En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...
En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...
En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Josefin Lilja Auo3, PE043G, Lärarutbildning<strong>en</strong><br />
Ann Hultman Jakobsson Exam<strong>en</strong><strong>sa</strong>rbete Ht 2010, UTV<br />
Handledare: L<strong>en</strong>a Boström<br />
fynd<strong>en</strong> bekräftas <strong>eller</strong> ifrågasättas (D<strong>en</strong>sc<strong>om</strong>be, 2009). Det kan till exempel<br />
vara av betydelse <strong>för</strong> det fort<strong>sa</strong>tta analy<strong>sa</strong>rbetet att ha <strong>en</strong> uppfattning<br />
<strong>om</strong> frekv<strong>en</strong>s<strong>en</strong> av <strong>vis<strong>sa</strong></strong> k<strong>om</strong>pon<strong>en</strong>ter. Exempelvis <strong>om</strong> två tredjedelar<br />
av beskrivningarna av ett f<strong>en</strong><strong>om</strong><strong>en</strong> består av <strong>sa</strong>mma beskrivning<br />
måste ju detta betraktas s<strong>om</strong> <strong>en</strong> d<strong>om</strong>inerande uppfattning (Carlsson,<br />
1991).<br />
Kvalitativ <strong>och</strong> kvantitativ forskning<br />
Det finns inga kvalitativa forskningsmetoder. Inga kvantitativa h<strong>eller</strong> <strong>för</strong><br />
d<strong>en</strong> del<strong>en</strong>. Det säger doc<strong>en</strong>t Rodney Åsberg i <strong>en</strong> artikel där han tar<br />
starkt avstånd från uppdelning<strong>en</strong> av datain<strong>sa</strong>mlingsmetoder. Han m<strong>en</strong>ar<br />
att kvalitativ <strong>och</strong> kvantitativ refererar till eg<strong>en</strong>skaper hos de f<strong>en</strong><strong>om</strong><strong>en</strong><br />
vi studerar <strong>och</strong> att det är des<strong>sa</strong> eg<strong>en</strong>skaper s<strong>om</strong> sedan återspeglas i<br />
d<strong>en</strong> data s<strong>om</strong> upprättas (Åsberg, 2001).<br />
Data kan vara kvalitativa (i form av ord) <strong>eller</strong> kvantitativa (i<br />
form av siffror). M<strong>en</strong> det är sedan inget mer att orda <strong>om</strong>, efters<strong>om</strong><br />
både »numbers and words are both needed if we are<br />
to understand the world» <strong>en</strong>ligt Matthew Miles <strong>och</strong> Michael<br />
Huberman.<br />
(Åsberg, 2001, s. 270)<br />
Åsberg m<strong>en</strong>ar på <strong>sa</strong>mma sätt att <strong>en</strong> analys inte kan vara kvalitativ <strong>eller</strong><br />
kvantitativ efters<strong>om</strong> analysmetod<strong>en</strong> inte är verbal <strong>eller</strong> numerisk. Det är<br />
datans form s<strong>om</strong> är det. Vid <strong>en</strong> analys analyseras alltså anting<strong>en</strong> numerisk<br />
information <strong>eller</strong> icke numerisk information (Åsberg, 2001).<br />
D<strong>en</strong> här studi<strong>en</strong> undersöker ut<strong>sa</strong>gor. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>a metod<strong>en</strong> utgår från att ta<br />
reda på hur informanterna ser på sig själva i <strong>för</strong>hållande till hur de lär<br />
sig på bästa sätt <strong>och</strong> d<strong>en</strong> andra metod<strong>en</strong> undersöker hur informanterna<br />
uppfattar <strong>och</strong> beskriver ett f<strong>en</strong><strong>om</strong><strong>en</strong>. Studi<strong>en</strong> är där<strong>för</strong> i sin utgångspunkt<br />
kvalitativ. I det <strong>för</strong>sta fallet <strong>sa</strong>mlas data in g<strong>en</strong><strong>om</strong> att använda<br />
siffror på <strong>en</strong> graderad skala s<strong>om</strong> sedan används <strong>för</strong> att bedöma hur väl<br />
ett påstå<strong>en</strong>de stämmer med varje informant. Des<strong>sa</strong> siffror används sedan<br />
<strong>för</strong> att räkna ut ett medelvärde på de olika grupperingarna, <strong>för</strong> att<br />
kunna jäm<strong>för</strong>a grupperna inbördes <strong>sa</strong>mt med varandra. I det andra fallet<br />
används siffror, <strong>och</strong> alltså d<strong>en</strong> kvantitativa aspekt<strong>en</strong>, <strong>för</strong> att redovi<strong>sa</strong><br />
hur frekv<strong>en</strong>t återk<strong>om</strong>mande <strong>sa</strong>mma beskrivningar <strong>och</strong> uppfattningar är.<br />
Det är des<strong>sa</strong> kvantitativa aspekter s<strong>om</strong> det refereras till i studi<strong>en</strong>. Siffror,<br />
de kvantitativa aspekterna, används <strong>för</strong> att göra analyserna <strong>en</strong>klare <strong>och</strong><br />
mera översiktlig i d<strong>en</strong>na studie. Detta tar dock inte bort det faktum att<br />
25/58
Change language