här direkt - SWEA International

Jag träffar en logoped!
Logopeder jobbar med människor i alla åldrar,
från små bebisar till 90-åringar. För att ge en bild
av bredden i logopedyrket följer nedan ett antal
påhittade personer som kan ha kontakt med
logoped.
Pelle är 6 år. Han föddes döv, vilket upptäcktes på
hörselscreeningen som görs på alla nyfödda barn
på BB. När han var 10 månader fick han två
cochleaimplantat inopererade i inneröronen.
Cochleaimplantaten fångar upp ljudsignaler och
skickar dem på elektrisk väg in i hjärnan, en slags
konstgjord hörsel alltså. Logopeden har stöttat
familjen i hur de kan träna Pelles hörsel och tal
sedan operationen.
Mona, 47 år, går i röstbehandling hos logoped för
att hitta en röstteknik som inte gör henne så hes.
Röstproblemen började för två år sedan i
samband med en förkylning. Sedan ett år tillbaka
är hon sjukskriven från sitt jobb som
mellanstadielärare eftersom hennes röst inte
håller.
Patricia är 13 år. Hon har en grav CP-skada
sedan födseln och kan inte använda sina armar
och ben. Hon kan inte prata men vet precis vad
hon vill säga. Logopeden, som har följt henne i
många år, har i samarbete med en
arbetsterapeut tagit fram ett specialanpassat
sätt för Patricia att kommunicera. Med hjälp av
sina ögonrörelser kan Patricia peka på
symbolbilder på en bildkarta. När hon
”ögonpekar” på symbolen för saft förstår hennes
personliga assistent direkt att hon vill ha ett glas
saft.
Ella är 87 år. För två månader sedan drabbades
hon av en stroke. Hon är förlamad i höger arm
och ben och kan inte få ut orden ur munnen,
fast hon har dem klart för sig i huvudet. Hennes
anhöriga är förtvivlade. Logopeden gör en
bedömning av Ellas kommunikationsförmåga
och informerar anhöriga om stroke och om vad
man kan göra för att underlätta
kommunikationen.
En tvärvetenskaplig utbildning
Utbildningen till logoped är fyraårig och ges på
sex universitetsorter i Sverige. När man är
färdig blir man legitimerad logoped. När jag
som rådvill gymnasiestudent sökte efter mitt
framtida yrke i tjocka kataloger, fastnade jag för
den tvärvetenskapliga blandning av ämnen som
logopedutbildningen erbjuder: medicin,
språkvetenskap, psykologi och så förstås
logopedi – läran om språkstörningar.
Traditionellt arbetar de flesta logopeder inom
sjukvården, oftast på sjukhusens
logopedmottagningar. På senare år har också
fler och fler kommuner insett värdet av att ha
logopeder anställda inom förskola och skola. På
många håll i Sverige finns det också privata
logopedmottagningar. Logopeder samarbetar
ofta med andra yrkeskategorier, t.ex. läkare,
sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer
och tal- och specialpedagoger i skola/förskola.
Tankar och myter om flerspråkighet
Många av SWEA:s medlemmar har säkerligen
erfarenhet av flerspråkighet på olika sätt. I
Västvärlden tänker många på flerspråkighet som
någonting exotiskt, ett undantag från normen.
Men visste du att majoriteten av jordens
befolkning talar flera språk?
Det finns tyvärr många myter kopplade till
flerspråkighet. En oerhört vanlig sådan är att
flerspråkiga skulle komma igång senare med sin
språkutveckling än enspråkiga barn. Som
logoped har jag flera gånger upplevt
skadeverkningarna av denna spridda myt. Den
resulterar nämligen i att flerspråkiga barn med
språkstörning får stöd och hjälp av logoped och
andra alldeles för sent. ”Han är ju flerspråkig, så
vi får ge honom lite mer tid” är därför ett vanligt
men farligt resonemang. All den forskning som
jag har tagit del av visar att flerspråkiga barn
börjar prata i precis samma ålder som
enspråkiga. Däremot kan flerspråkiga barn,
precis som enspråkiga, ha en språkstörning eller
vara sena i sin språkutveckling.
18
SWEA Wien Nr 2/2013