Reflektera och diskutera - Svenskt Demenscentrum

Palliativ vård
Vad säger riktlinjerna?
Med palliativ vård menas vård som har som högsta syfte att lindra. Den är aktuell när bot inte längre
är möjlig och skiljer sig på vissa sätt från den vård som har bot som huvudsyfte.
Idag avlider många personer med demenssjukdom i vårt land efter ett utdraget sjukdomsförlopp
utan att få den tröst och lindring som god palliativ vård kan ge. Detta är något som behöver
förändras. Vi behöver bli bättre på att se när en person med demenssjukdom når livets slutskede och
att då erbjuda palliativ vård, enligt världshälsoorganisationen WHO:s definition.
När en person med demenssjukdom är i livets slutskede bör hälso‐ och sjukvården och
socialtjänsten ge palliativ vård, prioritet 1. (stark rekommendation)
Sondmatning kan användas i undantagsfall, prioritet 10. (endast i speciella fall)
Vad är palliativ vård?
Palliativ vård är, enligt WHO:s beskrivning, inriktad på att ge den sjuka personen och de anhöriga så
god livskvalitet som möjligt hela vägen fram till döden. Döden ska varken fördröjas eller påskyndas
utan betraktas som en normal process. Palliativ vård ska ha en livsbejakande grundinställning och
stödja personen i att leva så aktivt som möjligt. Smärta och andra plågsamma symtom ska lindras.
Psykosociala och andliga aspekter ska finnas med som en naturlig del av vården. De närstående ska få
stöd under sjukdomstiden och i sitt sorgearbete. Palliativ vård ska vara tvärprofessionell och sätta
personens och de anhörigas behov i främsta rummet.
Smärta, lunginflammation, andnöd och ångest är vanliga tillstånd hos döende personer. Personer
med demenssjukdom måste få lindring av sådana symtom precis som andra döende.
Livets slutskede vid demenssjukdom
Det kan vara svårt att bedöma om en person med demenssjukdom är i livets slutskede. Tydliga
tecken är när personen inte kan förflytta sig längre och knappast kan tala.
Inget forskningsstöd för sondmatning
Det är vanligt att personer med demenssjukdom äter och dricker dåligt under livets sista tid. De kan
bland annat ha svårt att svälja. Anhöriga och personal kan bli orolig över att personen får i sig för lite
näring och vätska. I sådana lägen förekommer det att sondmatning sätts in.
Socialstyrelsens rekommendationer säger dock att sondmatning bör erbjudas bara i speciella
undantagsfall. Det beror på att det inte finns något vetenskapligt underlag som visar några positiva
effekter av sondmatning av demenssjuka personer i livets slutskede. Det finns inget som visar att
metoden förbättrar näringstillståndet, ökar livslängden eller höjer livskvaliteten.
45