonomisk<br />

institut och en tjänst på sprängmedelstillverkaren<br />

Dyno började Kjell Aamot<br />

<strong>som</strong> ekonomichef på Verdens Gang (VG) 1977,<br />

vid den tiden Norges tredje största kvällstidning.<br />

De kommande åren skulle han bli delaktig<br />

i tidningens spektakulära vändning<br />

från olönsamt sorgebarn till sedelpress.<br />

Fram till millennieskiftet fungerade VG<br />

t<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se 47

t<br />

V A p r o f i l<br />

<strong>som</strong> Schibstedkoncernens finansiella motor<br />

med en stadig vinstmarginal på 20 procent.<br />

Men på senare år har kurvorna för första<br />

gången på mycket länge vikt nedåt. Bara i år<br />

har upplagan backat <strong>10</strong> procent och 20 procent<br />

av personalen har sagts upp.<br />

I stället har funktionen <strong>som</strong> tillväxtlok i<br />

koncernen övertagits av svenska Aftonbladet.<br />

Tidningen <strong>som</strong> grundades 1830 av liberalen<br />

Lars Johan Hierta köptes av norrmännen<br />

1996. Prislappen på LO:s 49,9 procent var 370<br />

miljoner. En hög summa, tyckte man då.<br />

Chefredaktören thorbjörn Larsson och vd:n<br />

Gunnar Strömblad hade förvandlat A-presssens<br />

trötta partiorgan till en dynamisk<br />

kvällstidning. 1995 passerade Aftonbladet<br />

storebror Expressen i upplaga.<br />

”Jag var inte säker på att Aftonbladet skulle<br />

bli en bra affär. Den gamla företagskulturen<br />

från A-pressen talade emot. Men samtidigt<br />

visste jag från VG vad det innebär för en tidning<br />

<strong>som</strong> varit nummer två att gå om sina<br />

huvudkonkurrenter, vilken enorm energi<br />

det utlöser i organisationen.”<br />

Men Schibsteds huvudägare, den karismatiske<br />

excentrikern tinius nagell-erichsen,<br />

var svårövertalad.<br />

För att övertyga sin huvudägare om Aftonbladets<br />

förträfflighet chartrade Kjell Aamot<br />

ett fyrsitsigt propellerplan och flög honom<br />

till Stockholm. Det lyckades. Tinius Nagell-<br />

Erichsen skrev på.<br />

Schibsteds första svenska investering var<br />

ett faktum och affären firades med en rejäl<br />

snapslunch på Café Opera. Resan hem till<br />

Gardemoen gick via Bromma flygplats där<br />

sällskapet införskaffade en halv flaska Fernet<br />

Branca och ett par öl <strong>som</strong> färdkost. Väl<br />

uppe i luften drabbades Schibsteds huvudägare<br />

av akut kissnödighet. Dessvärre saknade<br />

det inhyrda propellerplanet wc.<br />

”När jag säger att jag måste kissa, så måste<br />

jag kissa”, deklarerade Tinius Nagell-Erichsen<br />

med dov stämma för piloten.<br />

Dagstrippen till Stockholm resulterade i<br />

att både Kjell Aamot och Tinius Nagell-Erichsen<br />

fick sina viljor igenom. Aftonbladet blev<br />

en del av Schibsted. Och propellerplanet mellanlandade<br />

i för kisspaus i Karlstad.<br />

”Det är nog få ägare och vd:ar <strong>som</strong> varit lika<br />

oeniga <strong>som</strong> jag och Tinius. Men han har alltid<br />

varit en otroligt lojal huvudägare.”<br />

Tio år senare har Aftonbladet bidragit med<br />

1 miljard kronor till Schibsteds kassa.<br />

Entreprenörandan från Aftonbladet har<br />

effektivit planterats om och spritt sig till resten<br />

av koncernen.<br />

Förre vd:n Gunnar Strömblad är i dag vd för<br />

Schibsted Sverige, nyhetschefen Lena k Samuelsson<br />

chefredaktör för SvD medan Thorbjörn<br />

Larsson gått över till huvudkonkurrenten<br />

Bonniers där han ska vända DN:s<br />

förlust till vinst.<br />

1998, tVå år efter Köpet av Aftonbladet,<br />

Kjell<br />

Aamot<br />

om …<br />

… iNterNA KoNKUrreNter<br />

”rädslan för <strong>kan</strong>nibalisering är<br />

inget hållbart argument för att<br />

inte starta konkurrerande titlar<br />

– det är ett dåligt argument<br />

för att inte göra något.”<br />

… iNterNetmedier<br />

”i år kommer 49 procent av vår<br />

vinst från internet. jag trodde aldrig<br />

i min vildaste fantasi att det skulle<br />

gå att ta så mycket betalt för internetannonser<br />

<strong>som</strong> det gör i dag.”<br />

… pApperstidNiNgAr<br />

”de kommer att leva vidare,<br />

men på ett annat sätt. det<br />

kommer att bli mer nischade,<br />

mer specialiserade på ämnen<br />

<strong>som</strong> inte är nyhetsrelaterade.”<br />

… Att fiNNAs på börseN<br />

”jag är helt slutkörd efter varje<br />

kvartal, men jag gillar ändå att<br />

möta analytikerna. nyckeln är att<br />

kunna delegera ordentlig, så att<br />

det är jag <strong>som</strong> frontar ut mot<br />

marknaden.”<br />

… tiNiUs NAgell-erichseN<br />

”Han är en person <strong>som</strong> fyller ett<br />

rum psykiskt och fysiskt. otroligt<br />

duktig på tidningsdrift. fullständigt<br />

okunnig på internet.”<br />

… NorsK medielAgstiftNiNg<br />

”jag är en varm anhängare av<br />

konkurrensfrämjande regleringar,<br />

men förstår inte varför media ska<br />

ha specialregler. jag tycker väldigt<br />

illa om den norska lagstiftning på<br />

medieområdet.”<br />

bjöds SvD ut till försäljning av dåvarande huvudägaren<br />

Investor. Wallenberg hade tröttnat<br />

på att sponsra den sargade draken i Marieberg.<br />

Bonnier anmälde sitt intresse, norska<br />

Orkla och tyska Bertelsmann likaså. Men det<br />

blev Schibsted <strong>som</strong> drog det längsta strået.<br />

Köpeskillingen sattes till 20 miljoner kronor,<br />

chipspengar i sammanhanget.<br />

”Beslutet att köpa Svens<strong>kan</strong> fattades med<br />

hjärtat och inte hjärnan”, säger Kjell Aamot.<br />

Med Schibsted <strong>som</strong> ägare och chefer från<br />

Aftonbladet förvandlades de tidigare så illröda<br />

siffrorna till svagt svarta. Men det är ett<br />

engagemang <strong>som</strong> krävt sin tribut. Hårda personalnedskärningar<br />

och 800 miljoner i tillskjutet<br />

kapital är den beska medicinen <strong>som</strong><br />

gjort SvD till en lönsam affär. Förra året visade<br />

SvD 13 miljoner i vinst. Men den viktigaste<br />

förklaringen är ändå redaktionsledningens<br />

konsekventa satsning på vanlig<br />

hederlig nyhetsjournalistik.<br />

”Svens<strong>kan</strong> är den finaste tidning vi har i<br />

koncernen i dag. Det Lena K Samuelsson och<br />

Gunnar Strömblad har uträttat är en bragd.”<br />

de pUblicistisKA frAmgåNgArNA i all ära,<br />

men det är inte nyhetsjournalistiken <strong>som</strong> genererar<br />

de stora pengarna i Kjell Aamots miljardbygge.<br />

Tidigare i år besökte han Schibsteds<br />

näst största ägare, investmentbanken<br />

State Street Bank London. Britterna frågade<br />

om Kjell Aamot hade någon aning om vilken<br />

<strong>som</strong> historiskt sett varit den bästa investeringen<br />

i koncernens historia. Han svarade:<br />

”Aftonbladet”. Men britterna skakade på huvudet.<br />

Nej, den verkliga lyckoträffen menade<br />

de var Blocket.<br />

Kjell Aamot och Aftonbladet-vd:n rolv<br />

ryssdal hade uppvaktat de bägge entreprenörerna<br />

Pierre Siri och Henrik nordström första<br />

gången 2002. Men när norrmännen fick höra<br />

vad grundarna krävde i betalning höll de på<br />

att tappa ha<strong>kan</strong>.<br />

”<strong>10</strong>0 miljoner! För ett garagebolag! Jag tänkte:<br />

aldrig i livet. Så vi åkte hem och bestämde<br />

oss för att starta en ny annonssajt <strong>som</strong> skulle<br />

konkurrera ut Blocket.”<br />

Men detta var lättare sagt än gjort. På sex år<br />

hade Blocket fått en position på den svenska<br />

marknaden för radannonser <strong>som</strong> var så stark<br />

att den inte ens gick att utmana med tiotals<br />

miljoner i marknadsföring.<br />

ett år efter det förstA mötet återsågs<br />

de bägge grundarna och Kjell Aamot. Nu<br />

hade prislappen stigit till 183 miljoner. Men<br />

han hade gjort sin hemläxa och bestämt sig.<br />

Förra året annonserade svenska folket ut<br />

varor till ett sammanlagt värde av <strong>10</strong>0 miljarder<br />

kronor på Blocket. I år beräknas enbart<br />

den svenska delen växa med 50 procent och<br />

leverera 250 miljoner i vinst.<br />

”Det finns inte ett enda förvärv <strong>som</strong> tillfört<br />

så mycket värde till koncernen <strong>som</strong> Blocket.<br />

Skulle vi sälja det i dag skulle det vara värt<br />

minst en miljard.”<br />

Kjell Aamot <strong>kan</strong> snart se tillbaka på ett lika<br />

framgångsrikt <strong>som</strong> händelserikt år. Schibsted<br />

har expanderat i nio länder och vuxit<br />

med nästan 3 000 anställda. Om analytikerna<br />

får rätt i sina prognoser kommer årets resultat<br />

att vara 52 procent bättre än föregående<br />

år. Kjell Aamot <strong>kan</strong> kosta på sig att vara ödmjuk<br />

och försonlig gentemot sin svenska huvudkonkurrent.<br />

”Visst skulle jag kunna hävda att Bonnier<br />

varit alldeles för defensiva. Men man måste<br />

inse att det är väldigt svårt att förutse hur de<br />

digitala medierna skulle utvecklas.” n<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se 49

d i n M A N A G E M E N T & K A R R I Ä R<br />

Varje felrekrytering<br />

kostar 700 000 kr.<br />

Lösningen är enkel:<br />

ta tid på dig när du<br />

ska hitta någon ny<br />

att anställa.<br />

Av jAN-eriC öhmAN<br />

illuStrAtioN KeNNeth ANderSSoN<br />

Fel man<br />

på jobbet<br />

kostar miljarder<br />

In t e ens den bä s t e fungerar överallt.<br />

Den <strong>som</strong> misslyckas på en arbetsplats<br />

<strong>kan</strong> fungera utmärkt på en annan. Men<br />

däremellan har mycket hänt. Företaget<br />

har tagit stora kostnader för rekryteringen,<br />

tid och tempo förloras från andra<br />

prioriteringar och för den <strong>som</strong> rekryterats<br />

infinner sig ofta en stor sorg <strong>som</strong><br />

det <strong>kan</strong> ta tid att komma över.<br />

Det menar Anne-Christine Silfverstolpe<br />

Nordin, rekryterare och en av två delägare i<br />

Neuhauser & Falck. Tidigare har hon bland<br />

annat varit personaldirektör på Posten, Telia<br />

och Atlas Copco.<br />

Alla större företag gör felrekryteringar.<br />

Det <strong>som</strong> kändes rätt och riktigt vid intervjuer<br />

och samtal med den intressantaste <strong>kan</strong>didaten<br />

utvecklas efter några månader till<br />

ett mindre inferno. Ingen är nöjd med någonting.<br />

Framför allt inte med kostnaderna. I en<br />

rapport från Öhrlings Pricewaterhousecoopers<br />

framkommer att varje felrekrytering<br />

kostar cirka 700 000 kronor. Samma rapport<br />

säger att de totala kostnaderna – och det bara<br />

t<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 51

t<br />

d i n v a<br />

ta eR tid. det är anne-<br />

Christine silfverstolpe<br />

nordins bästa råd.<br />

för småföretag – blir<br />

cirka 18 miljarder om<br />

året.<br />

Men frågan uppstår:<br />

Ringde aldrig<br />

den endaste lilla varningsklocka<br />

i företagsledningens<br />

öron<br />

– före beslutet om<br />

nyanställning?<br />

”Ibland, ibland<br />

inte. Den ansvarige<br />

på företaget <strong>kan</strong> ana en viss oro, men slår<br />

bort det. Det <strong>kan</strong> nog vara så att man inte vill<br />

höra det <strong>som</strong> kommer fram mellan raderna<br />

vid till exempel referenser. Anställningsprocessen<br />

<strong>kan</strong>ske också måste genomföras<br />

snabbt.”<br />

Hon vet själv efter sina år i näringslivet att<br />

den vanligaste felkällan vid nyanställningar<br />

är just tiden.<br />

”Det är förarbetet <strong>som</strong> företagsledningen<br />

slarvar med. Att analysera situationen och<br />

komma fram till vad den nyanställde ska<br />

”Det är förarbetet <strong>som</strong> företagsledningen<br />

ofta slarvar med”<br />

SMARTA IT-LÖSNINGAR<br />

HELT ENKELT<br />

Med Carl Lamm <strong>som</strong> IT-partner garanteras du hög kvalitet,<br />

snabb service och personlig support på allt från skrivare till<br />

nätverk. Vi ger dig <strong>som</strong> kund möjlighet att välja den ”helhet”<br />

