Kvalitetsredovisning 2008 - Södertälje kommun

´ 

KVALITETSREDOVISNING 2008 

och 

Arbetsplan 2009 

samlat dokument 

Ronna förskolor 

Utbildningskontoret 

Ansvarig chef: Thomas Eckerwall 

Kvalitetsredovisning för år 2008 och Arbetsplan för år 2009 



1(29)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Inledning 3 

Händelser och aktiviteter 4 

Resurser och organisation 6 

Rutiner/system i kvalitetsarbetet samt delaktigheten i arbetet med analys och texter av pedagoger, 

övrig personal, föräldrar och barn/elev 

Likabehandlingsplanen 

Resultat, analys och nuläge 8 

Språkutveckling 10 

Natur och teknik 13 

Hälsa 16 

Demokrati 18 

SWOT-analys 19 

Verksamhetsidé 19 

Värdegrund 21 

Vision 22 

Utvecklingsområden 22 

Kvalitetsmål 23 

Budget 24 

Uppföljning 25 

Dialog och uppföljning av hela arbetsplanen 26 

Överenskommelse 27 

Bilagor 

Värdegrundsdeklaration 29 




1(29)

Inledning 

Ronna är ett område med många barn och likaledes många förskolor. Ronna – en del i 

mångfaldens Sverige – här finns Per, George och Samira med bakgrund från olika länder. 

Olikheterna och traditionerna är många i detta område som expanderade framför allt under 

1970-talet. Många lägenheter stod tomma vilket föranledde att Södertälje och Ronna hade 

möjligheten och förmånen att ta emot människor med olika nationaliteter. 

Mitt i denna språkrika stadsdel finns Ronna förskolor, som består av förskolorna Björken, 

Grindstugan, Lärkan, Odalen och Urberget. Vi strävar efter att bejaka olikheten och att vi lär 

av varandra. På våra förskolor är vi interkulturella – vi vill se förändringar som något nytt och 

som behandlas med respekt. 

Vi tror på det mångkulturella i vår verksamhet där viktiga ingredienser är att bejaka olikheten, 

hur vi blir något tillsammans, beroende på vad och vem vi möter. Detta får ske i en miljö där 

det erbjuds material som inspirerar bl a till att bygga och konstruera. Det är betydelsefullt att 

barnen får inspirationen i lokaler som är öppna och som inbjuder till kreativa möten. Miljön 

ser vi som ”den tredje pedagogen”, att miljön fungerar som en extra pedagog. Barnen finns i 

mindre grupper och miljön som barnen vistas i är organiserad med olika små rum/vrår i det 

stora rummet. Barnens intressen och nyfikenhet väcks utifrån de olika innehållen som finns i 

de olika rummen. I vårt sätt att tänka hur barn lär sig utgår vi ifrån Vygotskijs teorier. Vi blir 

och lär oss tillsammans med andra, ”en fiffig kompis”, som man ser och lär av. 

”Vi ska stärka delaktigheten och tilltron 

till den egna förmågan. . . 

oavsett bakgrund” Lpfö - 98 




”Miljön skall vara öppen, 

innehållsrik och inbjudande” 

Lpfö – 98 

1(29)

Händelser och aktiviteter 

Värdegrundsarbete 

En demokratisk värdegrund kan aldrig tvingas fram, den måste få ta plats i alla för att de vill 

ta ansvar för demokratiska värden. Därför har Ronna förskolor lagt ner stort arbete på att få 

alla pedagoger delaktiga och aktiva i vårt värdegrundsarbete under läsåret 2008. 

Vi startade upp vårens planeringsdag med att gå igenom vår arbetsplan. Hur vi pedagoger ska 

bemöta barn, föräldrar och varandra för att nå upp till våra mål. 

Utifrån kvalitetsredovisningen förra året så fanns det en viss avsaknad av enhetens tankar och 

arbete om värdegrunden. Detta föranledde att vi på ett mer medvetet sätt startade en resa med 

utgångspunkt från värdegrunden. Starten skedde med ledningsgruppen på Farsta gård i juni. 

Ledningsgruppen tittade i läroplanen, artiklar från Reggio Emilia institutet och i en bok från 

skolverket. 1 Vi läste särskilt i läroplanen, dels med tanke på att där finns kapitel om 

värdegrunden, men också i syftet att vi ville belysa läroplanen starkare i vårt arbete. 

Värdegrundsfrågor har också varit i fokus på våra personalkonferenser. Eftersom vi för 

viktiga diskussioner på våra personalkonferenser och vi har känt att tiden inte riktigt räcker 

till har vi utökat tiden från två timmar till tre. Ledningsgruppen beslutade att vi ska arbeta 

med vad olika värdeord betyder för var och en och göra dem till ett gemensamt värde. Inför 

höstens planeringsdag som genomfördes på Bommersvik fick alla pedagoger möjlighet att 

läsa samma litteratur som ledningsgruppen. Planeringsdagen blev en succé. Vi tog till vara på 

våra egna kompetenser och alla deltog och var aktiva. Pedagoger berättade, sjöng, diskuterade 

och gjorde rollspelspel utifrån vår vardag med värdegrunden i fokus. Vi har också arbetat med 

kommunens värdegrundsmaterial under hösten som bekräftat att vi är på rätt väg. Mycket var 

påbörjat och värdegrundsmaterialet gav oss fler infallsvinklar. Vi ser idag med nya 

”glasögon” och gör ständigt nya upptäckter i barnens sätt att vara med varandra i ett 

värdeperspektiv. 

Lärkan 

Under 2008 blev vår nya förskola Lärkan i Karlhov färdigbyggd. De flyttade in i maj och vi 

håller på att fylla upp till 80 barn. Förskolan är byggd med stora ljusa lokaler och öppna ytor. 

Fortbildning och utbildningar 

Vi tycker att det är viktigt att ta vara på den kompetens vi själva har i vår organisation. Vi har 

därför fortsatt med våra egna nätverk. I nätverken har vi arbetat med dokumentationer och 

värdefrågor som vi hämtat ifrån vår egen verksamhet. I nätverken framkom att några 

pedagoger inte hade tillräcklig datavana för att kunna göra dokumentationer. Vi skapade 

därför en egen utbildning för dem som leddes av en av våra IT-kompetenta pedagoger. 

Utbildningen blev mycket uppskattad. 

Flera pedagoger deltar i Nyckelpedagogernas nätverk. Där träffas pedagoger från hela 

kommunen för att utbyta erfarenheter. 

1 

Utdrag ur Ständigt alltid, läroverket sid 39 (KG Hammar); artikel ur Modern barndom Den applåderade 

värdegrunden (H Göthson) och Läroplanen för förskolan 




1(29)

Ledningen har varit på utbildning anordnad av Södertälje kommun både gemensamt och 

individuellt. 

Vår rektor deltog på resan till Reggio Emilia och kom tillbaka med många nya upplevelser 

och nya tankar. Vår biträdande rektor har varit på en kurs ledd av Leif Strandberg för att ta del 

av hans tankar och idéer. Detta ledde till att hela organisationen har bokat in en föreläsning 

under våren med Leif Strandberg. Tre av våra pedagoger avslutade under våren 

pedagogistautbildningen i Reggio Emilia institutets regi. Under våren deltog flera pedagoger i 

öppna föreläsningar i samband med pedgogistautbildningen. 

