Reflektera och diskutera - Svenskt Demenscentrum

More documents

Recommendations

Info

Skaderisker Ett viktigt skäl att försöka förhindra fall är förstås risken att den som ramlar skadar sig. I Sverige inträffar varje år omkring 18 000 höftfrakturer och den stora majoriteten av dem orsakas av fall. En höftfraktur orsakar mycket lidande och många som drabbas återfår aldrig samma funktion som före frakturen. Men även fall som inte leder till att man gör sig illa kan påverka livskvaliteten negativt. Man kan bli rädd att ramla igen och osäkerheten kan göra att man blir mindre fysiskt aktiv och kanske isolerar sig. Hålla koll på fallrisken Att i tid uppmärksamma när en person verkar ha ökad fallrisk är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna. Sedan gäller det att fortsätta följa hur fallrisken utvecklas genom återkommande bedömningar. Flera samtidiga åtgärder Ett arbetssätt som i forskningsstudier gett positiva resultat genom att färre personer faller är det som kallas multifaktoriell intervention. Det innebär att flera fallförebyggande åtgärder sätts in samtidigt. Det är på sjukhus och i särskilda boenden som detta sätt att förhindra fall har studerats. Vilka åtgärder som kombinerats varierar. Utbildning av personal om fall och hur de kan förebyggas är en viktig faktor. Exempel på andra åtgärder som ingått är fysisk träning, hjälpmedel, individuellt anpassad tillsyn, förändringar av boendemiljön och genomgångar av läkemedelsbehandlingen (i syfte att minska användningen av mediciner som kan orsaka yrsel och ökar fallrisken). Höftskyddsbyxor Höftskyddsbyxor är specialgjorda byxor som är förstärkta vid höften för att minska risken för frakturer om personen ramlar. Hur effektivt de förebygger frakturer vid fall är ännu svårt att veta eftersom forskningsresultaten säger emot varandra. Ett problem med dessa byxor är att de kan vara svåra att ta av och på. För personer som har svårt att ta av och på höftskyddsbyxan kan den öka risken att ramla. Fysiska begränsningsåtgärder Vad säger riktlinjerna? För var fjärde person som bor i särskilt boende förekommer det att man med olika tekniska anordningar begränsar personens rörelsefrihet. Ofta använder personalen sådana åtgärder för att förhindra att personer med demenssjukdom gör sig illa och/eller för att personen ska kunna komma upp ur sängen och få social stimulans. Exempel på fysiska begränsningsåtgärder är bälten, selar, brickbord och sänggrindar. Hjälpmedel som band annat kan förhindra fall och bidra till en bra sittställning när man äter. Ett annat exempel på fysiska begränsningsåtgärder är att låsa ytterdörren till ett särskilt boende så att de boende inte själva kan ta sig ut. Där är ny lagstiftning på väg. 40
Det gäller att använda fysiska begränsningsåtgärder med förnuft och med lyhördhet för vad personen med demenssjukdom känner och tycker. Dels kan fysiska begränsningsåtgärder ge fysiska skador om olyckan är framme och dels kan personen känna sig instängd och få ångest och bli orolig. Att använda dessa hjälpmedel på ett bra sätt kräver kunskap. Ju mer innehållsrika dagarna är för personerna med demenssjukdom och ju mer personcentrerad vården och omsorgen är, desto mindre brukar fysiska begränsningsåtgärder behövas. När en person med demenssjukdom utsätts för fysiska begränsningsåtgärder bör hälso‐ och sjukvården och socialtjänsten hela tiden observera och utvärdera hur personen upplever åtgärderna, prioritet 1. Det är viktigt att hälso‐ och sjukvården och socialtjänsten erbjuder sin personal utbildning och handledning som kan minska användningen av fysiska begränsningsåtgärder, prioritet 