<strong>som</strong> passar dig bäst.<br />

Besök också vår webshop på www.carllamm.se där du hittar<br />

över <strong>10</strong>0.000 artiklar!<br />

FÖRSÄLJNING | UTBILDNING | SERVICE | SUPPORT<br />

Läs mer om vårt totala erbjudande på www.carllamm.se<br />

eller ring oss på 020-32 11 11.<br />

M A N A G E M E N T & K A R R I Ä R<br />

åstadkomma, vilka krav företaget ska lägga<br />

på <strong>kan</strong>didaten, men också att ge realistiska<br />

förutsättningar och förväntningar till den<br />

<strong>som</strong> söker.”<br />

Någonstans här uppstår nya felkällor, menar<br />

Anne­Christine Silfverstolpe Nordin.<br />

”En företagsledning <strong>kan</strong> hålla sig kvar vid<br />

schabloner. Som företrädaren arbetade och<br />

betedde sig, den bilden fastnar också på <strong>kan</strong>didaten.<br />

Och vid de mer ingående intervjuerna<br />

<strong>kan</strong> man slås av att företagets representanter<br />

<strong>kan</strong> prata alldeles för mycket själva.<br />

Kandidaten får sällan en chans att göra sig<br />

hörd.”<br />

Även arbetssö<strong>kan</strong>de får sin beskärda del.<br />

”Många av dem brer på för att få jobbet. Den<br />

<strong>som</strong> granskar cv:n noggrannare <strong>kan</strong>ske upptäcker<br />

att det <strong>som</strong> glimrar i en titel eller arbetsuppgift<br />

<strong>kan</strong>ske inte är så märkvärdigt.”<br />

Begär att få en ordentlig dokumentation av<br />

de sö<strong>kan</strong>de, menar hon. Är allt <strong>som</strong> det ska?<br />

Och ta referenser! Är omdömena om en<br />

person för spretiga, var försiktig. Då har en<br />

av varningsklockorna klämtat. n<br />

scanpix<br />

tre <strong>som</strong> var fel för jobbet<br />

Per ericson, holmen<br />

RekRyteRades från Sandvik<br />

av huvudägaren Fredrik Lundberg.<br />

Var vd för Holmen i lite<br />

drygt ett år. Har inte återkommit<br />

i någon mer framskjuten<br />

position sedan dess.<br />

jörgen Centerman, ABB<br />

vaR CHef föR ABB Automation<br />

när han upphöjdes till<br />

vd för hela ABB efter Göran<br />

Lindahl 2001. Året efter fick<br />

han lämna huvudkontoret i<br />

Zürich.<br />

thorleif Krarup, Nordea<br />

noRdbanken blev Nordea<br />

under hans tid. Började i januari<br />

2001 och slutade <strong>som</strong>maren<br />

2002. Uppgav själv<br />

familjeskäl <strong>som</strong> orsak, splittring<br />

i koncernledningen hördes<br />

från annat håll.

D i n V A P L A C E R I N G A R<br />

Ute efter nåt<br />

roligare än aktier?<br />

Astra, Boliden och Storaenso? Byt ut dem mot Asterix,<br />

Bamse och Stålmannen! Tecknade serier är definitivt<br />

roligare och <strong>kan</strong> också vara lönsammare än aktier.<br />

På de t y r a 8 0 - ta l e t upplevde seriebranschen<br />

samma uppgång och fall<br />

<strong>som</strong> konst och antikviteter. Efter tio år<br />

i skuggriket är de tecknade hjältarna nu tillbaka.<br />

Populärare – och dyrare – än någonsin.<br />

Allt fler av serietidningarna <strong>som</strong> skonades<br />

från saftkladd och sönderläsning läggs i syrefria<br />

plastfickor och hanteras med vita bomullshandskar.<br />

De har blivit seriösa investeringsobjekt.<br />

Kung Disney regerar fortfarande på den<br />

svenska marknaden, med viss konkurrens<br />

från Fantomen. Fast i dag är det 70- och 80talister<br />

<strong>som</strong> sätter snurr på priserna i jakten<br />

på barndomens blaskor.<br />

Ungarna <strong>som</strong> fick modersmjölken spetsad<br />

med dunderhonung har hunnit bli så stadda<br />

vid kassa att premiärnumret av Bamse från<br />

1973 i absolut toppskick närmar sig 20 000<br />

kronor. I mitten av 80-talet värderades det till<br />

300.<br />

Och vissa album <strong>som</strong> knappt fyllt tio år<br />

säljs för flera tusenlappar. De höga beloppen<br />

AV JOHAN ERSÉUS<br />

förklaras delvis av 90-talets små upplagor. En<br />

annan viktig orsak är internet.<br />

Auktionssajter <strong>som</strong> Tradera har blivit prisledande.<br />

De slitna läsexemplaren reas bort,<br />

de ovanliga och snygga går allt dyrare. Nu<br />

<strong>kan</strong> en säljare plötsligt få 800 kronor för en<br />

tidning <strong>som</strong> tidigare bara gav en femtilapp i<br />

en seriebutik.<br />

Riktpriser uppdateras allt oftare, listan<br />

finns på sajten seriesam.com <strong>som</strong> drivs av<br />

storsamlaren och handlaren Thomas Eliasson.<br />

”Slående är<br />

att en del nya<br />

”Det finns otroligt få toppexemplar<br />

av den första Kalle An<strong>kan</strong>. I dag<br />

kostar de drygt <strong>10</strong>0 000 kronor”<br />

54 | vA | 50 | 14 decemBer 2006 | www.ekonominyheterna.se<br />

svenska seriealbum<br />

står så<br />

högt. Fast jag<br />

är inne i branschen<br />

förstod<br />

jag aldrig att<br />

intresset skulle<br />

växa så för titlar <strong>som</strong> Hälge och Uti vår<br />

hage”, konstaterar han.<br />

Thomas Eliasson tror att seriernas uppsving<br />

bottnar i en förändrad attityd. Det pumpas ut<br />

biofilmer med seriebakgrund, <strong>som</strong> X-Men, Sin<br />

City och V för Vendetta. Tidigare var actionfigurer<br />

<strong>som</strong> Stålmannen och Batman rätt nördiga.<br />

Nu är de tuffa rätt igenom.<br />

i USA hAr SUPerhjältAr alltid vägt tyngre än<br />

kvac<strong>kan</strong>de ankor. Och medan svenska storsamlare<br />

inte säger ett knyst om sina Knasen-<br />

buntar till kolleger och anhöriga, skryter<br />

ameri<strong>kan</strong>ska miljardärer lika gärna med sina<br />

Marvel Comics <strong>som</strong> med Maseratin i garaget.<br />

De tunga svenska serieinvesterarna är inte<br />

fler än att alla märker när det kommer en ny<br />

plånbok till stan. Många har insett att det i<br />

längden lönar sig att köpa det dyraste och<br />

finaste, men de verkligt galna bjudorgierna<br />

är ännu inte här. Fast Thomas Eliasson anar<br />

en sådan framtid:<br />

”Det finns otroligt få toppexemplar av den<br />

första Kalle An<strong>kan</strong>. I dag kostar de drygt<br />

<strong>10</strong>0 000 kronor. De <strong>kan</strong> mycket väl komma<br />

att kosta en miljon. En massa svenskar tycker<br />

att den summan är ingenting.”<br />

I USA har prislapparna redan denna extra<br />

nolla. Bland täta seriefanatiker finns åt-<br />

Spekulationen<br />

<strong>som</strong> sprack<br />

kollA På<br />

VinDen.<br />

Är dina<br />

gamla<br />

serier i<br />

nyskick<br />

<strong>kan</strong> de vara<br />

värda stora<br />

pengar.<br />

UnDer 1980-tAletS hAUSSe försökte<br />

serieförlag och handlare i USA styra samlarmarknaden.<br />

Specialutgåvor med självlysande<br />

omslag och hologram pumpades<br />

ut och spekulanter köpte in tusentals ex<br />

för framtida storvinster. Men alla tänkte<br />

likadant – och marknaden dog. Många<br />

gick i konkurs och tidningarna säljs i dag<br />

för 50 cent styck på E­bay.

gamla rariteter<br />

Två klassiska<br />

titlar.<br />

l Kalle Anka från 40­ och 50talet.<br />

Ett ex av första numret<br />

1948 har svenskt prisrekord<br />

– 170 000 kronor.<br />

l Kalle Ankas julböcker<br />

från 40­talet <strong>kan</strong> vara värda<br />

60 000 kronor.<br />

l Fantomen från 1950 och<br />

1959–61. Julalbum 1944–46.<br />

l Svenska julalbum från<br />

30­ och 40­talet.<br />

l Tintin från 60­talet.<br />

l Bamse från 1973–74.<br />

moderna kursraketer<br />

l Spiroualbum 41 (1995) och<br />

42 (1999).<br />

l Marsipulamis äventyr –<br />

album 9 (1995) 500 kr.<br />

l Lucky Luke – album 70<br />

(1996) och 73 (1997) 500 kr.<br />

l Uti vår hage – album från<br />

1987 och 1993 500 kr.<br />

l Farbror Joakims liv – inbundet<br />

album från 1998 1 800 kr.<br />

l Kalle Ankas guldbok nr 1<br />

(1988), 9 (1992) och <strong>10</strong> (1993)<br />

2 000–3 000 kr.<br />

l Bland nyare populära titlar<br />

CECILIA ARoNssoN<br />

Som grät när bAmSePrenUmerAtionen bytteS Ut mot kAlle<br />

Dålig uppfostran<br />

t<br />

t idningen lyckosl a n t en f y l l er 8 0<br />

å r . Swedbank skickar ut den till alla<br />

elever på mellanstadiet i en upplaga om<br />

drygt en halv miljon exemplar. Signum<br />

sedan starten är serien Spara och Slösa,<br />

tjejerna med diametralt olika syn på<br />

privata investeringar.<br />

I december byter de flesta Spara skepnad<br />

till Slösa. Julhandeln står för i snitt<br />

11 procent av hela årets försäljning i den<br />

svenska detaljhandeln. En tredjedel av<br />

alla leksaker och en femtedel av alla<br />

böcker köps månaden före jul. Många<br />

butiker dubblar sina intäkter under julmånaden.<br />

I adventsljusens sken bleknar<br />

alla ambitioner om sans och balans.<br />

Även välgörenheten når slösaktiga<br />

höjder i advent. Stockholms stadsmission<br />

är nedringd av lyxkro-<br />

nat än lagom. Snarare velar vi osäkert<br />

mellan de två stereotyperna i Lyckoslanten.<br />

Alla eventuella spår av rationellt<br />

ekonomiskt beteende raderas effektivt<br />

redan på mellanstadiet när Spara<br />

och Slösa förklarar för skolungdomen<br />

att privatekonomi handlar<br />

om att välja sida mellan<br />

extremer. Antingen<br />

så krossar du spargrisen<br />

eller så sparar du vartenda<br />

öre. I seriens värld<br />

är inget lagom.<br />

Men företagen vet att<br />

spara även i goda tider.<br />

Vart tredje svenskt<br />

småföretag skär i sina<br />

kostnader trots hög-<br />

”Uti vår<br />

hage” och<br />

”Rocky” är<br />

på väg upp.<br />

finns Rocky, Pondus, Elvis och<br />

Nemi.<br />

gar <strong>som</strong> vill skänka överblivna<br />

köttbullar och<br />

ostkakor till stadens hemlösa.<br />

Det skänks läckerbi-<br />

”Sverige må vara ensamt<br />

om ordet lagom, men vårt<br />

skilliga kändisar –<br />

däribland skådisen<br />

Nicholas Cage <strong>som</strong> tog<br />

sitt efternamn efter<br />

tar i sådant överflöd att de<br />

hemlösa inte orkar äta<br />

upp. Stadsmissionen tackar<br />

därför kategoriskt nej<br />

sätt att konsumera är allt<br />

annat än lagom”<br />

Marvelhjälten Luke<br />

till alla gåvor av ”luftad”<br />

Cage.<br />

mat, det vill säga varor <strong>som</strong> redan har konjunkturen, visar en ny rapport<br />