Under hösten så avslutade en av pedagogerna sin utbildning i utomhusdidaktik på 

lärarhögskolan. Tre pedagoger utbildar sig till lärare med inriktning mot de yngre åren. 

Bussen 

Vår organisation har sedan i somras haft tillgång till en buss som vi har delat med Brunnsängs 

förskolor. Förskolebussen ska ha plats för 20 barn och tre pedagoger och vara knuten till en 

av förskolorna i Ronna. Rekrytering på går just nu och en busschaufför är redan anställd. 

Under sommar och höst har vi kunnat använda bussen som utflyktsbuss. Något som har varit 

mycket uppskattat av både barn och pedagoger. Vi har kunnat åka på utflykt till platser där vi 

har fått inspiration till vårt vattentema. Vi har bland annat besökt Tullgarns park med dammar 

och vattentrappor 2 , fjärilshuset i Hagaparken och åkt färjan vid Skanssundet. Naturskolan har 

varit en viktig samarbetspartner. 

Ansvarsområden 

På alla förskolor har det utsetts pedagoger som är ansvariga för språk, matematik, hälsa och 

trafik. De inspirerar till att nytt material och nya tankar utvecklas i vår organisation. De träffas 

regelbundet för att diskutera olika frågor i ämnena. Vår förhoppning är att detta ska ge vår 

organisation en gemensam utveckling och grund. 

Utvärdering av vår verksamhet 

Eftersom kontinuerlig utvärdering av vår verksamhet är viktig för vår utveckling beslutade 

ledningsgruppen att utforma ett material som skulle göra det enklare för pedagogerna att 

utvärdera sin egen verksamhet utifrån de olika målområdena. Delmålsutvärderingar sker tre 

gånger under vårterminen och två gånger under höstterminen för att slutligen sammanställas i 

kvalitetsredovisningen. Det första materialet har reviderats under året och vi ska fortsätta detta 

arbete under kommande läsår. 

Förskolemiljön 

Både inne- och utemiljön har varit i fokus på våra förskolor. Miljön är den tredje pedagogen 

som ständigt måste ses över utifrån barnens intressen och behov. Vi har skapat miljöer både 

inne och ute där barnen arbetar självständigt och tillsammans med andra. Det är i mötet med 

andra vi blir till, om och om igen. 

2 Se bild från försättsblad 




1(29)

Traditioner 

Vi har fortsatt att fira olika traditioner på olika sätt som midsommar och Lucia. Vi tycker det 

är viktigt att bevara gamla traditioner men vi vill också ta del av nya traditioner som vi skapar 

tillsammans t.ex. höst- och gårdsfester. 

Flera av våra fester firas tillsammans med föräldrar och deras medverkan. 

Föräldrasamverkan 

På flera av våra förskolor har föräldraråd startats upp. Vi arbetar med att hitta nya vägar för 

att nå föräldrar och deras intressen för förskolans utveckling. Dagliga samtal förs med 

föräldrar och vi är öppna för deras tankar och åsikter när barnen hämtas och lämnas. Vi 

känner att vi har deras förtroende. Vi har också utformat en egen enkät till våra föräldrar i 

organisationen som visar ett stort förtroende för vår verksamhet och pedagogernas arbete med 

barnen. 

Mat 

Under det gångna året har samtal om mat varit i fokus. Vår strävan är att maten vi serverar på 

våra förskolor ska vara mer hemlagad än vad den är idag. Det känns extra viktigt efter höstens 

debatt om maten vi äter. Mycket av halvfabrikaten innehåller ämnen som inte är bra för 

kroppen t.ex. färdigt potatismos som innehåller ämnen som inte är bra för lungor och luftrör. 

Tyvärr finns inte dessa möjligheter för en del av våra förskolor som är hänvisade till 

skolornas storkök. Vi köper in de ekologiska alternativ som finns erbjudet. 

På alla förskolor har det tagits ett beslut om att minska sockeranvändningen. Detta har 

resulterat till att födelsedagar firas med frukt i olika former där respektive barn får vara med 

att tillreda det de ska bjuda på. Dessutom har mellanmål som glass och krämer tagits bort, 

istället serveras frukt, smoothies, mjölk och smörgås. 

Vilja och engagemang 

Vårt läsår har präglats av vilja och engagemang från våra verksamma pedagoger. Att få en 

verksamhet som fungerar där alla får komma till tals är vår strävan. Därför känns det extra 

meningsfullt att få alla i vår verksamhet att känna delaktighet i hela vår organisation. Detta 

kommer vi att fortsätta att arbeta med under 2009. 

Resurser och organisation 

Vi är fem förskolor och en buss. Personalstyrkan är 84 personer: 22 lärare och 59 barnskötare, 

en rektor och en bitr rektor. På varje förskola finns en lagledare samt två administratörer på 

enheten. Ledningsgruppen består av fyra lagledare, en biträdande och en rektor. 

Ledningsgruppen träffas kontinuerligt för att gemensamt leda, reflektera över och utveckla 

verksamheten. På varje avdelning finns en ansvarspedagog som leder det övergripande 

pedagogiska arbetet på avdelningen. Vi anser oss ha stora möjligheter att driva en verksamhet 

med god måluppfyllelse med kompetent personal som ständigt arbetar med att utveckla 

verksamheten. Vi sätter ett stort värde i att lära av varandra genom t ex nätverk, pedagoger 

som ansvarar för olika områden som t ex språk och matematik. Vi har tre pedagoger som 

utbildar sig till lärare. Vi har idag ca 30 % lärare och har som mål att bli 60 % lärare. 




1(29)

Rutiner/system i kvalitetsarbetet samt delaktigheten i arbetet 

med analys och texter av pedagoger, övrig personal, föräldrar och 

barn/elev 

Alla avdelningar har en varsin reflektionstid varje vecka. Dessutom har alla pedagoger egen 

reflektionstid varje vecka. Varje förskola har ett gemensamt PK/APT på tre timmar varje 

månad. Avdelningarna gör fem reflektionsrapporter per år på sin verksamhet i dialog med 

lagledare och ledningsgrupp. Det leder till att vi kontinuerligt utvärderar, reflekterar över och 

utvecklar verksamheten och dess styrdokument. Björkens förskola har startat barnråd. Odalen 

och Lärkan har startat föräldraråd för att öka inflytandet till en bättre måluppfyllelse. Vi har 

en gemensam föräldraenkät för hela rektorsområdet för att kunna se trender och skillnader 

mellan förskolor och tillgodose föräldrars synpunkter eller starta förändringsarbeten. Vi 

uppmuntrar alla att skaffa sig en fiffig kompis som stöd i sin utveckling. 

Likabehandlingsplanen 

Ronna förskolor förebygger och tar tydligt avstånd mot diskriminering och annan kränkande 

behandling. 

Ytterst ansvarig för att informera nyanställda, föräldrar och barn om lagen och förskolans 

arbete är rektor. 

