Reflektera och diskutera - Svenskt Demenscentrum

• Personen bör erbjudas individuellt utprovade absorberande produkter, t ex blöjor,
prioritet 1.(stark rekommendation)
• Hälso‐ och sjukvården och socialtjänsten bör också erbjuda så kallad vaneträning
(prioritet 3), toalettassistans i form av schemalagda toalettbesök (prioritet 5) kan
också erbjudas. (medelstark rekommendation)
Hjälpmedel vid urininkontinens
Den vanligaste åtgärden när äldre har problem med urininkontinens är att erbjuda absorberande
produkter som blöjor och sängskydd. Det finns ytterst lite forskning om denna användning av
absorberande produkter. Beprövad erfarenhet visar ändå att de kan minska problemen med
urinläckage och förbättra situationen för äldre med demenssjukdom som har urininkontinens. Ofta
är det bra att använda blöjor i kombination med andra åtgärder, som toalettassistans (se nedan).
De absorberande produkterna ska utprovas individuellt och anpassas efter storleken på urinläckaget.
Det kan vara obekvämt att ha för stora blöjor.
Toalettassistans
Vaneträning är schemalagda toalettbesök där tidpunkterna i toalettschemat baseras på registreringar
av just den personens blåsfunktion (toalettvanor kan skilja mycket från person till person).
Risk för kränkning
Att Socialstyrelsen avråder från så kallad uppmärksamhetsträning för personer med demenssjukdom
beror på att träningsförsöken kan upplevas som kränkande.
Socialstyrelsen avråder också från blåsträning och bäckenbottenträning för personer med
demenssjukdom. Anledningen är att försämrade funktioner kan göra det svårt för personen att förstå
och få någon nytta av träningen.
Kateter
Kateter bör inte användas långvarigt eftersom det ökar risken för olika medicinska komplikationer. I
akuta lägen och i livets slut kan kateter vara en bra hjälp för personer med demenssjukdom och
urininkontinens.
Munvård
Att munnen mår bra är viktigt för livskvaliteten för oss alla. Har man tandvärk, ont i andra delar av
munnen eller andra munbesvär så påverkar det hur man mår i stort. Inte minst lusten att äta
påverkas.
Så är det förstås även för den som har en demenssjukdom.
Forskning visar att dålig tandhälsa hos personer med demenssjukdom kan medföra inte bara smärta
utan också frätsår i munnen, lunginflammation och undernäring. Muntorrhet och att ha få tänder att
tugga med ökar risken för undernäring.
42