11.09.2013 Views

En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...

En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...

En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Josefin Lilja Auo3, PE043G, Lärarutbildning<strong>en</strong><br />

Ann Hultman Jakobsson Exam<strong>en</strong><strong>sa</strong>rbete Ht 2010, UTV<br />

Handledare: L<strong>en</strong>a Boström<br />

verna, in<strong>om</strong> ram<strong>en</strong> <strong>för</strong> <strong>skola</strong>ns normer, har sociala svårigheter. Här inordnades<br />

sådana karakteriseringar s<strong>om</strong> beskriver eleverna s<strong>om</strong> <strong>stör</strong>ande,<br />

oroliga, impulsstyrda, egoc<strong>en</strong>trerade <strong>och</strong> bråkiga. Kategorin uppmärk<strong>sa</strong>mhetsbehov<br />

har inte inordnats under sociala svårigheter. Detta då vi tolkar att<br />

det är <strong>en</strong> karakteristiska s<strong>om</strong> inte kan anses vara odelat negativ.<br />

Stil<strong>en</strong>kät<strong>en</strong><br />

Lärstils<strong>en</strong>kät<strong>en</strong> har undersökt vilka lärstilsprefer<strong>en</strong>ser de ”stökiga eleverna”<br />

har <strong>sa</strong>mt vilka skillnader s<strong>om</strong> återfinns mellan de ”stökiga elevernas”<br />

lärstilsprefer<strong>en</strong>ser <strong>och</strong> de ”icke stökiga elevernas” lärstilsprefer<strong>en</strong>ser.<br />

Detta pres<strong>en</strong>teras i <strong>en</strong> tabell framställning. I tabell<strong>en</strong> redovi<strong>sa</strong>s<br />

medelvärdet hos <strong>sa</strong>mtliga informanter <strong>sa</strong>mt medelvärdet <strong>för</strong> grupp<strong>en</strong><br />

"stökiga elever” <strong>och</strong> refer<strong>en</strong>sgrupp<strong>en</strong>s medelvärde (de icke stökiga eleverna)<br />

var <strong>för</strong> sig. Poäng<strong>en</strong> s<strong>om</strong> eleverna kunde erhålla på varje fråga är<br />

ett till nio, där ett repres<strong>en</strong>terar d<strong>en</strong> lägsta poäng<strong>en</strong> <strong>och</strong> nio d<strong>en</strong> högsta.<br />

Längst ned redovi<strong>sa</strong>s skillnad<strong>en</strong> mellan grupperna i proc<strong>en</strong>tform. Lärstil<strong>en</strong>kät<strong>en</strong>s<br />

frågor återfinns s<strong>om</strong> bilaga (bilaga 1, s. 56).<br />

Elevprefer<strong>en</strong>ser in<strong>om</strong> grupp<strong>en</strong> miljöfaktorer<br />

9<br />

8<br />

7<br />

6<br />

5<br />

4<br />

3<br />

2<br />

1<br />

Miljöfaktorer<br />

LJUD LJUS TEMPERATUR STUDIEMILJÖ<br />

ALLA STÖKIGA REFERENSGR<br />

37/58

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!