Föräldrar och barn informeras regelbundet vid inskolning, på föräldramöten och 

utvecklingssamtal om hur förskolan arbetar med dessa frågor och all personal som arbetar på 

förskolan har ett ansvar för att detta sker. På enheten är det allas ansvar att levandegöra 

likabehandlingsplanen. 

Barn och pedagoger har gemensamt upprättat trivselregler och vi för regelbundet samtal kring 

värdegrunden i t ex samlingar men också i det dagliga arbetet. De vuxna är förebilder som är 

närvarande och lyhörda med tydliga gränser och som tar ansvar för alla barn. Vi är lyhörda för 

upplevelsen av t ex kränkning som alltid ska tas på allvar och vi ska stötta barnen så att de 

känner att de alltid kan få hjälp av oss vuxna. Vid val av material beaktas att detta måste 

främja lika rättigheter och jämställdhet. Arbetet mot trakasserier och kränkande behandling 

ingår som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet och ska utvärderas och revideras 

årligen. 

Åtgärder vid incidenter 

Arbetslaget/enskild pedagog samlar in fakta, pratar med de inblandade enskilt eller 

tillsammans. Vid behov kontaktas föräldrar, rektor och i vissa fall elevhälsan som är knuten 

till förskolan. Minnesanteckningar förs för att användas vid uppföljningssamtal och vid behov 

upprättas en handlingsplan. 

Föräldrarnas ansvar 

Vara delaktiga i barnets förskoletid bl a genom att medverka i utvecklingssamtal, 

föräldramöten och daglig dialog. Föräldrar kan vara med i förskolan och se sitt barn i 

verksamheten och få större förståelse och inblick i vad barnen är intresserade av. De kan 

också samtala och läsa med barnen om värdegrundsfrågor. 




1(29)

Resultat, analys och nuläge 

Våra utvärderingar visar att vi aktivt och utvecklande har arbetat med Södertälje kommuns 

fyra prioriterade målområden samt de nationella målen. Vi ser att vi till stor del har följt vår 

arbetsplan för året men det finns områden som vi måste lägga extra medvetenhet vid. Varje 

avdelning inom enheten har utvärderat sitt arbete fem gånger under året för att sedan göra en 

samanställning. På varje förskola har det funnits en matematik- och en språkansvarig som har 

ingått i ett nätverk i enheten. I vår föräldraenkät framgår det att barnen i Ronna förskolor 

trivs. 

Språk 

Kommentar till resultat och måluppfyllelse 

Inom Ronna förskolor finns gedigen och mångårig erfarenhet av språkutveckling En stor 

utmaning för oss är att ta till oss ny forskning och att dela med oss av vår erfarenhet till ny 

personal. Vi använder oss av samtalet som vår största metod. Vi vet att det är i mötet som 

barn utvecklar sitt språk så vår uppgift är att skapa miljöer där barn/barn och barn/vuxna möts 

för att på ett naturligt sätt umgås och samtala. ”Pedagogerna är förebilder och tar tillvara alla 

tillfällen att samtala med barnen” skrev vi i vår arbetsplan och det förhållningssättet har blivit 

vårt sätt att arbeta. 

Vi vet att miljön har stor betydelse för språket och barnen har kunnat vara med och påverka 

den och göra det mesta av innemiljöns möjligheter även ute. Barnen har utmanats i en 

pedagogisk miljö som stimulerar till att samtala och höra på sagor på svenska och de flesta 

även på det egna första språket. På alla förskolor används ett konkret material när sagor 

berättas och sånger sjungs och på vissa förskolor mer medvetet. En nyfikenhet och lust att få 

berätta själv har väckts hos barnen. Pedagogerna har gett barnen tillfällen t ex i samlingen att 

få berätta för sina kompisar 

”Rekvisitan hjälper barnen i berättandet. Även tysta och blyga barn vågar agera med oss 

pedagoger som stöd. Materialet finns tillgängligt för barnen och vi ser att de även i leken 

använder sig av rekvisitan och berättar spontant”. 

(Pedagog från Urbergets förskola) 

Barnen har deltagit i små grupper där de på olika sätt har fått bekanta sig med bokstäver allt 

eftersom de har visat intresse. Detta har gjort att flera barn är kunniga och hjälper den som 

inte kan. Flera barn har gjort egna böcker. Förskolorna har ett rikt och varierande utbud av 

böcker för barnen. Minibibliotek finns på en del förskolor där barnen kan låna hem böcker. På 

en del förskolor har man gjort i ordning språkhörnor med bokstäver, pennor, böcker och 

magnettavlor 




1(29)




En pedagog från Urberget berättar: 

”En pojke som har varit mycket intresserad av 

bokstäverna vid tavlan ropar på mig efter lunchen. 

Att han ser ett ”M”. Jag ska precis gå på sovvilan, 

men går dit för att se vad han menar. Pojken visar 

på en byrå i tvättrummet. Där är ett ”m”, säger 

pojken. Jag tittar och till slut ser jag det han ser, en 

skugga vid ett handtag som visar bokstaven ”m”. 

Jag rusar efter kameran och dokumenterar. Det är 

så häftigt att se barnens upptäckter. 

Är barnen intresserade så upptäcker de och lär sig 

över allt. ” 

Utflykterna med ”den mobila förskolan” (gula bussen) har varit populära och barnen har fått 

många upplevelser som inte hade varit möjliga annars. Tack vare utflykterna har antalet nya 

ord och begrepp ökat. Att uppleva något nytt ger också nya erfarenheter att måla, skulptera, 

bygga o s v. 

Analys av resultat och måluppfyllelse 

Mycket utveckling har skett under året då det gäller barnens miljö. Mötesplatser har skapats 

och barnens möjlighet att påverka har ökat. I våra nätverk får pedagogerna tillfälle att träffas 

och utbyta idéer om hur verksamheten kan utvecklas. Som ringar på vatten sprider sig goda 

idéer mellan förskolorna. Förskolorna har kommit olika långt vad det gäller t ex pedagogisk 

dokumentation och där är nätverket en inspirations- och kunskapskälla. Vi upplever att vårt 

sätt att arbeta i små grupper och i en organiserad miljö har bidragit till att uppfylla målen. Där 

har barnen stora möjligheter till att samtala och samarbeta med en vuxen och andra barn. 

Vi har små samlingar tillsammans med barnen som ger tillfälle till att skapa relationer som 

gör att språket berikas. Barnen lär av varandra. 

”Vi har sett mycket tydliga exempel på att barn iakttar och lär av varandra. Ett barn lockar 

många barn till samma aktivitet och kommunikation uppstår.” 

(Odalens förskola, avd Igelkotten) 

Vi ser att olika projekt bidrar till att ge barnen nya ord på ett spännande sätt men vi ser också 

att vid dessa tillfällen saknar barnen en del begrepp som vi har trott de kunnat. Den 

språkansvariga ser till att språket lyfts och diskuteras vid många olika tillfällen. Vi har också 

våra nätverk där frågan diskuteras. 

