En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...
En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...
En skola för alla eller en skola för vissa ”Förlåt om jag stör, sa du och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Josefin Lilja Auo3, PE043G, Lärarutbildning<strong>en</strong><br />
Ann Hultman Jakobsson Exam<strong>en</strong><strong>sa</strong>rbete Ht 2010, UTV<br />
Handledare: L<strong>en</strong>a Boström<br />
• D<strong>en</strong> visuelle: lär sig bäst via syn<strong>en</strong> s<strong>om</strong> att se <strong>och</strong> lä<strong>sa</strong>,<br />
bilder <strong>och</strong> ord.<br />
• D<strong>en</strong> auditiva: lär sig bäst via hörseln, tala, lyssna <strong>och</strong><br />
diskutera<br />
• D<strong>en</strong> taktila: lär sig bäst g<strong>en</strong><strong>om</strong> att använda sina händer.<br />
• D<strong>en</strong> kinestetiska: lär sig bäst g<strong>en</strong><strong>om</strong> att använda hela<br />
kropp<strong>en</strong> <strong>och</strong> sina känslor.<br />
Metodiskt sett är sinn<strong>en</strong>a det viktigaste faktorerna in<strong>om</strong> lärstilsteorin.<br />
Till<strong>sa</strong>mmans med de emotionella/känsl<strong>om</strong>ässiga faktorerna utgör de<br />
navet in<strong>om</strong> Dunns lärstilsmodell. G<strong>en</strong><strong>om</strong> att synliggöra <strong>en</strong> individs<br />
starkaste sinne kan pedagoger till<strong>sa</strong>mmans med <strong>för</strong>äldrar utveckla material<br />
s<strong>om</strong> pas<strong>sa</strong>r det d<strong>om</strong>inanta sinnet. Professor Rita Dunn m<strong>en</strong>ar att<br />
nytt <strong>och</strong> svårt material ska läras in g<strong>en</strong><strong>om</strong> det mest d<strong>om</strong>inanta sinnet <strong>för</strong><br />
att sedan <strong>för</strong>stärkas g<strong>en</strong><strong>om</strong> ett andra <strong>och</strong> tredje sinne <strong>och</strong> sedan tillämpas<br />
när elev<strong>en</strong> använder information<strong>en</strong> (Dunn, 2001).<br />
Det är skillnad på att lära sig via det kinestetiska sinnet <strong>och</strong> vara i behov<br />
av rörelse. De kinestetiska eleverna lär bäst <strong>om</strong> de involverar kropp<strong>en</strong> i<br />
lärprocess<strong>en</strong>, medan ett barn s<strong>om</strong> behöver mycket rörelse kan lära sig<br />
via att lyssna <strong>om</strong> de <strong>sa</strong>mtidigt får exempelvis sitta <strong>och</strong> vicka på stol<strong>en</strong>.<br />
Des<strong>sa</strong> elever kan äv<strong>en</strong> sitta still <strong>och</strong> jobba m<strong>en</strong> de behöver små pauser<br />
då <strong>och</strong> då, pauser s<strong>om</strong> innebär att de får rörelse <strong>och</strong> <strong>för</strong>flyttning (Dunn<br />
& Griggs, 2007).<br />
De fysiska faktorerna innefattar äv<strong>en</strong> när på dygnet individ<strong>en</strong> lär sig<br />
bäst <strong>sa</strong>mt intag. Människor lär sig bäst olika tidpunkt på dag<strong>en</strong> – <strong>vis<strong>sa</strong></strong><br />
kan konc<strong>en</strong>trera sig bättre på morgon<strong>en</strong> än på kväll<strong>en</strong>. Intag har betydelse<br />
<strong>för</strong> prestations<strong>för</strong>mågan hos <strong>en</strong> del människor. Det kan handla <strong>om</strong><br />
att de lättare konc<strong>en</strong>trerar sig <strong>om</strong> de får tugga <strong>eller</strong> suga på något.<br />
(Dunn & Griggs, 2007).<br />
Psykologiska faktorerna<br />
<strong>En</strong> av de två psykologiska elem<strong>en</strong>t<strong>en</strong> i Dunns lärstilsmodell behandlar<br />
informationsbearbetning. När människor får ny information bearbetar<br />
<strong>och</strong> <strong>för</strong>står vi d<strong>en</strong> på olika sätt. Vis<strong>sa</strong> människor bearbetar information<strong>en</strong><br />
steg <strong>för</strong> steg, analytiskt. Medan andra bearbetar information<strong>en</strong> holistiskt,<br />
helhet<strong>en</strong> <strong>för</strong>st <strong>och</strong> sedan detaljerna (Laurids<strong>en</strong>, 2007).<br />
Det andra elem<strong>en</strong>tet in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet är tankestil. Människor löser uppgifter<br />
olika. Vis<strong>sa</strong> reflekterar <strong>och</strong> behöver mycket tid på sig medan andra<br />
17/58
Change language