Reflektera och diskutera - Svenskt Demenscentrum

Äldreboende, omsorgsboende, gruppboende, demensboende – beteckningarna på särskilda boenden
för (bland andra) personer med demenssjukdom är många och varierar från kommun till kommun.
Även hur boendena är utformade varierar. Det finns särskilda boenden där personer med
demenssjukdom bor tillsammans med äldre med andra funktionshinder och det finns boenden som
är anpassade speciellt för personer med demenssjukdom. Det finns större boenden och mindre. Det
finns särskilda boenden där den fysiska miljön är mer institutionslik och boenden med en hemlik
miljö. Personaltätheten kan vara högre och lägre.
Den här variationen mellan olika delar av landet kan bland annat bero på att det har saknats
rekommendationer till kommunerna om vilka särskilda boenden som är bäst för personer med
demenssjukdom. När sådana rekommendationer nu finns i Socialstyrelsens riktlinjer ökar chanserna
att man kommer att kunna få omsorg av samma kvalitet oavsett var man bor.
Vad säger riktlinjerna?
Socialstyrelsen råder kommunerna att satsa på särskilda boenden som är särskilt anpassade för
personer med demenssjukdom och där bara personer i denna målgrupp bor. Detta bidrar till bättre
livskvalitet för personerna med demenssjukdom än om de måste bo i blandade boenden.
För att skapa ett demensanpassat särskilt boende med god kvalitet behövs ett helhetstänkande.
Många faktorer samverkar och avgör tillsammans hur bra boendet är för dem som bor där. De
viktigaste faktorer är sammanfattningsvis det särskilda boendets inriktning och storlek, den fysiska
miljön och den psykosociala miljön.
• Socialtjänsten bör erbjuda småskaligt särskilt boende som är specifikt anpassat för
personer med demenssjukdom, prioritet 3.
• De särskilda boendena bör vara hemlika (prioritet 1), ha en lugn ljudmiljö (prioritet
2) och inredas på ett sätt som hjälper de boende att orientera sig (prioritet 4).
• De särskilda boendena bör erbjuda de boende möjlighet till utevistelse (prioritet 2)
och meningsfulla aktiviteter (prioritet 1).
• Genom personcentrerad omvårdnad (se kap 1) skapas en god psykosocial miljö där
personerna med demenssjukdom kan må bra och känna sig trygga, prioritet 1.
(samtliga är starka rekommendationer)
Specialanpassning
Hur kan man då veta att specialanpassade boenden är bättre för personer med demenssjukdom än
blandade? Svaret är att rekommendationen bygger på två kunskapskällor. Dels vilar den på den
forskning som gjorts där den mest aktuella studien tyder på att demensanpassade boenden kan få
personer med demenssjukdom att må och fungera bättre rent allmänt. Och dels anser en majoritet
av de svenska demensexperter som tillfrågades i en enkät att det är fel att blanda personer med och
utan demenssjukdom i samma särskilda boende.
22