Reflektion över analys 

Vi vet att miljön har stor betydelse för språket. Vi har en språkansvarig på varje förskola som 

regelbundet träffas. Hittills har deras uppdrag varit en tips- och idébank. Vi vill att uppdraget 

utvecklas genom att den litteratur och det material som är inköpt används på ett mer konkret 

sätt. Vi diskuterar hur vi ska synliggöra språket i arbetet med barnen. Pedagogisk 

dokumentationen kommer att utvecklas. Bland annat kommer vi att reflektera över hur vi ger 

tillbaka dokumentationen till barnen. 

1(29)

Åtgärder för utveckling 

Alla barn ska erbjudas tillgång till förstaspråket. Barn ska ges möjlighet att avgöra på vilket 

språk de vill höra sagor. Musik, sång eller ramsor samt sagoläsning ska erbjudas dagligen. 

Barnen kommer att uppmuntras till eget berättande och att göra egna böcker i större 

utsträckning. Pedagoger och barn kommer att aktivt skapa miljöer som ger förutsättningar för 

lekskrivande. Barnen kommer att ges tillfälle att reflektera, kommentera, formulera text till 

sin egen dokumentation. Datortillgängligheten för barnen ska ökas. Den pedagogiska 

dokumentationen kommer att vara till stor hjälp för oss att synliggöra varje enskilt barn. Vi 

kommer att utveckla oss i dokumentation bland annat genom av att ta hjälp av våra 

pedagogistor. Språkansvarigas uppdrag är att synliggöra Lpfö 98 och göra kopplingar till 

litteratur och föra det vidare. 

Språkutveckling 

Mål 

Samtliga barn i förskolan ska erbjudas och elever i skolan ska ges möjlighet att klara av det 

som läroplaner och kursplaner beskriver avseende språkkunskaper i alla ämnen. 

I Södertälje betyder detta att barn och ungdomar ska utveckla alla sina språk på många 

olika sätt; att tala, läsa, skriva och lyssna, men också kommunikation genom lek, 

skapande och uttryckssätt utöver det talade och skrivna språket. Språk och 

kommunikation är viktiga delar i identiteten och upplevelsen av tillhörighet, men vi 

lägger också stor vikt vid språkutvecklingens betydelse för kunskapsutvecklingen. 

Arbetsplan för år 2009 

• Vi vuxna ska vara förebilder och ta tillvara alla tillfällen att samtala med barnen 

• Vi ska ge barnen möjlighet till att reflektera och samtala kring olika projekt, böcker vi 

läser, händelser och aktiviteter på svenska och det egna modersmålet dagligen 

• Vi ska skapa miljöer för lekskrivande och uppmuntra barnen att göra egna böcker 

• Barnen kommer att ges tillfällen att reflektera, kommentera, formulera text till sin 

egen dokumentation. Dokumentationerna ska av pedagogerna kopplas till läroplanen, 

Lpfö 98 

Natur, teknik och matematik 


Vi ser värdet i att möta barnens intressen och att ta tillvara på glädjen i att utforska. I ett 

tolererande klimat där vi pedagoger är nyfikna sker utveckling. Barnen har haft möjlighet att 

arbeta i stor och liten grupp. Eftersom vårt gemensamma tema har varit vatten har vattenlek 

och experiment varit en stor del av verksamheten. Barnen har haft tillgång till material som 

väcker deras lust att utforska som t ex vattenbord, olika material som flyter/sjunker, mått, 

vattentunna utomhus. Pedagogerna har också tagit till vara på barnens egna spontana 

upptäckter med vatten i rutinsituationer som tvättning och diskning. Ett av målen för natur, 

teknik och matematik var ”strävar efter att vår miljö ska erbjuda barnen möjligheter till att 

experimentera”. Nedanför är ett exempel från en av förskolorna som visar på tekniker och 

barnen sätt att använda material 




1(29)




Matteus jobbar med ministavar, han ropar på 

mig, det ligger redan tre stavar på bordet när 

jag kommer, han lägger dit en fjärde stav, 

titta jag har gjort mina fingrar säger han och 

lägger handen på stavarna. 

Jag frågar hur många fingrar han har, han 

räknar sina fingrar, fem säger han. Jag ber 

honom räkna stavarna som ligger på bordet. 

Han räknar varje stav, han tänker, så lägger 

han dit en femte stav, jag glömde tummen 

säger han. Matteus hämtar sedan vanliga 

kaplastavar, nu ska jag göra mammas hand. 

Han lägger ut fem stavar direkt, lägger 

handen på stavarna och pekar, här är 

tummen och där lillfingret, mammas hand är 

stor. 

Byggmaterial som är tillgängligt för barnen är olika klossar, naturmaterial, stenar, kapsyler, 

korkar m m. Barnen bygger på höjden, bredden och längden. 

Några förskolor har tittat på vatten och broar 

som har lett till att barnen har konstruerat 

olika byggen. Bilder på olika byggnader 

finns uppsatt på väggarna som inspiration. Vi 

har utnyttjat vår utemiljö och barnen har haft 

många lärorika och lustfyllda utflykter till 

skogen. Flera avdelningar har varit till 

naturskolan. Vi har vistats med barnen i 

skogen eller i närliggande naturområden. 

Utflykterna har både varit planerade och 

spontana. 

En del har skapat matematikhörnor på 

avdelningarna. Den matematikansvarige har 

tagit fram särkskild litteratur och material för 

området som kan tas fram enkelt för att få 

tips och inspiration. Källsortering har skett i 

form av mat- och papperssortering. En del 

förskolor sorterar även trädgårdsavfall. 

Utemiljön med vår gård är också ett 

pågående arbete, där vi håller på med att hitta 

bra former för att miljön ska bli den tredje 

pedagogen bland annat finns stafflimålning 

1(29)




och snickerihörnor. I ett av arbetslagen 

framkom följande utifrån att se barnens 

intresse och att vara lyhörd om vad det kan 

leda till: 

”I oktober/november har vi haft några barn 

som har fattat intresse för att spela bandy. Vi 

gjorde en rink på gården av löv som vi 

hjälptes åt att sopa ihop. Detta ledde till att 

några pojkar började se våra stora lövhögar 

som levande material. En pojke tyckte att han 

såg att lövhögen såg ut om en krokodil med 

tre ben. Det utvecklades vidare till andra 

djur”. 

(Odalens förskola, avd Nyckelpigan) 

Bilderna här ovanför från Grindstugans förskola visar exempel på vad barnen gjort när där de 

hämtat inspiration från utflykter de gjort under höstterminen till olika broar och vattendrag. 


Vår verksamhet inbjuder barnen till att utforska och experimentera. Miljön blivit än mer 

tolerant och lyhörd för barnens intressen och tankar. Vårt synsätt på barnet idag där vi utgår 

från vad de kan och ser deras förmågor är grunden och finns med i vårt sätt att tänka kring 

värdegrunden. Vi vill betona betydelsen av att använda material som ”ej är färdigt”. Det finns 

möjligheter för skapande och undersökande material och tillfälle för samtal och reflektion. 

Efter ett studiebesök på Remida så 

inspirerades pedagogerna på en förskola att 

inordningsställa en bygghörna med 

återvinningsmaterial. 

