11.09.2013 Views

En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...

En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...

En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Josefin Lilja Auo3, PE043G, Lärarutbildning<strong>en</strong><br />

Ann Hultman Jakobsson Exam<strong>en</strong><strong>sa</strong>rbete Ht 2010, UTV<br />

Handledare: L<strong>en</strong>a Boström<br />

kring sig <strong>för</strong> att uppnå <strong>sa</strong>mma mål. Kraftigt upplysta rum <strong>för</strong>edrar <strong>vis<strong>sa</strong></strong><br />

medan andra bättre konc<strong>en</strong>trerar sig i ett rum med dämpad belysning.<br />

Vet<strong>en</strong>skapliga undersökningar vi<strong>sa</strong>r att florerande belysning kan<br />

överstimulera <strong>vis<strong>sa</strong></strong> elever <strong>och</strong> att d<strong>en</strong> direkta or<strong>sa</strong>k<strong>en</strong> kan vi<strong>sa</strong> sig g<strong>en</strong><strong>om</strong><br />

överaktivitet, huvudvärk <strong>och</strong> rastlöshet. Temperatur<strong>en</strong> är <strong>en</strong> annan<br />

miljöfaktor s<strong>om</strong> påverkar individer olika. Vis<strong>sa</strong> <strong>för</strong>edrar varmt medan<br />

andra <strong>för</strong>edrar <strong>en</strong> mer svalare temperatur. Att själv få välja placering när<br />

man studerar har också vi<strong>sa</strong>t sig vara <strong>en</strong> viktig faktor i studiemiljön<br />

(Dunn & Griggs, 2007). Det handlar <strong>om</strong> att sitta i <strong>en</strong> mer informell miljö,<br />

s<strong>om</strong> till exempel på golvet, <strong>eller</strong> i <strong>en</strong> mer formell miljö, s<strong>om</strong> till exempel<br />

på <strong>en</strong> stol vid ett bord,<br />

Rita Dunn (2001) har funnit i sin forskning att <strong>skola</strong>ns traditionella yttre<br />

miljö många gånger har <strong>en</strong> negativ effekt på elever. Eleverna får svårt<br />

att konc<strong>en</strong>trera sig med <strong>en</strong> miljö <strong>om</strong>giv<strong>en</strong> av stolar i trä, plast <strong>eller</strong> stål,<br />

starkt ljus <strong>och</strong> tystnad, vilket är d<strong>en</strong> miljö s<strong>om</strong> d<strong>om</strong>inerar i dag<strong>en</strong>s skolor.<br />

Emotionella/Känsl<strong>om</strong>ässiga faktorer<br />

Känslor är också viktiga <strong>för</strong> lärandet. Individer fattar intuitivt hela tid<strong>en</strong><br />

beslut <strong>om</strong> huruvida de k<strong>om</strong>mer att vilja, kunna <strong>eller</strong> våga lära sig något<br />

nytt. Barn fattar snabbt beslut utifrån emotionella upplevelser. Gamla<br />

negativa erfar<strong>en</strong>heter <strong>och</strong> misslyckand<strong>en</strong> kan <strong>om</strong>edvetet ligga till grund<br />

<strong>för</strong> beslut angå<strong>en</strong>de nya lärsituationer. Lika väl s<strong>om</strong> positiva erfar<strong>en</strong>heter<br />

kan k<strong>om</strong>ma att få betydelse. Motivation<strong>en</strong>, viljan, trovärdighet<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />

<strong>för</strong>stahandsintryck ligger <strong>alla</strong> s<strong>om</strong> grund i våra emotionella upplevelser<br />

(Sylwester, 1997).<br />

De emotionella/ känsl<strong>om</strong>ässiga faktorerna är motivation, uthållighet,<br />

ansvar/anpassning <strong>och</strong> struktur. Motivation<strong>en</strong> ser olika ut hos eleverna;<br />

<strong>vis<strong>sa</strong></strong> har <strong>en</strong> stark inre motivation vilket innebär att de har <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> drivkraft<br />

medan andra elever har <strong>en</strong> starkare yttre motivation s<strong>om</strong> innebär<br />

att de behöver få stöd av <strong>en</strong> vux<strong>en</strong>. Och här, liks<strong>om</strong> i de andra faktorerna,<br />

finns äv<strong>en</strong> de flexibla eleverna s<strong>om</strong> styrs av situation<strong>en</strong>. Ibland behöver<br />

de stöd medan de i andra tillfäll<strong>en</strong> drivs av <strong>en</strong> inre drivkraft<br />

(Dunn & Griggs, 2007).<br />

Uthållighet<strong>en</strong> är <strong>en</strong> annan faktor s<strong>om</strong> påverkar inlärning<strong>en</strong>. Vis<strong>sa</strong> har <strong>en</strong><br />

hög uthållighet, de slut<strong>för</strong> alltid sina arbet<strong>en</strong> oavsett <strong>om</strong> det innebär att<br />

de måste jobba på s<strong>en</strong>a kvällar <strong>och</strong> helger. Oftast jobbar de med <strong>en</strong> uppgift<br />

i taget s<strong>om</strong> de långsiktigt <strong>och</strong> systematiskt slut<strong>för</strong>. Medan andra individer<br />

jobbar med flera <strong>sa</strong>ker <strong>sa</strong>mtidigt; de påbörjar <strong>en</strong> uppgift <strong>för</strong> att<br />

sedan lägga d<strong>en</strong> åt sidan <strong>och</strong> fortsätta med <strong>en</strong> annan. Des<strong>sa</strong> individer<br />

15/58

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!