Cage hade en av lan-<br />

varit framdukade. De andra matgåvorna från samma bank <strong>som</strong> skriver Lyckodets<br />

bättre kollektio-<br />

är redan nog för att säkerställa ett obeslanten.ner när han 2002 gifte<br />

gränsat frosseri för de hemlösa under Du <strong>kan</strong> också pröva att ha Spara i bak-<br />

sig med Elvisdottern<br />

julnatten.<br />

sätet när du rattar nästa slösarstråt.<br />

Lisa Marie Presley.<br />

Men när pastejernas bäst-före-datum Vänta med att köpa en vara till nästa<br />

Hon krävde att han<br />

har passerat blir det åter tomt i de hem- månad i stället. Jag tvivlar på att julen<br />

skulle ägna all sin<br />

lösas magar i januari. Nu ringer inte blir tråkigare. De bästa affärerna gör du<br />

SAmlAre. Nicholas<br />

Cage tog sitt namn<br />

efter en seriefigur.<br />

uppmärksamhet åt<br />

hhenne och inte åt en<br />

bunt tidningar. Cage<br />

längre restaurangerna och vill skänka<br />

överbliven skinka. Nu manar Spara till<br />

strikt återhållsamhet med såväl den<br />

när det är glesare i butikerna, när Spara<br />

tvingar stora delar av befolkningen till<br />

ångestfylld botgöring efter helgernas<br />

föll till föga och sålde sin samling på auk-<br />

egna konsumtionen <strong>som</strong> med givmild- köporgier.<br />

tion.heten.<br />

Att hjälporganisationerna börjar av-<br />

Tre av rariteterna betingade nära en miljon<br />

Sverige må vara ensamt om ordet ”lavisa frivilliga gåvor är ett allvarligt var-<br />

var: första Stålmannen från 1938 samt<br />

gom”, men vårt sätt att konsuningstecken. premiärnumren med Läderlappens sidekick<br />

Robin och superhjältarna i Justice Society.<br />

mera är allt an- Spara och Slösa skulle hålla med. n<br />

Cage fick tio miljoner, men insåg snart att<br />

han hade valt fel.<br />

Om dU HAR pENgAR kVAR<br />

Efter skilsmässan har han funderat på att<br />

SerieoriginAl är heta på konstmarknaden och<br />

bygga upp sin seriesamling igen.<br />

Tintin har gått för en halv miljon. På Seriegalleriet<br />

För fruar försvinner, aktier störtdyker, olja<br />

i Stockholm finns bland annat bilder från ”Karlsinar<br />

och guld blir till sand – men superhjältar<br />

sviker aldrig. n<br />

Bertil julafton” för <strong>10</strong> 000–20 0000 kr styck.<br />

ScAnpix<br />

fel bUDSkAP.<br />

Spara och Slösa.<br />

| vA | 50 | 14 decemBer 2006 | www.ekonominyheterna.se 55

v a B ö r S g u i d e<br />

Företag Kurs<br />

energi<br />

StockholmSBörSen<br />

Olja & gas<br />

Concordia B 51,0 <strong>10</strong>,9 19 0,65 1,13 75 45 1,00 2,0 137 2434<br />

Lundin Petroleum 73,5 2,1 -13 4,34 6,07 2600 12 0,00 0,0 513 18900<br />

PA Resources 60,7 2,8 57 0,82 1,33 250 46 0,00 0,0 662 8207<br />

Vostok Nafta * 466,0 2,0 26 <strong>10</strong>,00 2,1 164 21676<br />

material<br />

Ändring, proc<br />

1<br />

vecka i år<br />

Vinst/aktie efter<br />

schablonskatt, kr<br />

Senaste<br />

bokslut Progn.<br />

gruv och metall<br />

BE Group 62,5 -3,2 2,65 3,60 250 18 2,50 3,8 369 3313<br />

Boliden 171,5 3,6 164 7,00 18,66 7500 9 5,00 2,9 482 49630<br />

Höganäs B 188,5 1,3 <strong>10</strong> 8,14 <strong>10</strong>,38 520 18 6,00 3,2 267 6801<br />

Lundin Mining 250,5 3,5 123 2,51 3,36 440 74 0,00 0,0 1226 23596<br />

ProfilGruppen B 86,5 2,4 14 4,32 4,43 40 20 2,30 2,7 179 426<br />

ScanMining 17,6 -4,9 9 -0,11 0,37 60 47 0,00 0,0 506 2043<br />

SSAB A 151,0 4,3 58 15,98 14,65 5200 <strong>10</strong> 4,00 2,6 91 38586<br />

Tricorona B 4,5 3,7 77 0,04 -0,03 -5 neg 0,00 0,0 537 612<br />

Skogsprodukter<br />

Bergs Timber * 32,8 1,2 47 0,92 2,65 25 12 0,25 0,8 143 223<br />

Billerud 117,5 3,1 13 -3,76 5,14 380 23 3,25 2,8 248 6257<br />

Holmen 304,5 3,0 16 14,68 17,72 2<strong>10</strong>0 17 11,50 3,8 162 25981<br />

Rottneros 6,3 -3,8 -8 -0,39 0,08 20 83 0,<strong>10</strong> 1,6 46 1197<br />

Rörvik Timber 34,0 1,5 81 3,12 3,12 60 11 0,00 0,0 193 471<br />

SCA B 342,5 2,9 15 1,32 21,29 7000 16 11,50 3,4 142 8<strong>10</strong>65<br />

Stora Enso R <strong>10</strong>9,5 2,6 2 -2,32 4,57 5000 24 4,20 3,8 121 17619<br />

Branschsnitt 3,2 38 11 2,4<br />

induStrivaror- och tjänSter<br />

Progn.<br />

Vinst<br />

f. skatt,<br />

Mkr<br />

Flyg & Försvar<br />

CTT Systems * 38,1 -2,3 -44 -1,12 -1,26 -15 neg 0,00 0,0 <strong>10</strong>07 325<br />

SAAB B 203,0 3,3 19 <strong>10</strong>,12 11,09 1700 18 4,25 2,1 236 22401<br />

Byggvaror<br />

Assa Abloy B 143,5 3,6 15 7,00 8,07 4<strong>10</strong>0 18 3,75 2,6 364 52509<br />

Fagerhult 146,0 1,0 -5 6,05 5,60 <strong>10</strong>0 26 3,50 2,4 344 1876<br />

Pergo 51,5 -1,9 17 2,16 2,15 160 24 0,00 0,0 240 2759<br />

Svedbergs B 72,5 1,4 27 3,41 4,27 120 17 2,50 3,4 578 1468<br />

Bygg- och anläggning<br />

Lindab 122,5 8,2 4,74 7,78 850 16 2,50 2,0 146 9642<br />

NCC B 174,0 5,8 22 <strong>10</strong>,51 11,97 1800 15 6,50 3,7 274 18837<br />

Peab B 156,0 <strong>10</strong>,1 53 6,80 7,<strong>10</strong> 860 22 4,00 2,6 406 13603<br />

S<strong>kan</strong>ska B 127,8 6,2 6 8,64 9,79 5800 13 5,00 3,9 293 54508<br />

Sweco B 235,0 7,3 12 7,40 7,90 375 30 2,75 1,2 911 3834<br />

elektriska produkter<br />

ABB 116,8 5,0 51 3,69 5,61 17000 21 1,20 1,0 973 49604<br />

Consilium B 44,3 9,4 27 0,72 2,06 20 22 0,00 0,0 323 3<strong>10</strong><br />

industrikonglomerat<br />

Midway B 61,0 1,7 63 3,67 4,62 160 13 2,50 4,1 271 1521<br />

Westergyllen B 28,9 1,4 22 4,18 4,57 35 6 1,25 4,3 70 159<br />

Tunga maskiner<br />

Alfa Laval 284,5 6,2 65 7,09 14,18 2200 20 5,60 2,0 547 31771<br />

Atlas Copco A 214,0 4,9 21 <strong>10</strong>,73 9,81 8500 22 5,20 2,4 517 133504<br />

Beijer Alma B <strong>10</strong>2,0 4,1 40 5,83 6,28 220 16 3,00 2,9 363 2572<br />

Cardo 256,0 7,3 32 5,04 <strong>10</strong>,80 450 24 8,50 3,3 262 7680<br />

Custos 77,5 2,0 49 2,13 2,28 45 34 2,00 2,6 401 1114<br />

Duroc B 25,2 -2,3 -15 1,01 1,26 <strong>10</strong> 20 0,00 0,0 95 144<br />

Gunnebo Ind. 160,0 0,0 36 <strong>10</strong>,26 13,96 170 11 3,50 2,2 351 1403<br />

Haldex 162,0 5,9 3 11,01 14,21 440 11 4,00 2,5 191 3612<br />

Hexagon B 277,0 3,7 28 5,94 13,47 1600 21 2,40 0,9 448 24204<br />

KMT 143,0 <strong>10</strong>,2 13 6,48 8,64 120 17 2,50 1,7 238 1430<br />

Munters 321,0 5,1 47 11,26 14,98 520 21 7,00 2,2 546 8025<br />

Nibe B <strong>10</strong>5,0 8,2 73 2,33 3,41 400 31 1,00 1,0 861 8875<br />

Opcon 45,7 -2,4 85 -0,65 2,27 45 20 0,00 0,0 7<strong>10</strong> 653<br />

Sandvik 93,8 6,2 27 5,35 6,68 1<strong>10</strong>00 14 3,00 3,2 454 111214<br />

Scania B 467,5 -1,0 63 23,87 24,70 7000 19 15,00 3,2 402 95402<br />

Seco Tools B <strong>10</strong>1,0 1,0 26 7,12 7,48 1150 13 3,80 3,8 506 11177<br />

P/e<br />

-tal<br />

Utdeln.<br />

Progn.<br />

kr<br />

56 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se |<br />

Direktavkast.<br />

proc.<br />

Kurs/<br />

Ek<br />

proc.<br />

Följ börsen på ekonominyheterna.se<br />

Börsvärde<br />

Mkr<br />

Företag Kurs<br />

Ändring, proc<br />

1<br />

vecka i år<br />

Vinst/aktie efter<br />

schablonskatt, kr<br />

Senaste<br />

bokslut Progn.<br />

SinterCast A 76,0 -3,8 -25 -1,56 -0,65 -5 neg 0,00 0,0 1279 422<br />

SKF B 117,0 3,5 5 8,29 8,68 5500 13 4,50 3,8 293 53373<br />

Trelleborg B 154,0 3,7 -3 13,05 13,32 1600 12 6,00 3,9 132 13318<br />

VBG B 94,8 3,0 61 5,47 7,61 135 12 1,50 1,6 366 1211<br />

Volvo B 461,5 3,7 23 30,16 35,16 2<strong>10</strong>00 13 16,75 3,6 252 198448<br />