De ville få barnen intresserade av ett 

föränderligt material att skapa fritt med 

istället för iordningsställt material som 

pussel, spel och pärlplattor. Omdispostionen 

slog mycket väl ut och barnen skapar fritt 

utifrån sin egen fantasi tillsammans och 

självständigt. Förändringen medförde större 

utmaningar för barnen än tidigare. Det nya 

materialet har också fått en mer central plats i 

jämförelse med tidigare. 

Även på andra förskolor, som Björkens 

förskola, har inspirerats av ett rikt och 

varierande materialutbud. 

1(29)




Bilderna till vänster visar Björkens bygg- och 

konstruktionsrum som gjordes i ordning i 

januari från att tidigare varit ett rörelserum. 


För att utmana barnen att fortsätta med tema vatten krävs det att vi pedagoger är öppna och 

lyhörda. Vi måste ständigt tänka nytt och möta barnens intressen. Tillgängligheten att 

experimentera med vatten utomhus är ett område vi måste utveckla. 

Själva resultatet ligger inte att vi har nått dit med ett fullt reflekterande och undersökande 

material, utan att diskussion finns och lever. Exempel på frågor som vi samtalar och vill göra 

levande är: Kan vi vända på materialet? Kan barnen ta hjälp av varandra när de undersöker? 

Kan vi rita av materialet? Hur känns det? 


Vi kommer att tydliggöra rollen för den matematikansvarige på varje förskola. Temat vatten 

fortsätter även 2009 då vi kommer att utveckla temat än mer t ex vatten i utemiljön. 

Ta tillvara på kunskap som finns inom enheten för att få alla barn och pedagoger intresserade 

av naturen. Alla avdelningar skall tillföra mer undersökningsbart material. 

Vi ska källsortera på fler områden som plast, glas och batterier och göra det detta synliggjort i 

verksamheten, samt att vi skall bli mer medvetna om material som kan återanvändas. 

Användning av engångsmaterial skall minskas. 

Natur och teknik 

Mål 

Samtliga barn i förskolan ska erbjudas och elever i grundskolan ska klara av det som 

läroplaner och kursplaner beskriver avseende kunskaper i matematik, naturvetenskap och 

teknik. 

I Södertälje betyder detta att barn och ungdomar ska få upptäcka den lust och glädje 

som finns i att utforska, laborera och praktiskt pröva antaganden. Ett 

naturvetenskapligt, tekniskt och matematiskt förhållningssätt till lärandet innebär också 

att analysera och reflektera, att utveckla färdigheter i att använda teknik och verktyg 

och att förstå och agera för en hållbar ekologisk utveckling. 

1(29)


• Vi kommer att tillgodose pedagogernas behov av kunskaper i de olika ämnena, t ex 

använda oss av varandra inom enheten i nätverk samt möten för matematikansvarig 

• Vår miljö ska erbjuda barnen möjligheter till att experimentera och konstruera både 

ute och inne. Vi ska använda uterummet som en tredje pedagog. De ska ges möjlighet 

att utforska sin närmiljö 

• Pedagogerna ska vara förebilder och tillsammans med barnen arbeta medvetet med 

källsortering och delar av kretsloppstänkandet 

• Vi ska synliggöra barnens arbete med hjälp av pedagogiska dokumentationer som har 

en tydlig koppling till läroplanen, Lpfö 98, för barn och föräldrar 

Hälsa 


Föräldraenkäten visar att föräldrarna upplever att deras barn är trygga och mår bra på 

förskolan. Några av målen i arbetsplanen 2008 för hälsa var att ”bekräfta barnet i deras 

lärande” samt ”uppmuntra barnen på rätt nivå”. Där tycker vi att vi är på rätt väg med hjälp 

av den pedagogiska dokumentationen. 




Det är en god hälsa för barnen att få känna 

delaktig i vad barnen kan. Vi bekräftar 

barnen för att de är bra kompisar, där alla har 

en förmåga att hjälpa varandra 

Hälsa är olika former. En form av hälsa är att 

fånga stunden ”här och nu”. Vad som har 

upptäckts är villiga barn som hjälper till och 

vill trösta varandra. Ett exempel 

En pedagog är på väg in då ett barn föreslog 

”du kan hjälpa Kalle så hjälper jag Lisa” 

Ett annat exempel från en småbarnsavdelning 

där barnens egen vilja att få hjälpa till tas 

tillvara på ett uppriktigt sätt är att, t ex skaka 

mattor, byta sängkläder, diska och sopa. Är 

man behövd så mår man bra. 

(Urbergets förskola, avd Ängen) 

1(29)




En stor förändring på Lärkan under året är att 

de gått från mottagningskök till 

tillagningskök. På Björkens förskola erbjuds 

barnen mat från en lunchbuffé. Pedagogerna 

upplever att barnen äter bättre då de kan 

påverka sitt eget val av mat. Bra kost, lugn 

och harmonisk matsituation är något vi 

eftersträvar. 

Barnen har haft möjlighet att välja olika former för vila och avkoppling. Alla barn erbjuds 

daglig utevistelse. Vi har minskat sockerintaget på förskolorna. Bland annat har vi alternativa 

födelsedagskalas t ex där barnen får bjuda på frukt istället för glass. På en av förskolorna får 

födelsedagsbarnet en present i form av sagobok (på de övriga förskolorna delas det ut en 

sagobok till julklapp). För att minska smittorisken använder vi enbart pappershanddukar. 

På varje förskola finns en hälsoinspiratör. De har träffats regelbundet och har bland annat 

köpt in stegräknare till all personal. 


Barnen har över lag en stark tro på sig själva. De är vana att få positiv uppmärksamhet. Deras 

dokumentationer hänger synligt och ofta i barnens ögonhöjd. Vi märker att barnen mår bra av 

en variationsrik dag med både avkoppling och fysiska aktiviteter både inne och ute. De 

förskolor som har alternativa kalas utan socker märker att det uppskattas av barnen. 

Personalen uttrycker i och med att enheten har blivit större, har ett djupare samarbete kommit 

igång med t ex gemensamma planeringsdagar, nätverk och hälsoinspiratörer. 


Miljön och dagens upplägg är viktigt för att en bra verksamhet ska kunna genomföras. Vissa 

fasta rutiner och inbokade aktiviteter finns men barnens intressen och önskemål styr dagen till 

största delen. 

Enhetens arbete med värdegrunden genomsyras av en god hälsa. Att vi blir medvetna om vad 

vi gör och varför och hur vårt förhållningssätt är med barnen. Hälsa handlar inte bara om att 

vara ute och få frisk luft utan en del är också att säga ”hej och godmorgon” till alla. Att 

bemöta andra så som de själva vill bli bemötta 

Det som tydligt framkommit när barnen tröstar varandra är att vi som pedagoger bidrar med 

att barnen får ”göra bra med varandra”, t ex trösta när någon kompis är ledsen. Att barnen får 

förståelse för vad empati är. Till skillnad från att ge tillsägelser och begära att barnen säger 

förlåt till varandra i en konfliktsituation. Vi tror, genom att barnen hjälper varandra om de är 

ledsna så inser dem att även de kan ta emot tröst om de själva är ledsna. Detta innefattar även 

”den goda hjälpen” som sker under verksamheten. ”Jag, kan hämta en sax till dig. . . ”, Jag 

kan hjälpa dig bre din smörgås . . .”. Att barnen få ta ansvar för något som de kan ta ansvar 

för. Det är viktigt att vi lär barnen göra en positiv handling istället för att värdera om barnet 

gjort fel. Det handlar även om att vi medvetandegör hur betydelsefulla vi är tillsammans. Att 

vi lär oss genom att ge varandra positiv feed-back och våga be varandra om hjälp. Detta är ett 

förhållningssätt som vi ständigt arbetar med. 

