11.09.2013 Views

En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...

En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...

En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Josefin Lilja Auo3, PE043G, Lärarutbildning<strong>en</strong><br />

Ann Hultman Jakobsson Exam<strong>en</strong><strong>sa</strong>rbete Ht 2010, UTV<br />

Handledare: L<strong>en</strong>a Boström<br />

<strong>eller</strong> lärstilsmodell. Anledningarna till var<strong>för</strong> Dunns lärstilsmodell valdes<br />

är följande:<br />

• Av <strong>alla</strong> lärstilsteorier har d<strong>en</strong>na modell mest gedig<strong>en</strong><br />

grundforskning bak<strong>om</strong> sig (De Bello, 1990).<br />

• Deras modell har det mest validerade analysinstrum<strong>en</strong>tet<br />

(Lovelace, 2007).<br />

• Det finns indivi<strong>du</strong>ella konkreta metodiska strategier<br />

(Dunn & Griggs, 2007).<br />

• D<strong>en</strong> är över<strong>sa</strong>tt <strong>och</strong> validerad till att fungera i Sverige<br />

(Caliss<strong>en</strong>dorff, 2005).<br />

• Teorin utgår ifrån att <strong>alla</strong> elever är olika <strong>och</strong> att undervisning<strong>en</strong><br />

ska anpas<strong>sa</strong>s efter elev<strong>en</strong> i likhet med läroplan<strong>en</strong>.<br />

(Boström, 2004)<br />

• Modell<strong>en</strong>s utgångspunkt är att <strong>alla</strong> individer har olika<br />

styrkor <strong>och</strong> behov <strong>och</strong> att olikheter där<strong>för</strong> inte är någonting<br />

negativt.<br />

• Modell<strong>en</strong> utgår från att det är viktigt med <strong>en</strong> helhetssyn<br />

på individ<strong>en</strong> (Laurids<strong>en</strong>, 2007).<br />

Dunns lärstilsmodell mer ingå<strong>en</strong>de<br />

I Dunns lärstilsmodell finns det tjugo olika elem<strong>en</strong>t s<strong>om</strong> är viktiga när<br />

<strong>en</strong> individ ska lära sig nytt <strong>och</strong> svårt material. Elem<strong>en</strong>t<strong>en</strong> är vidare indelad<br />

i fem olika <strong>om</strong>råd<strong>en</strong> s<strong>om</strong> i varierande grad påverkar <strong>en</strong> individs inlärning.<br />

Des<strong>sa</strong> <strong>om</strong>råd<strong>en</strong> är miljö-, emotionella/känsl<strong>om</strong>ässiga, sociala,<br />

fysiska, <strong>och</strong> psykologiska faktorer. <strong>En</strong>ligt Maryann Kiely Lovelace, forskare,<br />

(2007) har faktorerna i d<strong>en</strong> internationella forskning<strong>en</strong> statistiskt<br />

<strong>för</strong>utsägbar signifikans med 95 proc<strong>en</strong>t. Det innebär att <strong>om</strong> elevernas<br />

prefer<strong>en</strong>ser matchas så är det 95 proc<strong>en</strong>ts <strong>sa</strong>nnolikhet att de presterar<br />

bättre än <strong>om</strong> deras prefer<strong>en</strong>ser inte matchas.<br />

Det är viktigt att k<strong>om</strong>ma ihåg att <strong>alla</strong> människor är olika <strong>och</strong> att de olika<br />

faktorerna har olika betydelse <strong>för</strong> olika individer. Vis<strong>sa</strong> faktorer kan vara<br />

viktigare <strong>för</strong> <strong>vis<strong>sa</strong></strong> än <strong>för</strong> andra. <strong>En</strong> del elever är äv<strong>en</strong> flexibla, vilket<br />

innebär att <strong>en</strong> individs faktorer kan vara mer <strong>eller</strong> mindre viktiga i olika<br />

inlärningssituationer. <strong>En</strong> individs inlärningsprefer<strong>en</strong>ser är inte statiska<br />

utan de kan k<strong>om</strong>ma att ändras <strong>och</strong> utvecklas under livets gång (Dunn &<br />

Griggs, 2007). Dunns modell<strong>en</strong> är indelad <strong>en</strong>ligt följande:<br />

13/58

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!