Xano B 119,0 4,6 74 4,51 5,37 50 22 1,50 1,3 290 797<br />

Distribution & återförsäljare<br />

Beijer B 206,0 1,0 16 11,57 12,73 1<strong>10</strong> 16 5,00 2,4 267 1282<br />

Bergman & Bev B * 192,0 4,6 68 6,13 6,96 275 28 3,00 1,6 589 5461<br />

Indutrade 127,5 9,0 43 5,56 6,12 340 21 2,75 2,2 714 5<strong>10</strong>0<br />

Malmbergs Elek, 131,0 0,8 -1 8,46 9,00 50 15 4,00 3,1 290 524<br />

OEM Int B 177,0 2,0 8 11,56 13,33 143 13 7,00 4,0 286 1367<br />

Företagstjänster<br />

AcadeMedia B 30,4 3,1 -16 -3,83 2,26 <strong>10</strong> 13 0,00 0,0 112 97<br />

Active Capital 170,0 3,7 92 11,12 12,20 45 14 4,00 2,4 172 451<br />

Bong 67,5 -0,7 5 1,88 3,60 65 19 0,00 0,0 156 878<br />

BTS Group 47,5 0,4 16 2,24 2,73 67 17 0,92 1,9 556 813<br />

Expanda B 80,0 6,3 65 2,47 5,54 65 14 1,60 2,0 241 676<br />

Gunnebo 77,0 -0,6 -2 0,80 1,96 120 39 1,60 2,1 281 3395<br />

HL Display B 171,0 4,3 21 5,78 7,96 85 21 3,00 1,8 385 1315<br />

Intellecta B * 45,0 -1,1 7 -1,59 2,71 16 17 0,00 0,0 176 192<br />

Intrum Justitia 84,8 5,3 16 4,36 4,80 520 18 2,25 2,7 502 6607<br />

Nefab B 74,5 3,5 34 3,05 4,17 160 18 1,50 2,0 411 2058<br />

Observer 35,1 8,0 5 1,13 -3,39 -350 neg 0,00 0,0 122 2611<br />

Poolia B 57,8 -0,4 38 -1,25 2,14 55 27 0,25 0,4 470 <strong>10</strong>66<br />

Proffice B 20,0 4,2 27 0,29 0,21 20 95 0,00 0,0 560 1372<br />

Securitas B 97,8 3,7 2 7,22 8,38 4250 12 3,85 3,9 240 35684<br />

Securitas Direkt 21,7 7,4 0 0,51 0,29 140 75 0,00 0,0 31 7550<br />

Securitas Systems 25,8 1,6 0 1,09 0,54 259 48 0,50 1,9 144 8976<br />

Studsvik 250,5 3,7 23 7,88 4,38 50 57 2,00 0,8 363 2059<br />

Transcom B 69,0 0,0 5 3,14 4,15 400 17 1,90 2,8 386 4787<br />

Uniflex 111,0 5,2 73 5,29 8,24 33 13 2,00 1,8 552 320<br />

Ångpanneför B 133,0 0,6 21 12,31 7,52 135 18 2,50 1,9 296 2111<br />

Flygbolag<br />

SAS <strong>10</strong>7,5 6,2 3 1,83 5,47 1250 20 0,00 0,0 146 17684<br />

Rederier<br />

Broström B 142,0 3,1 -11 15,76 15,21 695 9 9,00 6,3 172 4672<br />

Transatlantic 48,5 5,4 49 8,02 2,86 120 17 1,00 2,1 129 1467<br />

Svithoid 12,8 -7,9 -13 -0,34 -0,39 -8 neg 0,00 0,0 312 190<br />

Branschsnitt 4,1 24 15 3,0<br />

SällanköpSvaror- och tjänSter<br />

Progn.<br />

Vinst<br />

f. skatt,<br />

Mkr<br />

Fordonskomponenter<br />

Autoliv 404,0 1,4 13 31,56 31,56 3600 13 11,00 2,7 186 7781<br />

Vitvaror<br />

Ballingslöv 184,0 2,8 15 7,92 13,43 200 14 3,50 1,9 348 1974<br />

Electrolux B 135,3 3,2 21 1,92 0,93 400 145 2,50 1,8 547 32898<br />

Husqvarna B 97,0 3,7 5,81 6,32 2600 15 2,00 2,1 609 26367<br />

Sport och fritidsprodukter<br />

Brio B 50,0 0,0 -31 -6,55 0,00 0 0,00 0,0 253 428<br />

Fenix Outdoor 63,0 1,2 9 3,69 4,39 81 14 1,50 2,4 368 836<br />

Kabe B <strong>10</strong>8,8 8,8 -26 8,67 9,52 113 11 3,00 2,8 336 930<br />

Beklädnad och accessoarer<br />

Borås Wäfveri B 30,9 -4,0 -27 4,28 2,95 20 <strong>10</strong> 0,00 0,0 49 151<br />

New Wave 75,0 -4,2 -15 2,77 3,93 360 19 1,25 1,7 433 4952<br />

Nilörngruppen B 34,0 4,6 -20 -2,36 -2,62 -<strong>10</strong> neg 0,00 0,0 130 94<br />

Hotell och restaurant<br />

Home Properties 84,0 -30,0 -32 3,00 3,6 69 1913<br />

Betsson 19,3 1,6 -32 3,40 1,18 65 16 0,00 0,0 161 763<br />

SkiStar * 123,0 -2,0 21 3,47 6,48 340 19 4,00 3,3 433 4647<br />

Ticket B 16,6 1,8 -11 0,51 1,84 45 9 0,00 0,0 343 292<br />

Unibet 170,0 1,5 6 6,96 <strong>10</strong>,20 400 17 4,00 2,4 587 4801<br />

Media<br />

A-com * 46,8 -1,5 -9 -8,99 4,35 15 11 0,00 0,0 314 116<br />

Elanders B 137,5 5,0 17 9,06 <strong>10</strong>,49 122 13 2,50 1,8 180 1151<br />

Eniro 88,0 1,1 -12 4,02 5,54 1400 16 4,00 4,5 346 16025<br />

Metro 8,0 <strong>10</strong>,3 -39 -0,05 0,07 50 121 0,00 0,0 2284 4340<br />

Så läSeR Du Vec<strong>kan</strong>S aFFäReRS BöRSguiDe kurs: Senaste betalkurs dag för pressläggning. ändring proc, 1 vecka:<br />

Kursförändring i procent senaste vec<strong>kan</strong>. ändring proc, i år: Kursförändring i procent sedan årsskiftet. Vinst/aktie efter<br />

schablonskatt, senaste bokslut: Resultat före skatt minus 28 procents schablonskatt, dividerat med noterat antal aktier.<br />

Vinst/aktie efter schablonskatt, progn: VA:s prognos för resultatet före skatt för innevarande verksamhetsår rensat för pos-<br />

P/e<br />

-tal<br />

Utdeln.<br />

Progn.<br />

kr<br />

Direktavkast.<br />

proc.<br />

Kurs/<br />

Ek<br />

proc.<br />

Börsvärde<br />

Mkr

Företag Kurs<br />

MTG B 435,5 3,4 40 17,19 19,75 1800 22 2,00 0,5 529 28578<br />

VLT B 158,0 0,0 32 <strong>10</strong>,90 12,24 <strong>10</strong>0 13 5,00 3,2 195 929<br />

Zodiak 21,3 7,0 -27 1,05 1,63 45 13 0,00 0,0 156 424<br />

internethandel<br />

Netonnet * 79,8 -1,5 -13 0,89 -1,19 -<strong>10</strong> neg 0,00 0,0 349 482<br />

Detaljhandel<br />

Bilia A <strong>10</strong>9,5 5,3 -7 <strong>10</strong>,09 9,96 320 11 4,00 3,7 197 2533<br />

Carl Lamm 47,5 5,3 2,61 2,75 39 17 0,00 0,0 902 485<br />

Clas Ohlson B * 139,0 -5,1 -8 4,89 5,85 5<strong>10</strong> 24 4,00 2,9 824 8718<br />

Gant 211,0 -1,9 7,51 8,77 195 24 0,00 0,0 2769 3378<br />

Hemtex * 143,8 16,9 84 2,33 4,37 170 33 1,50 1,0 1950 4028<br />

H&M B * 338,5 5,6 25 11,79 13,31 15300 25 <strong>10</strong>,50 3,1 <strong>10</strong>81 280121<br />

Kappahl * 59,0 1,3 3,36 4,13 430 14 2,25 3,8 335 4427<br />

Lindex * 99,0 -0,5 32 4,09 6,70 640 15 7,00 7,1 671 6806<br />

Mekonomen <strong>10</strong>8,5 4,3 7 3,59 4,<strong>10</strong> 185 26 1,15 1,1 378 3523<br />

Nobia 248,5 1,0 54 11,05 12,86 <strong>10</strong>30 19 4,00 1,6 450 14333<br />

Rezidor Hotel Group 56,8 9,7 0,53 1,35 <strong>10</strong>5 42 0,50 0,9 1242 8513<br />

Retail and Brands * 62,5 2,5 43 0,53 1,35 <strong>10</strong>5 46 0,50 0,8 1368 3505<br />

Wedins 9,6 -1,0 -27 -3,98 -0,45 -30 neg 0,00 0,0 -617 457<br />

Branschsnitt 4,3 20 21 2,9<br />

dagligvaror<br />

livsmedelsdistribution<br />

Axfood 269,0 4,5 21 13,58 13,76 <strong>10</strong>40 20 <strong>10</strong>,00 3,7 497 14634<br />

Hakon Invest 148,0 0,7 58 4,21 4,21 940 35 4,80 3,2 300 23816<br />

livsmedelsprodukter<br />

AarhusKarlshamn 171,0 7,2 -8 4,57 1,93 1<strong>10</strong> 89 4,00 2,3 197 7077<br />

Cloetta Fazer B 255,0 3,9 6 9,94 11,64 390 22 6,00 2,4 253 6150<br />

Sardus 76,8 0,3 -19 4,27 5,70 80 13 3,00 3,9 205 776<br />

Tobak<br />

Swedish Match 126,0 5,0 35 6,46 6,71 2800 19 2,40 1,9 745 37875<br />

Hygienprodukter<br />

Oriflame 275,0 5,0 12 <strong>10</strong>,98 12,13 <strong>10</strong>00 23 8,75 3,2 1<strong>10</strong>3 16319<br />

Wilh. Sonesson B 29,1 0,0 -3 1,47 1,74 70 17 0,40 1,4 145 843<br />

Branschsnitt 4,3 27 17 1,7<br />

hälSovård<br />

Ändring, proc<br />

1<br />

vecka i år<br />

Vinst/aktie efter<br />

schablonskatt, kr<br />

Progn.<br />

Vinst<br />

f. skatt,<br />

Mkr<br />

Utdeln. Direkt- Kurs/ Börs-<br />

Senaste<br />

P/e Progn. avkast. Ek värde<br />

bokslut Progn. -tal kr proc. proc. Mkr<br />

Företag Kurs<br />

Medicinsk teknik<br />

Biolin 11,0 3,8 -41 -1,58 -1,88 -25 neg 0,00 0,0 137 <strong>10</strong>5<br />

Elekta B * 151,5 3,8 28 2,77 2,75 360 55 1,00 0,7 853 14274<br />

Getinge B 145,0 13,3 32 5,71 6,42 1800 23 2,25 1,6 544 29272<br />

Human Care <strong>10</strong>0,5 4,1 14 4,71 6,92 25 15 1,00 1,0 290 261<br />

Nobel Biocare 2 131,2 14,1 22 48,11 60,49 2200 35 22,00 1,0 1681 1973<br />

Ortivus B 17,8 -6,8 -53 -0,62 -2,07 -60 neg 0,00 0,0 161 371<br />

Sectra B * 72,3 0,7 24 1,60 1,96 <strong>10</strong>0 37 0,50 0,7 616 2655<br />

Hälsorelaterade tjänster<br />

Feelgood 2,2 6,3 -27 0,07 0,00 0 0,00 0,0 259 184<br />

Ray Search Lab 146,0 -0,7 -18 2,51 3,46 55 42 0,00 0,0 2039 1672<br />

Bioteknik<br />

Active Biotech 76,5 6,3 -6 -2,64 -2,66 -150 neg 0,00 0,0 1757 31<strong>10</strong><br />

