här direkt - SWEA International

RETORIK
Maria Scharffenberg, präst i Svenska Kyrkan i Wien, introducerar oss i talarkonsten
Varför?
Att göra sig förstådd är en sak. Men allt för ofta
så hamnar vi i situationer där vi finner att vi
måhända skulle kunna ha gjort oss förstådda, om
bara någon hade lyssnat.Det handlar om att göra
sig hörd. Här är retoriken ett verktyg och en hjälp.
Hur?
Hur gör jag då för att bli en god talare? För att
folk skall lyssna? De knep och tips, som jag
kommer att gå igenom här, är tänkta inför
situationen att du skall hålla ett föredrag i någon
form för ett större eller mindre auditorium. Men
samma knep och tips är tillämpbara även i
vardagslivet. Du kommer att märka att den
säkerhet man får av att tala inför folk, så att säga
spiller över till vardagens situationer och möten.
Lite grann som när man håller på med yoga.
Första gångerna är det bara där på passet under
coachens ledning, som man andas rätt och
slappnar av ordentligt. Men efter ett antal gånger
upptäcker du att du kan andas rätt och slappna av
till och med i busskön.
Samma sak med retorik. Första gången läggar
man ner många timmar för ett föredrag.
Efter lite övning kommer du att upptäcka att du
automatiskt använder dig av samma knep även i
det lilla sammanhanget. Notera. Jag är absolut
inte någon expert. Men 16 år som präst, där jag
mer eller mindre varje dag står inför människor
har gett mig viss erfarenhet inom området.
Att sälja in Jungfrufödsel och en kille som går på
vattnet till ett gäng 14 åriga konfirmander kräver
sin retoriker.
Förberedelser!
Viktigast av allt inför alla föreläsningar eller
talarsituationer är: Förberedelser!!!Ett klassiskt
citat inom retoriken är Winston Churchills ord: Ett
spontant tal tar tre veckor att förbereda.Ju mer
du lägger ner på förberedelserna, desto säkrare
kommer du att känna dig den dag du väl står där
och skall tala, och desto bättre tal kommer du att
hålla.
Nu hoppar jag över sådana saker som att gå
igenom ditt ämne, disposition osv. utan
koncentrerar mig mer på de andra frågorna.
Framförallt det som i klassisk retorik kallas
actio - framförandet. De där som man ser så
många föreläsare glömma bort.
Vilka skall du tala inför?
En nog så viktig fråga. Jag gjorde en gång
misstaget att i min lättja hålla samma
föredrag för två olika grupper. Den ena
gruppen var ett gäng verkstadsarbetare, det
andra gänget var en samling företagare.
Ämnet var etik och moral och jag tänkte att
det är väl ingen skillnad? Det var det! De
skarpa frågorna, som hos ena gänget skapade
debatt och energi, föll hos det andra gänget
platt till marken. Orden och formuleringarna,
som hos en grupp tände en glöd, skapade hos
den andra gruppen en förströdd gäspning.
Mitt misstag var att inte undersöka Vem som
skulle sitta i min publik.
Hur jag formulerar mig, hur jag presenterar
mitt ämne, är beroende av vem som står
framför mig. Så, vem skall du tala inför? Var
ligger deras intressen? Vad är deras ”språk”?
Tredje gången jag skulle hålla samma
föredrag om etik och moral befann jag mig
uppe i Piteå med ett gäng skogsarbetare.
Istället för min vanliga inledning började jag
den gången med att prata om älgjakt. Det
blev en väldigt lång och intressant diskussion
om etik och moral.
Varför är du inbjuden som talare?
Är jag där som del i en serie? Som motsats till
andra talare? Som ”utfyllnad” (Jodå, det
märks när arrangören skrapat längst ner i
adresslådan.) Dvs vad är syftet med mitt
föredrag? Notera här att ditt syfte och
arrangörens syfte kanske inte alltid
överensstämmer.
24
SWEA Wien Nr 2/2013