Reflektera och diskutera - Svenskt Demenscentrum

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 3 • Arbeta tillsammans Signes demenssjukdom verkar ha förvärrats på sistone. Hon glömmer att äta och att ta sina mediciner. Anhöriga är oroliga. Frågan är om Signe kan fortsätta att bo kvar hemma? Signes kontaktperson inom hemtjänsten, biståndsbedömaren, arbetsterapeuten och sjuksköterskan från kommunens demensboende träffas för att prata igenom situationen. Kontaktpersonen berättar om vardagsmötena med Signe och kontakterna med hennes anhöriga. De övriga bidrar med sina expertkunskaper och perspektiv i sökandet efter vad som just nu är den bästa lösningen. Slutsatsen blir att det är värt att pröva att öka stödet till Signe och se om det kan räcka för att hon ska kunna bo kvar hemma ännu ett tag. Det är av stort värde att de personer med olika yrken som arbetar med en person med demenssjukdom utbyter kunskap och erfarenheter. De kan se livssituationen för personen med demenssjukdom ur olika yrkesmässiga synvinklar och balansera synpunkterna mot varandra. Ofta är läkare och sjuksköterskor de som en person med demenssjukdom först kommer i kontakt med när han/hon söker hjälp för de problem som sjukdomen orsakar. Vid utredningen av misstänkt demens kan man behöva flera andra yrkesgruppers specialkunskaper. Samma sak gäller längre fram i sjukdomsförloppet när nya bedömningar behöver göras och nya åtgärder sättas in. Personer vars yrkeskompetens ofta är värdefull i demensvård och ‐omsorg är bland andra arbetsterapeuten, undersköterskan, vårdbiträdet, sjuksköterskan, logopeden, läkaren, neuropsykologen, bistånds‐ bedömaren, kuratorn och sjukgymnasten. Ett väl beprövat sätt att skapa samarbete mellan de olika yrkesgrupperna är att bygga upp så kallade multiprofessionella team (multiprofessionell = bestående av flera olika yrkeskompetenser). I ett sådant team samarbetar representanter för olika yrkesgrupper kring personen med demenssjukdom. På så sätt kan en gemensam helhetssyn växa fram. Allas kompetenser tas till vara och insatserna samordnas. Det kan bidra till trygghet och god livskvalitet både för personen med demenssjukdom och de närstående. Det ökar bl.a. chansen att personen med demenssjukdom och hans/hennes anhöriga slipper motsägelsefulla budskap. Vad säger riktlinjerna? Socialstyrelsen anser att multiprofessionellt, teambaserat arbete – liksom personcentrerad vård och omsorg (se kap 1) – är en nödvändig grund för en god demensvård och ‐omsorg. Det saknas än så länge forskning som renodlat jämfört teamarbete med andra arbetssätt i vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Beprövad erfarenhet visar dock på många fördelar med ett multiprofessionellt samarbete kring varje person med demenssjukdom. Det kan förebygga beteendeproblem hos personen med demenssjukdom och minska närståendes stress. Både hälso‐ och sjukvården och socialtjänsten bör se till att personer med demenssjukdom får vård och omsorg som är multiprofessionell och teambaserad, prioritet 2. (stark rekommendation) 14
Hur bör teamarbetet organiseras? Det finns många olika sätt att organisera det teambaserade arbetet och det finns ingen forskning som säger att det ena eller andra sättet är bäst. Ett arbetssätt som fungerar bra i flera kommuner är att ha ett speciellt demensteam som träffas regelbundet. Teamet kan till exempel bestå av en sjuksköterska samt övrig omvårdnadspersonal och vid behov dessutom engagera personer ur andra yrkesgrupper, exempelvis en sjukgymnast eller en arbetsterapeut. Det är bra om teamarbetet ordnas på ett flexibelt sätt eftersom behoven hos personen med demenssjukdom och de anhöriga ofta förändras med tiden. Vartefter demenssjukdomen fortskrider dyker nya frågor upp att lösa och det gör att behovet av yrkeskompetens i teamet växlar från tid till annan. I vårt land är det kommunens socialtjänst som sköter sköts merparten av den offentliga vården av och omsorgen om personer med demenssjukdom. Socialtjänsten erbjuder bland annat hemtjänst, särskilt boende och dagvård. De som arbetar inom dessa verksamheter är