Artimplant B 2,8 -8,5 -67 -0,44 -0,61 -50 neg 0,00 0,0 125 166<br />

Bio Gaia B 41,3 0,5 114 -0,84 -0,42 -<strong>10</strong> neg 0,00 0,0 987 711<br />

BioInvent 8,2 3,1 -33 -2,14 -2,14 -140 neg 0,00 0,0 177 387<br />

BioPhausia A 5,3 7,4 92 -0,02 0,04 5 144 0,00 0,0 603 518<br />

Biotage 14,0 2,6 16 -0,30 -0,16 -20 neg 0,00 0,0 168 1239<br />

Biovitrum 113,0 -1,7 2,82 1,59 <strong>10</strong>0 71 0,00 0,0 300 5129<br />

EpiCept <strong>10</strong>,9 -0,9 -76 -<strong>10</strong>,78 -7,06 -250 neg 0,00 0,0 1545 45<br />

Karo Bio 14,1 7,6 60 -1,03 -1,12 -120 neg 0,00 0,0 324 <strong>10</strong>92<br />

Medivir B 47,5 -16,7 -24 -5,25 -<strong>10</strong>,60 -190 neg 0,00 0,0 162 613<br />

Oxigene 36,9 8,5 15 -2,43 -2,30 -90 neg 0,00 0,0 231 <strong>10</strong>40<br />

Probi 20,2 -0,5 -37 -0,69 -0,38 -5 neg 0,00 0,0 249 189<br />

Q-Med <strong>10</strong>3,0 8,1 64 0,90 2,36 325 44 4,00 3,9 920 <strong>10</strong>227<br />

Vitrolife 31,2 4,0 16 0,55 0,73 20 43 0,00 0,0 351 617<br />

läkemedel<br />

AstraZeneca 387,6 -0,3 0 23,42 28,58 6<strong>10</strong>00 14 11,00 2,8 584 141411<br />

Diamyd Medical B * 144,0 6,7 <strong>10</strong>9 -2,74 -2,25 -30 neg 0,00 0,0 1195 1381<br />

Ändring, proc<br />

1<br />

vecka i år<br />

Meda A 243,5 9,2 125 0,98 6,55 950 37 1,50 0,6 677 25438<br />

Orexo 133,5 13,1 9 -2,33 -3,25 -60 neg 0,00 0,0 524 1776<br />

Branschsnitt 2,8 19 24 1,2<br />

FinanS och FaStighet<br />

Banker<br />

Handelsbanken A 191,5 3,8 -3 17,38 17,75 16000 11 7,50 3,9 189 124302<br />

Nordea <strong>10</strong>0,3 2,9 22 7,51 7,77 29200 13 3,45 3,4 224 271446<br />

SEB A 207,5 1,5 27 11,77 13,85 13200 15 5,<strong>10</strong> 2,5 251 142440<br />

Swedbank A 250,0 2,7 15 20,38 16,29 12000 15 7,60 3,0 246 132578<br />

övriga finansiella tjänster<br />

Affärsstrategerna 2,9 -2,0 -44 0,00 0,0 77 131<br />

Avanza 1<strong>10</strong>,0 2,3 11 3,85 6,55 250 17 2,00 1,8 854 3021<br />

Bure 3,2 -0,9 33 0,00 0,00 0,0 96 1939<br />

Carnegie 142,8 4,8 22 9,68 13,52 1300 11 12,00 8,4 574 9883<br />

Geveko B 221,5 5,0 6 11,50 5,2 122 935<br />

HQ Bank 216,5 5,9 67 6,80 <strong>10</strong>,62 200 20 6,00 2,8 335 2935<br />

Havsfrun B 32,6 1,6 -4 0,00 0,0 64 360<br />

Industrivärden A 250,0 5,3 15 7,50 3,0 99 47569<br />

Investor A 160,0 6,0 15 3,60 2,3 91 122270<br />

Invik & Co 137,3 5,6 62 2,00 1,5 262 3646<br />

Kaupthing Bank 82,8 2,5 -9 11,88 4,77 3000 17 1,20 1,4 161 1930<br />

Kinnevik B <strong>10</strong>5,5 4,5 42 2,00 1,9 120 27863<br />

Latour B 259,0 2,0 27 7,50 2,9 131 11349<br />

Ledstiernan 1,6 2,6 -54 0,00 0,0 128 458<br />

Luxonen 95,0 1,1 19 0,00 0,0 99 <strong>10</strong><strong>10</strong><br />

Melker Schörling 99,0 0,0 0,00 0,0 137 11674<br />

NeoNet 17,8 -1,7 47 0,08 0,11 8 162 0,25 1,4 372 931<br />

Nordnet 20,7 1,5 -3 0,87 1,13 260 18 0,<strong>10</strong> 0,5 665 3416<br />

Novestra 15,7 -4,8 -55 1,00 6,4 93 584<br />

OMX 128,0 1,2 16 5,14 6,08 <strong>10</strong>00 21 4,50 3,5 319 15165<br />

Ratos B 154,0 0,0 69 5,00 3,2 262 24848<br />

S<strong>kan</strong>ditek A 43,4 -0,9 21 0,20 0,5 275 2843<br />

Svolder B * 79,0 3,3 15 3,00 3,8 123 <strong>10</strong>15<br />

SäkI 415,0 3,8 22 8,70 2,1 222 4150<br />

Traction B 74,5 -0,7 25 2,80 3,8 <strong>10</strong>1 1148<br />

Öresund 155,5 2,3 40 4,25 2,7 137 <strong>10</strong>072<br />

Försäkring<br />

Old Mutual 22,3 1,4 -1 1,81 2,<strong>10</strong> 16000 11 0,75 3,4 292 7280<br />

Salus B 34,7 2,4 -3 1,80 1,70 55 20 2,00 5,8 237 807<br />

Fastigheter<br />

Balder 99,0 1,5 21 0,00 0,0 188 1606<br />

Brinova 122,5 4,3 19 3,50 2,9 169 2728<br />

Castellum 93,3 4,2 30 3,00 3,2 179 16040<br />

Catena 96,0 1,3 0,00 0,0 209 11<strong>10</strong><br />

Din bostad 65,0 5,3 -70 -1,09 -0,91 -20 neg 0,00 0,0 2350 <strong>10</strong>27<br />

Diös 33,1 4,1 0,00 0,0 160 1<strong>10</strong>2<br />

Fabege 183,5 3,4 21 8,00 4,4 172 18456<br />

Fast Partner 35,5 -0,8 15 1,25 3,5 162 1907<br />

Heba Fastigheter 195,0 6,0 50 2,50 1,3 184 2683<br />

Hufvudstaden A 75,0 11,9 44 1,60 2,1 183 15756<br />

JM B 144,0 2,9 66 5,00 3,5 401 13290<br />

Klövern 26,3 3,1 7 1,00 3,8 140 3166<br />

Kungsleden <strong>10</strong>4,0 8,6 36 5,50 5,3 214 14196<br />

Ljungberg B 282,0 1,4 41 5,50 2,0 199 4383<br />

Lundbergs B 402,0 2,0 20 8,00 2,0 67 24982<br />

Wallenstam B 137,5 12,7 47 2,25 1,6 138 8167<br />

Wihlborgs 138,0 4,5 44 3,50 2,5 187 5303<br />

Branschsnitt 3,4 19 13 2,5<br />

inFormationSteknik<br />

Vinst/aktie efter<br />

schablonskatt, kr<br />

Senaste<br />

bokslut Progn.<br />

internetrelaterad programvara och tjänster<br />

Aspiro 3,2 3,3 -29 0,09 0,15 40 21 0,00 0,0 137 602<br />

Boss Media 12,6 14,5 -43 0,05 0,89 70 14 0,00 0,0 292 716<br />

LBI International 44,0 3,5 7 0,45 0,54 45 82 0,00 0,0 740 2663<br />

Tradedoubler 195,5 6,3 27 1,24 4,61 175 42 0,00 0,0 2834 5344<br />

Wise Group 1,0 24,1 -4 0,03 0,07 6 15 0,00 0,0 450 63<br />

iT-konsulter<br />

Acando 12,7 5,8 11 0,46 0,54 56 24 0,00 0,0 352 956<br />

AddNode 23,4 1,7 -16 1,60 1,93 60 12 0,00 0,0 132 525<br />

ter av engångskaraktär. Progn. vinst f skatt, Mkr: Resultat före skatt i miljoner kronor baserad på prognoser enl. ovan. P/e-tal: Kurs genom vinst/aktie efter schablonskatt, prognos. utdeln. prog, kr: VA:s utdelningsprognos för innevarande år, inklusive<br />

inlösen. Direktavkastn. procent: VA:s utdelningsprognos i procent av aktuell kurs. kurs/ek, procent: Kurs genom redovisat eget kapital enligt senaste årsbokslut. Börsvärde: Kurs för det största aktieslaget multiplicerat med totalt antal noterade aktier i<br />

företaget. För utländska företag anges börsvärdet endast för de aktier <strong>som</strong> noteras i Stockholm. Ny vinstprognos källor: VA, FactSet/JCF, Thomson Financial. Fotnoter: Bolag märkta * har brutet räkenskapsår. information om börsdata: 08-736 52 99.<br />

Börsdata kommer från källor <strong>som</strong> VA bedömer är tillförlitliga. Dock <strong>kan</strong> felaktigheter förekomma, och därför bör placeringar göras också med beaktande av annan information.<br />

Progn.<br />

Vinst<br />

f. skatt,<br />

Mkr<br />

P/e<br />

-tal<br />

Utdeln.<br />

Progn.<br />

kr<br />

Direktavkast.<br />

proc.<br />

Kurs/<br />

Ek<br />

proc.<br />

Börsvärde<br />

Mkr<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 57

v a B ö r S g u i d e<br />

Företag Kurs<br />

Ändring, proc<br />

1<br />

vecka i år<br />

Connecta 62,0 0,0 31 2,91 3,47 50 18 2,79 4,5 575 644<br />

Cyber Com 38,4 1,9 -4 2,<strong>10</strong> 2,92 50 13 0,00 0,0 199 473<br />

Enea 3,4 0,0 -42 0,12 0,17 85 20 0,00 0,0 366 1242<br />

HiQ Int, 39,6 5,0 -8 2,17 2,46 170 16 2,<strong>10</strong> 5,3 542 1972<br />

Know it 54,0 1,4 -5 2,87 3,74 60 14 2,00 3,7 300 623<br />

Mandator 2,8 7,4 47 0,13 0,14 33 20 0,00 0,0 251 469<br />

Modul 1 1,1 0,0 33 -0,13 0,02 3 48 0,00 0,0 434 <strong>10</strong>3<br />

MSC Konsult B 9,2 0,0 -14 0,68 0,75 3 12 0,30 3,3 162 29<br />

Nocom B 7,2 2,1 -1 0,23 0,27 40 27 0,00 0,0 172 770<br />

Novotek B 21,0 5,0 -21 1,49 1,70 25 12 1,20 5,7 242 223<br />

Prevas B 22,5 3,2 -4 1,07 1,65 20 14 0,50 2,2 293 196<br />

Proact 33,0 8,2 37 -0,61 1,53 25 22 0,00 0,0 242 389<br />

Semcon 65,5 -0,4 12 4,00 5,30 130 12 0,00 0,0 581 1156<br />

Sigma 12,1 0,8 -7 0,70 0,75 90 16 0,25 2,1 331 <strong>10</strong>41<br />

Softronic B 4,2 -1,2 -8 0,27 0,28 19 15 0,30 7,2 227 202<br />

Teleca 26,5 -0,7 -26 1,18 2,31 200 11 0,00 0,0 84 1653<br />

Tietoenator 196,9 4,3 -32 16,57 14,40 1400 14 7,50 3,8 323 2220<br />

Programvara<br />

24h Poker 0,6 0,0 -73 -0,02 0,00 -3 neg 0,00 0,0 131 31<br />

IBS B 21,6 4,3 -12 5,63 1,21 140 18 0,50 2,3 154 1806<br />

IFS B 9,0 -1,1 -5 0,21 0,28 90 32 0,00 0,0 342 2<strong>10</strong>4<br />

Jeeves 88,5 5,4 -7 3,11 3,61 15 24 0,75 0,8 764 264<br />

Lawson 51,7 2,8 1,92 2,96 800 17 0,00 0,0 393 9695<br />

Nexus 1,1 -3,4 -61 -0,27 -0,23 -30 neg 0,00 0,0 <strong>10</strong>9 <strong>10</strong>8<br />

