En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...
En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...
En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Josefin Lilja Auo3, PE043G, Lärarutbildning<strong>en</strong><br />
Ann Hultman Jakobsson Exam<strong>en</strong><strong>sa</strong>rbete Ht 2010, UTV<br />
Handledare: L<strong>en</strong>a Boström<br />
Metod<br />
I detta avsnitt redogörs <strong>för</strong> <strong>en</strong>käternas <strong>och</strong> analysredskap<strong>en</strong>s utformning<br />
<strong>sa</strong>mt de vet<strong>en</strong>skapliga teorierna s<strong>om</strong> ligger till grund <strong>för</strong> forskning<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong>na kvalitativa studie har <strong>en</strong> herm<strong>en</strong>eutisk tolkning<strong>sa</strong>n<strong>sa</strong>ts. Undersökning<strong>en</strong><br />
är <strong>en</strong> metodtriangulering där två olika metoder används s<strong>om</strong><br />
sedan analyseras f<strong>en</strong><strong>om</strong><strong>en</strong>ografiskt g<strong>en</strong><strong>om</strong> deskriptiva analyser med<br />
kvantitativa aspekter.<br />
Studi<strong>en</strong>s metodologiska refer<strong>en</strong>sram<br />
Studi<strong>en</strong> har s<strong>om</strong> utgångspunkt att undersöka pedagogers <strong>sa</strong>mt elevers<br />
uppfattningar. Uppfattningar är ett k<strong>om</strong>plext f<strong>en</strong><strong>om</strong><strong>en</strong> s<strong>om</strong> innehåller<br />
<strong>en</strong> mängd olika perspektiv. För att få inblick i informanternas uppfattningar<br />
av f<strong>en</strong><strong>om</strong><strong>en</strong> används i d<strong>en</strong>na studie <strong>en</strong>käter där olika uppfattningar<br />
av f<strong>en</strong><strong>om</strong><strong>en</strong> undersöks. G<strong>en</strong><strong>om</strong> att anlägga <strong>en</strong> kvalitativ an<strong>sa</strong>ts i<br />
studi<strong>en</strong> <strong>för</strong>stås händelser i sitt <strong>sa</strong>mmanhang <strong>och</strong> de olika aktörernas<br />
perspektiv är grundläggande. Målet är att uppnå <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> f<strong>en</strong><strong>om</strong><strong>en</strong>et<br />
g<strong>en</strong><strong>om</strong> att beskriva det g<strong>en</strong><strong>om</strong> individernas egna erfar<strong>en</strong>heter<br />
(Hartman, 2004).<br />
Människor lägger m<strong>en</strong>ing i <strong>sa</strong>ker <strong>för</strong> att göra värld<strong>en</strong> begriplig <strong>och</strong> utifrån<br />
<strong>en</strong> herm<strong>en</strong>eutisk livsvärld styrs människor av d<strong>en</strong>na m<strong>en</strong>ing. Här<br />
söks <strong>för</strong>ståels<strong>en</strong> <strong>för</strong> hur människor ser på sig själva, hur de ser på sin<br />
relation till <strong>om</strong>givning<strong>en</strong> <strong>och</strong> hur de upplever sin situation, alltså deras<br />
livsvärld. Hur man ska tolka människors <strong>för</strong>eställning <strong>om</strong> sin livsvärld<br />
<strong>och</strong> vilk<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing de tillskriver olika <strong>för</strong>eteelser i värld<strong>en</strong> är vad herm<strong>en</strong>eutik<strong>en</strong><br />
fokuserar på (Hartman, 2004). Herm<strong>en</strong>eutik<strong>en</strong> är <strong>för</strong> allmän<br />
<strong>för</strong> att kunna leda det praktiska arbetet. Här behövs <strong>en</strong> kvalitativ metod<br />
s<strong>om</strong> ger forskar<strong>en</strong> mer preci<strong>sa</strong> regler <strong>för</strong> hur <strong>en</strong> kvalitativ undersökning<br />
skall gå till. Des<strong>sa</strong> regler skall garantera att de krav på vet<strong>en</strong>skaplighet<br />
s<strong>om</strong> herm<strong>en</strong>eutik<strong>en</strong> ställer upp uppfylls (Hartman, 2004). <strong>En</strong> av de kvalitativa<br />
metoderna återfinns in<strong>om</strong> f<strong>en</strong><strong>om</strong><strong>en</strong>ografin, s<strong>om</strong> också d<strong>en</strong>na<br />
studie baseras på.<br />
Herm<strong>en</strong>eutik<strong>en</strong> används i d<strong>en</strong>na studie s<strong>om</strong> vägledande g<strong>en</strong><strong>om</strong> tolkningarna<br />
av lärar<strong>en</strong>kät<strong>en</strong> <strong>sa</strong>mt lärstils<strong>en</strong>kät<strong>en</strong>. G<strong>en</strong><strong>om</strong> att undersöka<br />
vilka lärstilsprefer<strong>en</strong>ser s<strong>om</strong> finns in<strong>om</strong> grupp<strong>en</strong> ”stökiga elever” m<strong>en</strong><br />
s<strong>om</strong> inte återfinns in<strong>om</strong> grupp<strong>en</strong> ”icke stökiga elever” formas <strong>en</strong> bild av<br />
vilka prefer<strong>en</strong>ser s<strong>om</strong> kan ligga till grund <strong>för</strong> kategorisering<strong>en</strong> av de<br />
”stökiga eleverna”. G<strong>en</strong><strong>om</strong> att sedan undersöka hur pedagogerna be-<br />
23/58
Change language