1(29)


Vi kommer att lägga stor vikt på att bekräfta och se varje barn bland annat genom den 

pedagogiska dokumentationen. Stor vikt kommer att ligga på diskussioner kring hur vi lämnar 

tillbaka dokumentationerna till barnen. Alla barn ska erbjudas en blandning av aktivitet och 

vila dagligen Vi ska ha en öppen dialog kring värdegrunden och hälsoperspektivet. 

Alla barn ska erbjudas daglig utevistelse. Genom ett tydligt värdegrundsarbete lär sig barnen 

ett empatiskt förhållningssätt. 

Hälsa 

Mål 

Samtliga barn och elever upplever att de mår bra och känner sig trygga i förskolan och 

skolan. Samtliga föräldrar upplever att deras barn mår bra och är trygga. 

I Södertälje betyder detta att vi ska aktivt arbeta för en trygg och säker skola, där alla 

kan utveckla självförtroende och självkänsla, ta ett successivt ökat ansvar för sin egen 

hälsa och där livskunskap och etiska frågor är en röd tråd i verksamheten och alla 

ämnen. 


• Pedagogerna ska vara medforskande och intresserade av vad barnen gör och arbetar 

med. De ska bekräfta barnen i deras lärande och för vad de är samt ge barnen nya och 

spännande utmaningar 

• Pedagogerna ska erbjuda barnen en variationsrik verksamhet både inne och ute 

• Hälsoinspiratörerna kommer att uppmuntra pedagogerna till aktiviteter som leder till 

god hälsa. Vi är alla ansvariga över vår arbetsmiljö och egna hälsan 

• Vi ska synliggöra barnens arbete med hjälp av pedagogiska dokumentationer som har 

en tydlig koppling till läroplanen, Lpfö 98 

Demokrati 


Utifrån barnens förutsättningar får de vara med och påverka sin miljö och dag. Det arbetet har 

sett olika ut på de olika förskolorna och avdelningarna. För de äldre barnen har man provat på 

olika system för att barnen ska kunna vara med och planera och påverka i större utsträckning. 

Det arbetet tycker vi stämmer väl överens med målen i vår arbetsplan för demokrati t ex ”ger 

barnen möjlighet att kunna påverka sin miljö och verksamhet” och ”bjuder in barnen till 

delaktighet, beslutsfattande och samarbete”. 




1(29)




Till vänster visas ett exempel på ett möte i 

vattenlek, där vi ser hur barnen samspelar. 

Ornamo experimenterar med vatten. Han blåser 

vattenbubblor med en slang och står länge och 

fyller vatten i en flaska med hjälp av en tratt. När 

det är dags att avsluta och tappa ur vattnet blir 

Ornamo och Andres intresserade av vattenstrålen 

under vattenbordet. Förtjusta händer möts i vattnet. 

(Exempel på dokumentation från Urbergets 

förskola) 

Björkens förskola har startat ett barnråd helt i linje med vår arbetsplan. De har haft ett första 

möte och det ska bli intressant att följa deras arbete. Odalen och Lärkan har haft två 

respektive ett föräldraråd. Grindstugan, Björken och Urberget kommer att kalla till föräldraråd 

i början av året. 

Vi har en miljö anpassad för att barnen själva ska hämta material. Barnen kan ta själva, göra 

själva och välja aktivitet under en stor del av dagen där pedagogerna finns med som 

inspiratörer och medforskare. För att barnen lättare ska kunna göra egna val krävs en viss 

materialkännedom för att veta hur ett material kan användas. I detta arbete ingår även 

materielvård. Vårt värdegrundsarbete har varit i fokus bland barn/barn och barn/pedagog och 

det har lett till att många barn är hjälpsamma, rädda om varandra och vår gemensamma miljö 

både inne och ute. 

I personalgruppen har vi arbetat med värdegrundsfrågor och flera spännande diskussioner har 

påbörjats. På personalmöten har vi arbetat med vårat eget värdegrundsarbete samt Södertälje 

kommuns värdegrund. Värdegrundsarbetet kommer vi fortsätta att utveckla och 

implementera. Föräldrar har erbjudits utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldraenkät och 

öppet hus. I vår föräldraenkät framkom att flera föräldrar inte kände till vår läroplan, Lpfö 98. 


För att pedagogerna ska vara inspiratörer och medforskare krävs att de ställer öppna frågor 

(frågor som börjar med vad eller hur). Vår inne- och i viss mån utemiljö är anpassad så att 

barnen tydligt kan se vad de kan arbeta med. Pedagogernas fokus har flyttats från att 

detaljplanera till att aktivt lyssna och utforma verksamheten tillsammans med barnen. 

Olika arbeten på förskolorna har påbörjats för att få föräldrarna insatta i läroplanen. Bland 

annat genom tydliga pedagogiska dokumentationer kopplade till läroplanen, Lpfö 98. 

1(29)

Det är lättare att ha en demokratisk diskussion i en mindre grupp. 


Vad väljer barnen för aktivitet? Väljer de utifrån kompisar, pedagogen eller aktiviteten? 

Väljer flickor och pojkar olika? Synsättet att material ska vara tillgängligt för barnen även ute 

måste bli tydligare på några av förskolorna. Vi kommer att arbeta med gården som den tredje 

pedagogen och att pedagogernas roll är att vara inspiratörer och medforskande. Barnen har 

ofta mer inflytande över innemiljön än utemiljön, något vi kommer att arbeta med. Hur får vi 

barn och pedagoger att ta mer ansvar över material och utemiljön? Hur organiserar vi miljön? 

Vad är en bra miljö för barnen? Utifrån demokrati så erbjuder vi barnen valmöjligheter. Vi 

vill sträva efter en miljö som inbjuder barnen till lärande i olika former och att demokrati 

handlar om att göra olika med barnen. En miljö där vi tänker utifrån olika ”stationer” dit 

barnen kan välja att gå med närvarande pedagoger. 


Barnen ska i olika former få vara med att utvärdera verksamheten. Föräldraråd kommer att 

starta på alla förskolor. Utvärdering kommer att göras på Björkens arbete med barnråd för att 

sedan eventuellt starta upp på de andra förskolorna. Pedagogerna ska reflektera över barnens 

val av aktivitet på sina utvärderingar. Pedagogerna kommer att ges tillfällen att träffa kolleger 

från de andra förskolorna i nätverk. Vårt arbete med att synliggöra läroplanen, Lpfö 98, ska 

bland annat synas i våra pedagogiska dokumentationer. 