Orc Software <strong>10</strong>4,0 3,0 18 1,52 2,76 60 38 1,50 1,4 823 1581<br />

Protect Data 182,5 -0,5 143 1,41 3,77 120 48 1,25 0,7 1875 4181<br />

Readsoft B 25,3 3,3 -15 1,17 1,46 66 17 0,00 0,0 486 822<br />

Telelogic 13,4 5,1 -34 0,59 0,61 2<strong>10</strong> 22 0,00 0,0 243 3311<br />

Teligent 8,8 -2,8 -71 0,14 -1,75 -70 neg 0,00 0,0 94 252<br />

kommunikationsutrustning<br />

Axis 95,5 7,9 64 1,33 2,03 195 47 0,50 0,5 1624 6611<br />

Doro A 5,3 13,6 -63 -3,<strong>10</strong> -1,65 -40 neg 0,00 0,0 286 91<br />

Ericsson B 27,5 2,2 1 1,49 1,61 36000 17 0,50 1,8 419 442631<br />

Net Insight 3,9 5,6 56 -0,12 -0,03 -15 neg 0,00 0,0 986 1449<br />

Nokia 141,1 4,2 -2 8,13 9,16 52000 15 3,60 2,6 503 17633<br />

Nolato B 69,0 3,8 -13 5,69 6,29 230 11 2,40 3,5 218 1815<br />

Switchcore 0,3 -3,7 -63 -0,03 -0,02 -20 neg 0,00 0,0 231 161<br />

Viking Telecom 1,3 -<strong>10</strong>,1 -27 -0,17 -0,07 -15 neg 0,00 0,0 1924 192<br />

Datorer och tillbehör<br />

ACSC 37,9 -0,8 -43 3,04 3,46 25 11 1,50 4,0 146 197<br />

Anoto Group 11,3 0,9 -58 -0,08 -0,11 -20 neg 0,00 0,0 261 1453<br />

MultiQ 3,3 -7,0 -38 0,00 -0,15 -5 neg 0,00 0,0 220 81<br />

XPonCard Gr, 127,0 3,3 -38 <strong>10</strong>,19 -4,43 -20 neg 0,00 0,0 169 413<br />

elektronisk utrustning och instrument<br />

Addtech* 132,0 4,3 39 8,04 7,01 230 19 3,25 2,5 671 3120<br />

AudioDev 15,7 -4,3 -54 0,86 1,42 33 11 2,00 12,7 92 262<br />

Beijer Electronics 149,0 0,7 26 6,83 8,45 73 18 3,25 2,2 614 927<br />

Digital Vision 2,5 -4,9 -45 -1,12 -0,73 -40 neg 0,00 0,0 356 <strong>10</strong>0<br />

Elektronikgr B 68,8 -1,4 35 3,47 5,53 43 12 1,75 2,5 188 385<br />

Fingerpr Cards B 25,5 -12,7 135 -1,07 -0,90 -15 neg 0,00 0,0 521 308<br />

Lagercrantz Group * 36,0 4,0 32 -0,03 1,62 55 22 0,75 2,1 235 879<br />

Micronic Laser S 72,0 4,3 -36 3,05 5,97 325 12 0,00 0,0 275 2820<br />

Note 77,8 7,2 21 -5,46 6,43 86 12 0,50 0,6 363 748<br />

Onetwocom 1,8 -13,4 -50 -2,46 -0,27 -20 neg 0,00 0,0 247 <strong>10</strong>4<br />

PartnerTech 126,0 -1,2 22 4,32 4,32 76 29 1,30 1,0 361 1596<br />

Precise Bio 4,0 5,1 -29 -0,27 -0,11 -15 neg 0,00 0,0 369 384<br />

Pricer B 0,7 -4,3 -41 -0,03 0,01 20 47 0,00 0,0 448 681<br />

Scribona B 6,3 1,6 -58 -0,20 0,45 50 14 0,00 0,0 54 507<br />

Senea 17,6 0,0 -27 -1,06 0,67 7 26 0,00 0,0 299 132<br />

Sensys Traffic 5,1 2,4 65 -0,05 0,20 60 25 0,00 0,0 1594 <strong>10</strong>97<br />

kontorsutrustning<br />

Cashguard B 8,0 8,1 -6 -0,54 -0,07 -<strong>10</strong> neg 0,00 0,0 305 794<br />

Branschsnitt 2,5 0 18 1,6<br />

telekomoperatörer<br />

Vinst/aktie efter<br />

schablonskatt, kr<br />

Progn.<br />

Vinst<br />

f. skatt,<br />

Mkr<br />

Utdeln. Direkt- Kurs/ Börs-<br />

Senaste<br />

P/e Progn. avkast. Ek värde<br />

bokslut Progn. -tal kr proc. proc. Mkr<br />

Företag Kurs<br />

Telekomoperatörer<br />

Millicom 402,5 2,2 88 3,70 <strong>10</strong>,33 1430 39 0,00 0,0 1608 26511<br />

Tele2 91,0 3,1 7 5,08 -4,88 -3000 neg 1,85 2,0 114 40319<br />

TeliaSonera 54,5 3,8 28 2,62 2,85 18500 19 3,50 6,4 201 254800<br />

Thalamus 9,9 -7,5 -60 0,23 0,38 5 26 1,00 <strong>10</strong>,2 67 94<br />

Branschsnitt 3,6 28 17 2,2<br />

Totalt Börsen 3,6 19 15 2,5<br />

Ändring, proc<br />

1<br />

vecka i år<br />

Vinst/aktie<br />

efter<br />

schablonskatt,<br />

kr<br />

Kurs/<br />

Ek<br />

proc.<br />

Börsvärde<br />

Mkr<br />

helSingForS- och köpenhamnSBörSen<br />

energi<br />

D/S Torm 451,1 -7,5 18 49,50 287 16420<br />

Neste Oil Oyj 216,7 0,2 -3 3,05 3462 55572<br />

material<br />

Ahlstrom Oyj 189,5 1,0 1464 8636<br />

Huhtamaki Plc 129,4 1,8 -1 1669 13384<br />

Kemira Oyj 149,6 4,7 18 1856 18660<br />

M Real 40,9 3,3 3 -0,35 592 13439<br />

Novozymes A/S 579,4 2,0 33 21,20 836 31433<br />

Outokumpu Oyj 245,1 5,2 <strong>10</strong>8 0,12 2170 44426<br />

Rautaruukki Oyj 275,4 8,7 43 4,41 2555 38247<br />

UPM Kymmene Oyj 172,9 2,6 11 0,41 1234 90451<br />

induStrivaror- och tjänSter<br />

A P Moller Maersk 64 079,7 0,2 -22 6927,84 225 277377<br />

Cargotec Oyj 361,9 9,4 32 3,00 3036 23070<br />

Dsv 1 246,3 1,3 27 48,83 782 25114<br />

FLSmidth & Co 412,2 2,4 76 6,23 1201 31761<br />

Kone Oyj 352,6 3,1 12 1,40 6747 44962<br />

Kobenhavns Lufthavne A/S 2 369,9 3,7 0 97,36 545 18599<br />

Metso Oyj 334,5 7,4 54 2,06 3687 47381<br />

Nkt 604,3 6,1 66 18,29 554 14806<br />

Rockwool International A/S 1 083,4 0,4 38 38,23 471 23823<br />

Uponor Oyj 242,0 8,7 51 1,62 4303 18003<br />

Vestas Wind Systems A/S 286,4 4,9 120 -6,12 768 55139<br />

Wartsila Corp Beff 351,1 5,4 50 2,26 2860 32982<br />

Yit Oyj 181,5 5,4 7 1,72 4059 22722<br />

SällanköpSvaror- och tjänSter<br />

Amer Sports Corp. 147,8 0,8 0 1,03 1981 <strong>10</strong>553<br />

Bang & Olufsen A/S 862,1 5,7 6 38,22 556 9737<br />

Nokian Renkaat Oyj 143,9 2,8 44 0,94 3673 17287<br />

Sanoma Wsoy 189,0 1,4 2 1,56 3022 34541<br />

Stockmann Oyj 344,7 4,8 13 1,78 3947 19946<br />

dagligvaror<br />

Carlsberg A/S 660,3 3,3 55 22,43 272 48874<br />

Danisco A/S 600,7 3,5 -1 18,17 237 29389<br />

Kesko Oyj 353,8 3,3 57 2,48 2293 33973<br />

hälSovård<br />

ALK-Abello 1 551,5 7,3 83 435,91 255 15714<br />

Coloplast A/S 6<strong>10</strong>,4 3,3 24 19,16 <strong>10</strong>96 28200<br />

Genmab A/S 428,6 18,4 152 -9,95 1516 16960<br />

GN Store Nord A/S 98,8 1,5 -5 3,76 406 21713<br />

Lundbeck 179,4 3,8 9 <strong>10</strong>,65 507 37999<br />

Novo Nordisk A/S 554,5 3,0 24 24,44 676 186833<br />

Orion Corporation 146,7 3,2 14 1,09 5215 20692<br />

William Demant Holding A/S 558,7 3,3 27 16,81 4667 35302<br />

FinanS och FaStighet<br />

Codan Forsikring 622,6 5,3 36 36,78 268 28147<br />

Danske Bank A/S 296,7 2,1 6 27,87 254 189377<br />

Jyske Bank A/S 476,6 4,0 22 34,90 329 30076<br />

OKO Bank Plc 113,3 4,1 2 0,96 <strong>10</strong>07 17745<br />

Sampo Oyj 177,7 3,5 29 2,29 2558 <strong>10</strong>0423<br />

Spar Nord Bank A/S 159,9 0,6 37 <strong>10</strong>,75 300 9125<br />

Sydbank A/S 304,0 4,6 60 18,76 427 21279<br />

Topdanmark A/S 1 149,1 3,3 67 74,44 627 22474<br />

Trygvesta AS 505,8 -0,6 26 42,81 419 34396<br />

inFormationSteknik<br />

Nokia Oyj 140,9 4,2 -3 1,21 4745 576734<br />

telekomoperatörer<br />

Elisa Corporation 180,7 2,1 23 1,28 2245 30016<br />

TDC A/S 256,6 0,6 24 21,12 117 50895<br />

kraFtFörSörjning<br />

Fortum Corporation 202,4 -0,6 39 1,44 2499 178672<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 59

munKmuseet munKmuseet<br />

D I N v A K U LT U R<br />

! MISSA<br />

INTE<br />

Köpenhamn<br />

L.A Ring på Sta-<br />

tens museum for<br />

Stinsernas stins av<br />

danske L.A. Ring.<br />

kunst. Realist och symbolist, <strong>som</strong> nästan<br />

slickade verkligheten. I Sverige förstås helt<br />

okänd. Reparera skadan, t o m 7 januari 2007.<br />

Oslo<br />

Munch möter Maning i<br />

”Mellan kloc<strong>kan</strong> och väggen”.<br />

Munchmuseet bjuder<br />

in videokonstnären Per<br />

Maning att gräva i den<br />

gamles kvarlåtenskap. Inte<br />

så dumt. T o m den 7 januari.<br />

Den 19 januari öppnar<br />

en ny utställning, om<br />

Munch <strong>som</strong> tecknare.<br />

två M. Manings ”The<br />

Pain” och Munchs ”Självporträtt<br />

mellan kloc<strong>kan</strong><br />

och sängen” visas i Oslo.<br />

Helsingfors<br />

Frossa i finska klassiker på Amos Anderssons<br />

konstmuseum, ur konststiftelsen Meritas fantastiskasamling.<br />

Bistra<br />

gubbar, snö<br />

och frost, döskallar<br />

och<br />

ruggiga kråkor.<br />

Pågår till<br />

31 december.<br />

Petter och Lotta<br />

och Stora Landsvägen. Dramatens största succé<br />

är en barnpjäs. För mormor och farfar, barn<br />

och barnbarn i alla åldrar. Särskilt den elaka<br />

risbastun går hem. T o m 28 januari 2007.<br />

Konststiftelsen merita nartionalmuseum, stocKholm<br />

roger stenberg<br />

micKe lundström<br />

Hårda paket<br />

Glöm bakmaskiner, toppluvor och dataspel.<br />

Årets julklapp är en bok. Som vanligt, om VA:s<br />

kulturredaktör Ulrika Knutson får bestämma.<br />

t<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 61

D I N v A K U LT U R<br />

En bok h a r a ll a för del a r i säck en. Det blir snygga paket av<br />

böcker, skarpa hörn, hanterligt format.<br />

Man <strong>kan</strong> muntra upp med böcker, uppfostra med böcker, sända<br />