1. (starka rekommendationer) Åtgärder vid urininkontinens Vad säger riktlinjerna? Urininkontinens är ett samlingsbegrepp för alla former av ofrivilligt urinläckage. Vid ansträngningsinkontinens läcker man urin när man till exempel skrattar, hostar eller lyfter tungt. Trängningsinkontinens är när man plötsligt känner sig kissnödig och inte kan hålla sig. Det kan också vara så att urinblåsan är irriterad och man känner sig kissnödig ofta, men det kommer bara en liten skvätt varje gång. Många har blandinkontinens med både läckage vid ansträngning och täta trängningar. Urininkontinens är ett vanligt problem hos äldre och en demenssjukdom ökar risken för urinin‐ kontinens ytterligare. Ju svårare demenssjukdom, desto större risk för urininkontinens. Många olika orsaker kan ligga bakom inkontinens. Urinvägsinfektion, diabetes, förvirringstillstånd, svår förstoppning och läkemedel är några vanliga förklaringar. Hos en person med demenssjukdom tillkommer ytterligare faktorer som kan bidra, bland annat svårigheter att hitta till toaletten och att förstå att man är på toaletten samt neurologiska störningar. Urininkontinens är ett funktionshinder som kan försämra livskvaliteten påtagligt och det är angeläget att se till att personen får hjälp. Ett första steg är en medicinsk utredning för att försöka hitta orsaken/orsakerna till urininkontinensen. Om de enklare undersökningarna inte ger fullständiga svar, får man tänka sig för innan man går vidare med mer komplicerade metoder för att undersöka urinvägarna och deras funktion. Hur kommer dessa undersökningar att upplevas av personen med demenssjukdom? Står den möjliga nyttan av undersökningarna i proportion till riskerna för att personen blir skrämd eller kränkt? Kan det gå att behandla urininkontinensen även utan dessa undersökningar? 41
Page 1 and 2: Inledning Demens drabbar allt fler
Page 3 and 4: KAPITEL 5 • AKTIVITETER FÖR EN M
Page 5 and 6: Kapitel 1 • Personcentrerad omvå
Page 7 and 8: Personcentrerad vård och omsorg by
Page 9 and 10: Att kunna kommunicera med personer
Page 11 and 12: Reflektera och diskutera Vilka vard
Page 13 and 14: Primärdegenerativa sjukdomar Vid p
Page 15 and 16: Demens efter stroke Ofta uppträder
Page 17 and 18: Reflektera och diskutera Vad kan de
Page 19 and 20: Hur bör teamarbetet organiseras? D
Page 21 and 22: Handledning I handledning ges perso
Page 23 and 24: Kapitel 4 • Flytta hemifrån När
Page 25 and 26: Samtidigt tyder beprövad erfarenhe
Page 27 and 28: Småskalighet Forskning och erfaren
Page 29 and 30: Reflektera och diskutera Vad är vi
Page 31 and 32: Vad säger riktlinjerna? Socialstyr
Page 33 and 34: genomskinliga rör med upplyst bubb
Page 35 and 36: Reflektera och diskutera • Hur g
Page 37 and 38: olika föremålen ska användas til
Page 39 and 40: Ett stöd som visat sig kunna hjäl
Page 41 and 42: • Ofta har personen ingen vidare
Page 43: Kapitel 7 • Trygg vård och omsor
Page 47 and 48: Det finns speciella problem med då
Page 49 and 50: Palliativ vård Vad säger riktlinj
Page 51 and 52: Lex Sarah Denna lag trädde i kraft
Page 53 and 54: Kapitel 8 • Förstå och bemöta
Page 55 and 56: man ofta upptäcka en eller flera f
Page 57 and 58: Förvirring /konfusion När en pers
Page 59 and 60: Kapitel 9 • Använda hjälpmedel
Page 61 and 62: Det är viktigt att fortsätta ta r
Page 63 and 64: Kapitel 10 • Stöd till anhöriga
Page 65 and 66: Kombinationsprogram Med kombination
Page 67 and 68: Demenssjukdom symtom Demenssjukd
Page 69: Rekommendationer vid beteendemässi

Reflektera och diskutera - Svenskt Demenscentrum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?