Demokrati 

Mål 

Samtliga barn, ungdomar och föräldrar upplever att de har goda möjligheter till inflytande i 

verksamheternas innehåll och arbetssätt. 

I Södertälje betyder detta att barn och ungdomar har inflytande både i sitt lärande och i 

det som rör övergripande frågor och kan ta ett successivt större ansvar för såväl 

lärande som demokratifrågor. Deras föräldrar upplever att möjligheterna till inflytande 

är goda och att man har kunskap om hur man kan påverka. 


• Pedagogerna ska aktivt lyssna på barnens tankar, idéer och funderingar. Barnen ska 

kunna påverka sin miljö och verksamhetens innehåll. De ska erbjudas olika material 

Miljöer ska inbjuda till möten, samtal och samarbete. Barnen ska kunna göra egna val 

både inne och ute 

• Vi ska ha en daglig kontakt med föräldrarna. Med hjälp av pedagogiska 

dokumentationer visas vad som sker i verksamheten. En tydlig koppling mellan 

läroplanen, Lpfö 98, i IUP och pedagogisk dokumentation ska göras 

• Vi ska arbeta aktivt med värdegrundsfrågor både i barngrupperna och i arbetslagen 




1(29)

SWOT-analys 

Nuläge 

Starka sidor Svaga sidor 

Mångfald, flerspråkighet och olikhet, 

Manliga pedagoger 

Olika erfarenheter och kompetenser, 

Lagledare; lyhörd ledning, 

Nöjda föräldrar 

Goda relationer i alla olika sammanhang 

Barn i kö 

Utemiljö 

Nätverk 

Ser möjligheter 

Mobila bussen 

Trender 

Möjligheter Hot 

Personal 

Fritt arbete 

Samverkan på enheten samt med andra 

förskolor och skolan 

Extern och intern fortbildning 

Samarbete på Ronna förskolor 

Alla barn är allas barn 

Utveckla utomhuspedagogiken 

Engagerande personal 

Friskvård 

Kontinuitet i personalgrupperna 

Utveckla pedagogisk dokumentation 

Ytterligare en rektor 

Verksamhetsidé 




För få manliga pedagoger 

Personal med adekvat utbildning 

Små lokaler 

Slitage 

Dåliga lyssnare 

Föräldraråd 

Svenska språket 

Samarbete över gränserna 

Dåliga på att ta tillvara på varandras styrkor 

Tidspress 

Få tid för friskvård 

Ge varandra feed-back 

15 timmars barn 

Stora barngrupper 

Ökat pappersarbete 

Få svenska barn 

Besparingar 

Sjukfrånvaro 

Ovisshet vad det gäller barnantal 

Gården och förstörelse 

Bristfällig lärarutbildning 

Vi ska skapa en känsla av sammanhang 3 där vi ser olikheten och nytänkande som en tillgång. 

Det är tillsammans med andra vi skapar meningsfulla värden. Vår värdegrund har en 

människosyn där vi ser det kompetenta barnet och dess förmågor. I dessa sammanhang finns 

betydelsefulla pedagoger som skapar ett lustfyllt livslångt lärande tillsammans med barnen. 

Vi ska alltid ställa oss frågan: Hur är det när det är som bäst och hur gör vi för att nå dit? 

3 Begreppet KASAM, känsla av sammmanhang, omfattar tre delkomponenter. En grundläggande upplevelse av 

att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade (begriplighet) och att de 

resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet) samt att livets utmaningar är värda att investera 

sitt engagemang i (meningsfullhet). 

1(29)

Värdegrund 

Södertälje kommuns värdegrund 

Värederingar 

Medborgaren först, detta betyder för oss . . . 

att vi möter barns och föräldrars önskemål och behov för att tillsammans utveckla 

verksamheten 

Respekt för individen, detta betyder för oss . . . 

att utifrån en demokratisk grund aktivt stå upp för allas lika värde. 

Mer än förväntat, detta betyder för oss . . . 

att vi är goda tillgångar som ger mervärde tillsammans med andra 

Principer 

Utgå alltid från samhällsuppdraget, detta betyder för oss . . . 

att vi utifrån våra styrdokument är goda förebilder och har en människosyn som ser hela 

barnet. 

Olikheter är en styrka . . . 

och att ha en fiffig kompis är en förutsättning för utveckling. 




1(29)

RONNA FÖRSKOLORS VÄRDEGRUNDSARBETE Bil. 1 (1) 

Bakgrund 

Läroplanen utgår från värdegrunden. Vår intention är att göra dessa värden i läroplanen 

levande i vårt arbete. Vi har hämtat inspiration från olika håll och arbetar för att göra den till 

vårt sätt att se på människan och lärandet. De största inspirationskällorna har bl a varit Leif 

Strandbergs tolkning av Vygotskij, pedagogernas arbete i Reggio Emilia och 

pedagogistautbildningen. 

Vi vet att alla barn kan utifrån sina egna förutsättningar när det ges möjligheter att prova, 

känna och utforska. Det ställer stora krav på oss pedagoger eftersom vi ska synliggöra barnet 

och dess göranden. Det ställer också krav på miljön. Den måste vara inspirerande och 

spännande så att barnen utmanas i sitt lärande. Miljön är föränderlig efter barnens intressen. 

Vi vill ta till vara på våra olikheter och skapa möten och mötesplatser för alla. Möten för 

utveckling, lärande och samförstånd. Vi är inte på ett sätt, utan blir olika i olika sammanhang 

i mötet med andra människor och miljöer på nya sätt, om och om igen. 

Arbetar med olika fält för att komma fram till en värdegrund, 

Syfte 

• Tydliggöra vårt uppdrag i förskolan 

• Arbeta med värdegrunden som ett gemensamt förhållningssätt 

På Farsta gård reflekterade och samtalade ledningsgruppen om olika värdeord att arbeta med. 

Det ord vi valde blev respekt som vi arbetade med under den kommande personalkonferensen 

(PK) innan planeringsdagen. Under höstterminen har värdegrundsarbetet frekvent betonats på 

våra utökade PK. Det innebär att allt tankearbete i teori och praktik med värdegrunden skall 

bli ett mervärde för enheten. I arbetet med kvalitetsredovisningen har vi blivit inspirerade av 

deklarationen från Rösbergas förskolecenter. 

I vårt arbete med barnen har det medfört att det pågår ett förändrat förhållningssätt om hur vi 

bemöter barnen och att vi gör saker tillsammans. Ordet tillsammans har blivit viktigt då vi har 

sett hur barnen t ex hjälper varandra genom av- och påklädning eller om någon är ledsen 

genom att ”göra förlåt”. Att bekräfta barnens egenskaper, för det barnet är. Färdiga är vi inte i 

vårt värdegrundsarbete, utan vi blir hela tiden tillsamman med andra. Vi lägger en grund där 

vi hela tiden försöker att lära oss utav varandra. 

Resultat 

Resultatet av vårt värdegrundsarbete har medfört att vi under varje PK har haft minst två 

timmar för detta ändamål, samt att det förs samtal och reflektioner kring detta arbete i våra 

nätverksträffar och vid våra avdelningsplaneringar. Under personalkonferenserna så har 

personalen arbetat i mindre grupper och samtalat och reflekterat kring olika begrepp från 

läroplanen. Detta ligger till grund för vad vi är i dag i vårt arbete. 3 




1(29)

Vision 

Ronna Förskolor – När det är som bäst! 