personliga budskap.<br />

Träffar man mitt i prick blir mottagaren lycklig, och har man<br />

helt fel gör det ingenting. Böcker är lättare att byta än underkläder.<br />

Bokhandeln moraliserar inte över den <strong>som</strong> lämnar tillbaka Orhan Pamuk<br />

och går hem med ”Vinets magi”.<br />

t<br />

Alltså, ni har bestämt er för att ge bort en<br />

bok. Men vilken?<br />

Jag börjar med några Absolut Säkra Kort.<br />

Det brukar inte finnas så många. Mitt urval<br />

är strängt, men hundraprocentigt korrekt.<br />

Både givare och mottagare ska bli nöjda. Livrem<br />

och hängslen.<br />

Ni ska börja med Cecilia Lindqvists ”Qin”.<br />

Qin uttalas tjin och är namnet på den uråldriga<br />

kinesiska lutan. Ämnet är så smalt så<br />

man tappar andan, men det gör ingenting.<br />

Året är 1961 i Peking, vid tiden efter Det<br />

stora språnget. Kina är ett land i kris. Ute blåser<br />

svinkall sandstorm. Doften av ransonerad<br />

salladskål svävar över universitetet, där<br />

svältsjuka studenter vandrar mellan<br />

utkylda föreläsningssalar. Den<br />

unga Cecilia prövar fingerställningar,<strong>kan</strong>ske<br />

Trollsländorna<br />

nuddar vattnet, eller<br />

Trana dansar i övergiven<br />

trädgård.<br />

Det är en vacker,<br />

personlig och besjälad<br />

bok. ”Qin” är faktiskt<br />

unik, också i ett internationellt<br />

perspektiv.<br />

För alla matintresserade<br />

finns det i kokboksfloden<br />

bara en självklar<br />

titel, ”Under valnötsträdet”<br />

av Anna och Fanny<br />

Bergenström.<br />

Anna Bergenström är<br />

konstnären i genren. Hon har ett foträtt anslag,<br />

<strong>som</strong> alla hemmakockar i hemlighet gillar,<br />

och den rätta sensuella nypan – <strong>som</strong> vidgar<br />

både vyerna och näsborrarna.<br />

Sist i kategorin korrekta julklappar tror jag<br />

att ”Meteorologernas väderbok” håller. Alla<br />

är intresserade av vädret. Gardera med en<br />

viss övermättnad för klimatkrisen.<br />

Romaner är svårare. Man måste nästan<br />

veta något om mottagarens smak och person<br />

för att det ska bli garanterat lyckat.<br />

För vana läsare är naturligtvis Orhan<br />

Pamuks ”Snö” fullt tänkbar. Ett Nobelpris är<br />

bokklAPPAr. Att ge bort romaner <strong>kan</strong><br />

vara vanskligt – men gör ett försök.<br />

62 | va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se<br />

aldrig fel. ”Snö” är en gnistrande storm av<br />

turkisk nationalism, krockar mellan öst och<br />

väst, slöjor och krig. Men jag satsar nog på ”Istanbul”,<br />

Pamuks självbiografiska essäer runt<br />

staden vid kulturernas korsväg.<br />

Susanna Alakoskis ”Svinalängorna” fick<br />

inte Augustpriset för inte. En realistisk gripande<br />

– och rolig – roman om riktiga människor<br />

på samhällets botten.<br />

Carina Rydbergs ”Den <strong>som</strong> vässar vargars<br />

tänder” är inget för svaga nerver, men håller<br />

vad den lovar. Alexander Ahndorils omtalade<br />

Bergmanbok, ”Regissören”, är knappast en<br />

s<strong>kan</strong>dal, men bör inte saknas i Bergmanfansens<br />

säck.<br />

Och glöm inte Agneta Pleijels<br />

”Drottningens chirurg”,<br />

även om Augustjuryn<br />

gjorde det.<br />

Välskrivet och<br />

fascinerande om<br />

1700­talets medicinska<br />

gräl. Dessutom<br />

kärlek med<br />

evig räckvidd.<br />

Unga feminister<br />

ska få Sara Stridsbergs”Drömfakulteten”,<br />

om Valerie<br />

Solanas, ni vet hon<br />

<strong>som</strong> sköt Andy Warhol.<br />

Om de unga feministerna<br />

inte orkar läsa så<br />

långa meningar <strong>kan</strong> de<br />

<strong>kan</strong>ske ha nöje av Linda<br />

Skugges ”Ett tal till min systers bröllop”.<br />

Joan Didions ”Ett år av magiskt tän<strong>kan</strong>de”<br />

är ett tungt sorgearbete. Samma år miste hon<br />

både sin man och sin dotter. Hemskt – men<br />

bra så att man baxnar.<br />

Iréne Nemirovskys postumt utgivna ”Storm<br />

över Frankrike” skrevs 1941 men är en av<br />

årets bästa romaner om krig och anpasslighet.<br />

På hemmaplan har författarna med framgång<br />

frossat i svenskhet och fornstora dagar.<br />

Maja Hagermans ”Det rena landet – Om<br />

konsten att uppfinna sina förfäder” är ingen<br />

dålig julklapp. Hon avskaffar vikingen och<br />

kollar vårt stolta arv på skallmätningens område.<br />

I ”Svitjods undergång” och ”Sveriges födelse”<br />

skriver bröderna Lindström, Fredrik och<br />

Henrik, roligt om striderna runt rikets uppkomst.<br />

”Han <strong>som</strong> inte fick bli kung” heter Per<br />

Svenssons bok om kungens anonyma pappa,<br />

kronprins Gustav Adolf. Rask och intressant<br />

samtidshistoria.<br />

Peter Englunds lilla bok om drottning Kristina,<br />

”Silvermasken” skulle jag inte ha något<br />

emot att få själv. På önskelistan står också<br />

Dick Harrisons ”Slaveri”. En världshistoria om<br />

ofrihet. Från forntiden till renässansen. Första<br />

bandet av tre.<br />

Årets biografi förblir Yvonne Hirdmans bok<br />

om Alva Myrdal, ”Det tän<strong>kan</strong>de hjärtat”. En<br />

psykthriller om två sociala ingenjörer <strong>som</strong><br />

aldrig fick ha fel.<br />

”Mao, den sanna historien” av Jung Chang<br />

och Jon Halliday, är tyvärr ingen riktigt bra<br />

bok, men standardverket i väntan på något<br />

bättre.<br />

Ge däremot debutanten Peter Fröberg Idling<br />

en chans med sin bok om Kambodja, ”Pol Pots<br />

leende”. Den är värd ett pris.<br />

På deckarfronten har det varit svag till<br />

måttlig, växlande vind. Esset Åsa Larssons<br />

”Svart stig” höll inte riktigt vad hon lovat,<br />

men <strong>kan</strong> förstås läsas ändå. Mikael Niemis<br />

”Mannen <strong>som</strong> dog <strong>som</strong> en lax” är ett blodigt<br />

försvar av Tornedalen. Poängen med Liza<br />

Marklunds ”Nobelfesten” är en tuff kvinnlig<br />

skurk.<br />

Bäst i test är Jan Guillous ”Madame Terror”. n<br />

”Mitt urval är strängt. Både givare<br />

och mottagare ska bli nöjda”