de som – förutom de närstående ‐ har den mest nära och vardagliga kontakten med personen med demenssjukdom. Dessa vårdare, ofta undersköterskor och vårdbiträden, har en viktig roll i det multiprofessionella teamet. Vårdarna har ofta kunskap om personen med demenssjukdom som ingen annan i teamet har möjlighet att skaffa sig. Vårdarna lär känna personen genom mötena i vardagen och även med hjälp av de anhörigas berättelser. De har kunskap om personens livssituation och personlighet samt om hans/hennes styrkor och svagheter när det gäller att fungera i vardagen. Vårdarna kan också uppmärksamma eventuella sjukdomssymtom och effekter och bieffekter av olika behandlingar och rapportera till andra i teamet. Samtidigt är det ofta mycket värdefullt för vårdarna att få del av andra perspektiv än sina egna. Detta kan på många sätt underlätta omsorgen om personerna med demenssjukdom. Den medicinska utredning som läkaren gör kan exempelvis ge vårdarna förklaringar till olika beteenden hos personen och göra dem lättare att acceptera. Ett annat exempel är att arbetsterapeutens bedömning kan öka hemtjänstpersonalens förståelse för de problem en person med demenssjukdom har. Många fler exempel finns. När ett multiprofessionellt team fungerar bra, pågår ett givande och tagande av kunskap och erfarenheter där alla bidrar och får något av de andra. Alla kan vinna på detta och allra mest vinner förhoppningsvis personen med demenssjukdom. Undersköterskan Lena känner ett stick av irritation när hon hör Artur ropa på hjälp igen – det var ju bara några minuter sedan hon var inne hos honom och förklarade att det är sent på kvällen och dags att sova! Men yrkespersonen inom henne påminner: Arturs demenssjukdom gör att han har glömt det som hände för några minuter sedan. Han känner sig förmodligen orolig och vilsen och behöver tröst. Och det kommer han att behöva igen och igen. Jag vet hur jag kan lugna honom och få honom att känna sig bättre, även om det bara är för stunden, tänker Lena. Att ge personer med demenssjukdom god vård och omsorg kräver kunskap och förmåga att använda den i vardagsarbetet. Vårdaren behöver veta och förstå mycket om demenssjukdomar och hur de påverkar oss människor. Det är också viktigt att få möjlighet att utveckla insikterna till verktyg som 15
Page 1 and 2: Inledning Demens drabbar allt fler
Page 3 and 4: KAPITEL 5 • AKTIVITETER FÖR EN M
Page 5 and 6: Kapitel 1 • Personcentrerad omvå
Page 7 and 8: Personcentrerad vård och omsorg by
Page 9 and 10: Att kunna kommunicera med personer
Page 11 and 12: Reflektera och diskutera Vilka vard
Page 13 and 14: Primärdegenerativa sjukdomar Vid p
Page 15 and 16: Demens efter stroke Ofta uppträder
Page 17: Reflektera och diskutera Vad kan de
Page 21 and 22: Handledning I handledning ges perso
Page 23 and 24: Kapitel 4 • Flytta hemifrån När
Page 25 and 26: Samtidigt tyder beprövad erfarenhe
Page 27 and 28: Småskalighet Forskning och erfaren
Page 29 and 30: Reflektera och diskutera Vad är vi
Page 31 and 32: Vad säger riktlinjerna? Socialstyr
Page 33 and 34: genomskinliga rör med upplyst bubb
Page 35 and 36: Reflektera och diskutera • Hur g
Page 37 and 38: olika föremålen ska användas til
Page 39 and 40: Ett stöd som visat sig kunna hjäl
Page 41 and 42: • Ofta har personen ingen vidare
Page 43 and 44: Kapitel 7 • Trygg vård och omsor
Page 45 and 46: Det gäller att använda fysiska be
Page 47 and 48: Det finns speciella problem med då
Page 49 and 50: Palliativ vård Vad säger riktlinj
Page 51 and 52: Lex Sarah Denna lag trädde i kraft
Page 53 and 54: Kapitel 8 • Förstå och bemöta
Page 55 and 56: man ofta upptäcka en eller flera f
Page 57 and 58: Förvirring /konfusion När en pers
Page 59 and 60: Kapitel 9 • Använda hjälpmedel
Page 61 and 62: Det är viktigt att fortsätta ta r
Page 63 and 64: Kapitel 10 • Stöd till anhöriga
Page 65 and 66: Kombinationsprogram Med kombination
Page 67 and 68: Demenssjukdom symtom Demenssjukd
Page 69:
Rekommendationer vid beteendemässi
show all

Reflektera och diskutera - Svenskt Demenscentrum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?