En mötesplats för olikheter och gemensamma värden. En plats där utveckling och lust att lära 

är i centrum. 

Utvecklingsområden 

Vi har under året särskilt arbetat med pedagogisk dokumentation i våra nätverk. I nätverken 

har vi tagit med oss dokumentationer från vår egen verksamhet för att visa och reflektera med 

varandra. En av våra IT-kompetenta pedagoger har utbildat pedagoger i bildhantering för att 

pedagogerna ska få mer kunskap om pedagogisk dokumentation. Vi kommer under 2009 

arbeta med att medvetandegöra barnens dokumentationer under reflektionstiden och för att 

reflektionen ska bli ett levande arbetsredskap. 

Vi kommer att utveckla vårt gemensamma tema vatten under 2009. Anledningen till att vi 

fortsätter är att vi vill utveckla vattentemat i vår utemiljö. 




1(29)

Kvalitetsmål 

Enhetens mål Förändringsåtgärder 

Pedagogisk dokumentation Koppling till läroplanen 

Vattentema Utemiljöns användningsområde för vatten 

Prestationsmål Förändringsåtgärder 

Alla barn ska ha rätt plats i rätt tid till rätt pris Vi kommer att ha nära samarbete med kö- och 

placeringsenheten. 

Ekonomimål Förändringsåtgärdet 

Budget i balans Samarbeta med ekonomienheten och öka 

kompetensen i ekonomisystemet 

Personalmål Förändringsåtgärder 

Öka frisknärvaro Öka känslan av sammanhang 

Öka trivsel och samhörighetskänsla Utveckla de olika nätverken 

Öka kompetensen Följa upp kompetensutvecklingsplanerna och 

anställa fler lärare 




1(29)

Budget 

Intäkter Kostnader 

Nämnd- alt 

platsbidrag: 

29 629, 40 Personalkostnader: -26 045, 50 

Övriga intäkter: 256,20 Övriga 

driftskostnader: 

-3 260,50 

Summa intäkter: 29 885,60 Lokalkostnader: - 570,00 

Summa kostnader: -29 876,00 

Ränta: -1,90 

Avskrivning: -7,70 

Totalkostnad: -29 885,60 

Resultat: 




0,00 

1(29)

Uppföljning 

Mål Hur följa upp – mätmetod? När följa upp? Ansvarig för uppföjning 

Arbetsplan BBrukarenkät, delmålskontroller Mål 5 ggr/år 

Enket 1 gång/år 

Verksamhetsmål Pedagogisk dokumentation Under 2009 Pedagoger 

Personalmål Kommunenkät 2009 UK 

Personalmål Medarbetarsamtal 2009 Rektor 

Budget Prognoser/uppföljning med ekonom 4 ggr/år Rektor 




2(29) 

Pedagogansvariga, 

Lagledare, bitr rektor och 

rektor, UK

Dialog och uppföljning av hela arbetsplanen 

Med vem? Hur följa upp? När följa upp? 

Medarbetarna Pedagogisk dokumentation 

APT/PK 

Planeringsdagar 

Medarbetarsamtal 

Kontinuerligt 

Juni och november 

Januari och juni 

Under 2009 

Överordnad chef Medarbetarsamtal och vid behov En gång/år 




3(29)

Överenskommelse 

Den här arbetsplanen avgränsar och klargör ansvarige chefens åtagande för det kommande 

året. Överordnad chefs ansvar är att skapa förutsättningar för den ansvarige chefen att leva 

upp till detta åtagande. 

Denna arbetsplan gäller som överenskommelse för verksamhetsåret 2009. 

Arbetsplanen är upprättad i två likalydande exemplar, varav parterna erhåller varsitt. 

Södertälje den 20 januari 2009 

_________________________ _________________________ 

Inger Fransson Thomas Eckerwall 

Överordnad chef Ansvarig chef 




3(29)

VÄRDEGRUNDSDEKLARATION 

Genom att tydliggöra vårt uppdrag vad som förväntas av pedagoger på Ronna förskolor så har 

vi skrivit en varudeklaration som årligen revideras. Vår varudeklaration innehåller vissa 

värden för att det ska vara meningsfullt för barnen och personalen, men också en förutsättning 

för att kunna arbeta på Ronna förskolor. Det värde som vi har utgått ifrån och börjat arbeta 

med är respekt. 

Genom att arbeta med värdegrundsfrågor så förändrar det också vårt synsätt på barnet, 

människan och hur vi tänker kring vad kunskap är. En del i detta är att vi då ständigt kommer 

att arbeta med ett förhållningssätt som innebär följande: 

JAG tror på barnet (barnsyn) 

JAG tror på allas lika värde (människosyn) 

JAG blir tillsammans med andra. (kunskapssyn) 

Dessa värden ska vara ett levande verktyg vilket innebär att jag ständigt behöver reflektera 

över dem, så att vi kan utvecklas tillsammans med andra i många olika sammanhang. Barnet 

blir någonting hela tiden tillsammans med andra till skillnad från att barn är något. 

Frågor som ständigt ska vara i fokus: 

• Hur respekterar och förhåller vi oss till läroplanens och Södertälje kommuns 

värdegrund? 

• Hur respekterar vi barnet/barnen? 

• Vilket barn är det möjligt att bli på Ronna förskolor? 

• Hur förhåller vi oss till varandra? 

VAD – det här erbjuder vi! 

• Jag arbetar med barnen tematiskt för synliggöra deras lärande 

• Jag erbjuder barnen material för konstruktion i organiserad och spontan lek både ute 

och inne. Jag visar föräldrar genom tydlig dokumentation vad som sker i 

verksamheten 

• Jag arbetar med värdegrundsfrågor tillsammans med barnen och bjuder in barnen till 

delaktighet och beslutsfattande 




3(29)

HUR - förhållningssätt 

Respekt 

• Kan jag bara förtjäna 

• Jag visar aktning för livet i alla dess varierande former 

• Jag bekräftar andra 

• Jag bemöter andra som de vill bli bemötta 

• Jag tror på alla människors lika värde 

• Jag visa min omgivning tålamod och bemöter andra öppet och fördomsfritt.. 

• Jag visar att alla människor har ett egenvärde 

• Jag visar respekt genom att lyssna, prata och lägga märke till andra. 

• Jag ser mig om 

HUR – arbetssätt 

• Jag arbetar med att skapa mötesplatser för barnen i mindre grupper 

• Jag låter barnen använda varandra som en god hjälp. 

• Jag är nyfiken och undrande och ställer därmed öppna frågor. 

• Jag tänker efter innan jag använder negationer. 

• Jag behandlar alla med respekt vilket innebär att jag arbetar efter att alla är olika men 

är lika mycket värda. 

• Jag låter barnet försöka själv så långt det är möjligt. 

• Att jag i rutintsituationer har en särskild tilltro till att barnet kan själv 




3(29)

Kvalitetsredovisning 2008 - Södertälje kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?