En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...
En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...
En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Josefin Lilja Auo3, PE043G, Lärarutbildning<strong>en</strong><br />
Ann Hultman Jakobsson Exam<strong>en</strong><strong>sa</strong>rbete Ht 2010, UTV<br />
Handledare: L<strong>en</strong>a Boström<br />
Bakgrund<br />
D<strong>en</strong> <strong>för</strong>sta del<strong>en</strong> i bakgrund<strong>en</strong> behandlar specialpedagogiska perspektiv.<br />
Skillnad<strong>en</strong> mellan <strong>skola</strong>ns ambitioner <strong>och</strong> <strong>skola</strong>n i realitet<strong>en</strong> behandlas,<br />
till<strong>sa</strong>mmans med de svårigheter s<strong>om</strong> verkar finnas <strong>för</strong> att <strong>för</strong>verkliga<br />
vision<strong>en</strong> <strong>om</strong> <strong>en</strong> <strong>skola</strong> <strong>för</strong> <strong>alla</strong>. Detta ger lä<strong>sa</strong>r<strong>en</strong> <strong>en</strong> <strong>för</strong>ståelse till var<strong>för</strong><br />
<strong>vis<strong>sa</strong></strong> elever faller utan<strong>för</strong> ramarna <strong>och</strong> kategoriseras s<strong>om</strong> exempelvis<br />
”stökiga”.<br />
Bakgrund<strong>en</strong>s andra del redogör <strong>för</strong> exam<strong>en</strong><strong>sa</strong>rbetets lärstilsteoretiska<br />
utgångspunkter. Här preciseras vilk<strong>en</strong> av lärstilsteorierna s<strong>om</strong> studi<strong>en</strong><br />
grundas på <strong>sa</strong>mt kritik mot teorin. Bakgrund<strong>en</strong> avslutas med <strong>en</strong> kort<br />
<strong>sa</strong>mmanfattning av tidigare forskning i det allmänna lärstilsteoretiska<br />
fältet <strong>sa</strong>mt forskning med beröringspunkter i <strong>sa</strong>mma problem<strong>om</strong>råde<br />
s<strong>om</strong> studi<strong>en</strong><br />
Specialpedagogisk forskning<br />
De specialpedagogiska tankarna <strong>och</strong> strategierna i <strong>skola</strong>n har varierat<br />
över tid. Innan Lpo 94 innehöll läroplanerna <strong>för</strong> <strong>skola</strong>n strategier <strong>för</strong> hur<br />
elevers olikheter skulle behandlas. Elever s<strong>om</strong> ansågs ha olika svårigheter<br />
differ<strong>en</strong>tierades <strong>och</strong> segregerades i olika typer av specialklasser <strong>och</strong><br />
arbetsgrupper. I dag<strong>en</strong>s läroplan, Lpo 94, s<strong>om</strong> fokuserar på resultat <strong>och</strong><br />
mål, <strong>om</strong>nämns inga strategier <strong>för</strong> hur man bör hantera des<strong>sa</strong> elever. Nu<br />
ligger fokus på att eleverna når mål<strong>en</strong> – inte hur varje elev når mål<strong>en</strong>.<br />
Frågan <strong>om</strong> elevers olikhet ska hanteras lokalt (Hjörne & Säljö, 2008).<br />
På 1990-talet lanserades det internationella begreppet inclusion s<strong>om</strong> ett<br />
helt mot<strong>sa</strong>tt synsätt till strategier <strong>om</strong> differ<strong>en</strong>tiering <strong>och</strong> segregering. Tidigare<br />
hade äv<strong>en</strong> integreringsbegreppet används s<strong>om</strong> segregering<strong>en</strong>s<br />
<strong>och</strong> differ<strong>en</strong>tiering<strong>en</strong>s mot<strong>sa</strong>ts, m<strong>en</strong> då integrering ansågs bekräfta att<br />
det fanns ett problem <strong>och</strong> att problemet skulle integreras eftersöktes ett<br />
begrepp s<strong>om</strong> inte utgick från <strong>en</strong> befintlig problematik. Detta begrepp<br />
blev alltså inclusion, <strong>eller</strong> inkludering på sv<strong>en</strong>ska. Inkludering bygger<br />
på att <strong>alla</strong> människor ska ha rätt att vara delaktiga i kultur<strong>en</strong> <strong>och</strong> utbildning<strong>en</strong>.<br />
Alla barn ska oavsett <strong>för</strong>måga <strong>och</strong> <strong>för</strong>utsättningar ha rätt till<br />
<strong>en</strong> likvärdig utbildning. Inkluderingsbegreppet är sprung<strong>en</strong> ur <strong>en</strong> vision<br />
<strong>om</strong> att <strong>alla</strong> elever, äv<strong>en</strong> elever med funktionssvårigheter, ska gå i <strong>sa</strong>mma<br />
<strong>skola</strong>. Skolan ska anpas<strong>sa</strong>s sig efter elev<strong>en</strong>s olika behov (Tideman, et al.,<br />
2005).<br />
7/58
Change language