Knutsons favoriter<br />

Säkra kort<br />

Cecilia lindqvist: Qin.<br />

Anna och Fanny bergenström:<br />

Under valnötsträdet.<br />

Marie topelius: Barnens<br />

konstbok.<br />

Pär Holmgren: Meteorologernas<br />

väderbok.<br />

Sven Eric liedman: Stenarna i själen.<br />

Passion<br />

Irene Némirovsky: Storm<br />

över Frankrike.<br />

Joan Didion: Ett år av magiskt<br />

tän<strong>kan</strong>de.<br />

linda olsson: Nu vill jag<br />

sjunga dig milda sånger.<br />

bodil Malmsten: Hör bara hur ditt hjärta<br />

bultar i mig.<br />

Sara Stridsberg: Drömfabriken.<br />

Historia<br />

Dick Harrison: Slaveri. En världshistoria<br />

om ofrihet.<br />

Henk Wesseling: Söndra och härska,<br />

uppdelningen av Afrika 1880–1914.<br />

Maja Hagermans Det rena landet<br />

– Om konsten att uppfinna sina<br />

förfäder.<br />

Anthony beevor: Spanska inbördeskriget.<br />

Peter Englund: Silvermasken.<br />

Biografier<br />

Yvonne Hirdman: Det tän<strong>kan</strong>de<br />

hjärtat. Alva Myrdal.<br />

Sigrid Combüchen: Livsklättraren.<br />

Om Knut Hamsun.<br />

Per I Gedin: Verner von<br />

Heidenstam. Ett liv.<br />

Jan Arnald: Maria och Artur.<br />

Artur Lundqvist och Maria Wine.<br />

Jung Chang och Jon Halliday: Mao, den<br />

sanna historien.<br />

Deckare<br />

Jan Guillou: Madame Terror.<br />

Arnaldur Indridason: Mannen i<br />

sjön.<br />

åsa larsson: Svart stig.<br />

Mikael Niemi: Mannen <strong>som</strong> dog<br />

<strong>som</strong> en lax.<br />

liza Marklund: Nobelfesten.<br />

ULRIK A KNUTSON<br />

lEGENDArISk kulturrEDAktör oCH bokSlukArE<br />

Ensam och modern<br />

Ss v er ige ä r vä r l dens modernaste<br />

land. I en ny serie i SVT angriper Fredrik<br />

Lindström och Peter Englund ämnet med<br />

lust och kunskap.<br />

Redan i slutet på 1800­talet spydde<br />

Verner von Heidenstam galla över vår<br />

rastlösa iver att hoppa på trenderna.<br />

Mest ondgjorde han sig<br />

över vår osjälvständiga<br />

smak:<br />

”Allt <strong>som</strong> <strong>kan</strong> kallas<br />

modernt, särskilt allt<br />

<strong>som</strong> <strong>kan</strong> öka bekvämligheten<br />

och lyxen, tillägna<br />

sig svenskarna med<br />

svindlande brådska. De<br />

äro kinkigare på tobak<br />

än paschorna i Stambul.<br />

De äro större vinkännare<br />

än provencalerne, och<br />

inga lorder kunna sakrikare<br />

bedöma en konjaks­<br />

sort än ett par stackars<br />

skuldsatta svenskar, vilka<br />

nyss lämnat föräldrahemmet.”<br />

Så var det då, så är det<br />

nu. Hollywood, skivbolag<br />

och konfektionsföretag skickar<br />

stormsvalor till Norden för att se vad<br />

<strong>som</strong> funkar. Trallar svenskarna med i<br />

refrängen så trycker man större upplagor.<br />

Modeorakel världen runt suckar<br />

över de stillösa svenskorna, <strong>som</strong> har sjavat<br />

runt i jeans och täckjacka sedan sjuttiotalet,<br />

men producenterna syr upp<br />

mer. Som svenskarna klär sig, klär sig<br />

världen. När den får råd.<br />

När Europa låg i ruiner efter andra<br />

världskriget satt vi ensamma kvar med<br />

bevarade stadskärnor. Svensk malm,<br />

skog och papper flög över världen och vi<br />

blev rika <strong>som</strong> troll. Stadskärnorna rev<br />

vi själva, och byggde Domusvaruhus.<br />

”Varför gjorde ni så när ni inte var<br />

tvungna?” undrar tyskar och polacker<br />

förbryllat.<br />

carl-johan söder/svt<br />

SvErIGESPANArE.<br />

Fredrik lindström kollar<br />

in oss svenskar i Svt.<br />

Därför att vi ville vara modernast.<br />

I dag är det modernt att handla i shoppingmalls<br />

utanför stadskärnan, och<br />

Domusvaruhusen står och förfaller eller<br />

byggs om till gallerior för smågodis.<br />

Men vi är modernast, och leder shoppingligan<br />

i världen.<br />

På trettiotalet reste svenska<br />

statsmän i skytteltrafik till<br />

USA, med Alva och Gunnar<br />

Myrdal i spetsen. Amerika<br />

hade inte bara världens modernaste<br />

film och dansmusik,<br />

utan också den modernaste<br />

skolan och<br />

bo­stadspolitiken.<br />

Sverige kopierade allt och<br />

nu sitter vi med ett skolsystem<br />

där lärarnas status har<br />

sjunkit i botten och de utsatta<br />

ungarna inte lär sig läsa<br />

över huvud taget.<br />

Därför att vi ville vara mo­<br />

dernast.<br />

Är svensken människa?<br />

undrar historikerna Henrik<br />

Berggren och Lars Trägårdh. I<br />

deras idéhistoriska genomgång<br />

framstår svenskarna redan på artonhundratalet<br />

<strong>som</strong> närmast besatta av<br />

självständighet. Den svenska familjelagstiftningen,<br />

med delad vårdnad, särbeskattning<br />

och föräldrapenning har<br />

djupa rötter. Allt verkar handla om att<br />

individen är sig själv nog, och att familjen,<br />

klanen och gruppen är hinder för<br />

individens självförverkligande.<br />

En stark individ behöver tydligen en<br />

stark stat. Och det är märkligt att en stat<br />

av moderna individualister agerar så<br />

likriktat och förutsägbart. Köper täckjackor<br />

i grupp, åker till Ikea i grupp, provar<br />

maltwhisky i grupp.<br />

Hur var det Lou Reed beskrev Sverige?<br />

”It’s dull, it’s perfect and everybody is<br />

pissed drunk.” n<br />

”Märkligt att ett en stat av moderna<br />

individualister agerar så likartat”<br />

| va | 50 | 14 december 2006 | www.ekonominyheterna.se | 63

scanpix<br />

V A h å r d V i n k l A t VArning ! dennA sidA läses på egen risk.<br />

Hallå där …<br />

…christer Fuglesang, svensk av rätta virket<br />

Hur är läget där<br />

uppe i rymden?<br />

” va d t ror du? Mitt<br />

skelett håller på att<br />

urkalkas och mina<br />

muskler förtvinar.<br />

Tre gånger om dagen<br />

käkar jag vacuumförpackade<br />

puréer.<br />

På morgnarna blaskar<br />

jag mig under<br />

armarna med en<br />

tvättlapp. Alltså, jag<br />

känner mig inte så<br />

där superfräsch, för<br />

att vara helt ärlig.”<br />

Men det måste ju<br />

ändå vara en helt<br />

fantastisk känsla?<br />

”Jovars. Utsikten<br />

är helt okej. Bättre<br />

än Kaknästornet.”<br />

Nasas budget ligger<br />

på 16 miljarder om<br />

året. Är det värt<br />

pengarna?<br />

”Självklart. Det är<br />

väl investerade slantar.Rymdforskningen<br />

har gett spinn offeffekter<br />

<strong>som</strong> gagnat<br />

mänskligheten oerhört.”<br />

Vad tänker du på?<br />

”Jag säger bara<br />

teflonpannan, gore<br />

texjac<strong>kan</strong> och mikrovågsugnen.<br />

Tre<br />

konsumentprodukter<br />

<strong>som</strong> förbättrat<br />

vardagen för miljontals<br />

människor.”<br />

De har väl knappast<br />

revolutionerat livet<br />

på jorden?<br />

”Du måste se tillbaka<br />

på historien för<br />

att inse förändringen.<br />

Tänk på alla <strong>som</strong><br />

frös i skidbackarna i<br />

sina kalla poplinjackor.<br />

Tänk på den<br />

stress <strong>som</strong> framkallades<br />

när blodpuddingen<br />

brände fast i<br />

gjutjärnspannorna.<br />

Tänk också hur lång<br />

tid det tog att värma<br />

mat i ugnen när du<br />

kom hem sent från<br />

jobbet en kall tisdagskväll.”<br />

Finns det liv på<br />

Mars?<br />

”Definitivt. Under<br />

jordskorpan bor det<br />

små människoliknande<br />

figurer <strong>som</strong><br />

talar tornedalsfinska<br />

och odlar kaktusar.<br />

Deras avföring<br />

har samma atoms<br />

a m m a n s ä t t n i n g<br />

<strong>som</strong> guld. Där finns<br />

dineros att tjäna.”<br />

Slutligen, vad vill du<br />

hälsa VA:s läsare?<br />

”Nu kör vi så det<br />

ryker!!!” n<br />

SNF_Annons_Utsläpprätt_[orig_ny] 06-12-05 <strong>10</strong>.09 Sida 1<br />

BILDLIGT TALAT<br />

en dAg på jobbet. Investors Lars Wedenborn och Börje Ekholm<br />

kollar TV8:s Leif Östling-intervju.<br />

scanpix<br />

scanpix<br />

Varför är jag<br />

omgiven av<br />

idioter…<br />

idol 2006. Östling<br />

& Samuelsson.<br />

Säg det i toner...<br />

or dk r ige t mellan MAN:s Hå<strong>kan</strong> Samuelsson<br />

och Leif Östling har trappats upp de senaste<br />

veckorna.<br />

Nu har SIF-klubben i Södertälje lanserat<br />

ett förslag på hur konflikten skulle kunna<br />

lösas – nämligen genom en sångtävling.<br />

Leif Östling feat. Nelly Furtado<br />

MAN-eater, make you work hard<br />

Make you spend hard<br />

Make you want all of his love<br />

He’s a MAN-eater<br />

Make you buy cars<br />

Make you cut cords<br />

Sa han<br />

blixtvisit?<br />

Hå<strong>kan</strong> Samuelsson feat. James Brown<br />

This is a MAN’s, a MAN’s, a MAN’s world<br />

But it wouldn’t be nothing, nothing<br />

without a Hå<strong>kan</strong> to rule<br />

Köp utsläppsrätter i jul!<br />

Under 2006 har klimatfrågan fått sitt genombrott. Svenska<br />

Naturskyddsföreningen ger dig och ditt företag möjlighet att<br />

förbättra klimatet, mitt i julruschen. Genom att köpa en utsläppsrätt<br />

motsvarande ett ton koldioxid begränsar du utsläppen med<br />

lika mycket och någon annan tvingas släppa ut ett ton mindre.<br />

En utsläppsrätt motsvarande ett ton CO 2 kostar 350 kr och<br />

du köper den, eller läser mer, på www.snf.se/utslappsratter.<br />

Låt detta bli en julgåva till kommande generationer. Med kraft att förändra<br />

SNF erbjuder ett fast pris på utsläppsrätterna trots att marknadspriset varierar kraftigt. Eventuella överskott går oavkortat till föreningens klimatarbete.<br />

scanpix

66 | va | 50 | 14 deCeMber 2006 | www.ekonominyheterna.se<br />

p e r s p e k t i v<br />

GUNNAR LINDSTEDT<br />

<strong>som</strong> nyss kommit hem från basarerna i Damaskus<br />

i damaskus är allt lugnt<br />

iI da m a sk us ba sa r er var Victor Helwani en respekterad<br />

man. Hans far hade varit skräddare, familjeföretaget<br />

hade gått i arv. Efter fyrtio år <strong>som</strong> matthandlare<br />

var han en förmögen man.<br />

Dollarn rasade. Demonstrationer på gatorna i Beirut<br />

hotade grannlandet Libanons regering. USA:s<br />

president vägrade trots många uppmaningar nedlåta<br />

sig till samtal med ”fiendelandet” Syrien.<br />

Men denna lördag pågick affärerna i Damaskus<br />

basarer <strong>som</strong> de alltid gjort. Här fanns en gränd för<br />

byggvaror, en textilgata, kryddgatan och den stora<br />

basaren, Souk Hamedieh ovanför Omayadmoskén.<br />

Där hade Victor Helwani sin matthandel. Tusentals<br />

affärsinnehavare sålde myriader av varor till livets<br />

nödtorft, sedelbuntar vandrade mellan byxfickorna.<br />

Vägg i vägg låg små snickerier. Nästan allt var lokalt<br />

producerat eller från Mellanöstern. Damaskus hade<br />

ännu inte invaderats av Armanibutiker och<br />

McDonald’s.<br />

Till matthandeln Shining Star kom man om man<br />

gick in i gränden där det luktade kryddor, och fortsatte<br />

uppför en smal trapp med de elektriska ledningarna<br />

dinglande efter sidorna.<br />

”Victor gör inget annat än arbetar och sover”, sa<br />

sjuttonårige kusinen mahmud <strong>som</strong> hjälpte till i affären.<br />

Han visade oss in i det inre rummet.<br />

Medan vi smuttade på en kopp te visade Victor Helwani<br />

sina mattor. De mest värdefulla var silkesmattor<br />

från Iran, blän<strong>kan</strong>de, snirkliga, lysande mattor<br />

för tusentals dollar.<br />

På väggen hängde en 90 år gammal kelim från Turkiet.<br />

”Hur vet du att den är 90 år?”, undrade jag.<br />

”Det syns på stilen, mönstret”, sa Victor. Alla mattor<br />

kom från olika platser i Mellanöstern. Handeln<br />

med mattor har pågått på samma sätt i flera hundra<br />

år. Långt innan oljan gjort denna del av världen till<br />

en politisk krutdurk.<br />

Vi satt flera timmar och pratade mattor och drack<br />

te. Victors syster Fatima <strong>som</strong> också jobbade i butiken,<br />

slog sig ner och rökte en cigarett. Hon trivdes i Damaskus.<br />

”Här är mittemellan”, sa hon och granskade oss<br />

genom sina runda glasögon. ”Syrien är inte för religi­<br />

öst och inte för fritt.”<br />

Någonstans förstod jag vad<br />

hon menade. En medelväg<br />

mellan religiös fanatism och<br />

västerländsk moralupplösning.<br />

”Men i länderna runt oss driver religion människor<br />

att tro på jordens snara undergång”, suckade<br />

hon. ”Varför måste vi förgöra varann? Varför kunde<br />

inte alla istället sköta sina affärer och ha ett bra liv.”<br />

På flyget hem var många av det tjugotal investerare<br />

och finansanalytiker <strong>som</strong> följt med till Syrien och<br />

besökt Tanganyika Oil lite förbluffade. I Sverige<br />

hade de avråtts från att åka till Syrien, men i Damaskus<br />

var det lugnt.<br />

”Medierna har målat upp en helt felaktig bild”,<br />

tyckte en förvaltare.<br />

”Folk här nere är ju hur snälla <strong>som</strong> helst”, sa en annan.<br />

”Jag ska ta med mig chefen och åka hit igen.”<br />

I finansvärlden domineras allt av USA. Mjuklandning<br />

eller hårdlandning av den ameri<strong>kan</strong>ska ekonomin<br />

upptar alla. Men <strong>kan</strong>ske finns det en ny ekonomisk<br />

framtid bortom USA:s dominans.<br />

”Världsekonomin kommer inte gå under därför att<br />

USA:s inflytande justeras ner”, sa en aktiehandlare.<br />

Dollarn rasar, i Damaskus basarer pågår handeln<br />

för fullt. n<br />

Mats Qviberg<br />

Catarina af sandeberg anna Carrfors br åkenhielM<br />

VA : s krönikörer ger sitt perspektiV på omVärlden.<br />

kroniko r<br />

Kommentera på<br />

”Världsekonomin kommer inte att gå under därför att<br />

USA:s inflytande justeras nedåt”

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!