Reflektera och diskutera - Svenskt Demenscentrum

Demenssjukdom ­ symtom
Demenssjukdom uttrycker sig på olika sätt som kan vara svåra att förstå för den som är ovan.
Personen med demenssjukdom får ofta problem med minnet, att orientera sig liksom svårigheter att
tänka, planera och utföra saker som tidigare var enkla (exekutiv förmåga). Förmågan att sköta
ekonomi och hantera pengar liksom språkförmågan påverkas. Symtom som svårigheter att tolka
sinnesintryck (agnosi) på grund av nervcellsskador kan innebära att personen inte känner igen
välbekanta föremål eller personer(synen), eller förstår vad orden betyder (hörseln). Andra sinnen
som tolkning av smak, lukt och beröring kan på samma sätt påverkas. Ett annat symtom, apraxi,
innebär att personen får svårt att utföra tidigare inlärda motoriska moment, som exempelvis hur
man hanterar bestick, klär sig eller sköter sin hygien. Andra symtom som syn‐, hörselvillor och
vanföreställningar kan uppstå under sjukdomsutvecklingen. Till följd av olika bakomliggande orsaker
kan oro, ångest, irritation, aggressivitet eller andra symtom förekomma. Depression är inte heller
ovanligt som pålagring vid demens och kräver sin behandling. Insikt, omdöme och impulskontroll kan
också påverkas och det finns än fler symtom som kan relateras till demenssjukdom. Men alla
utvecklar inte precis samma symtomprofil vilket beror på att de skilda demenssjukdomarna startar
och sprider sig i hjärnan på lite olika sätt. För att kunna ge god vård och omsorg till personer med
demenssjukdom behövs därför förståelse för hur de olika demenssjukdomarna utvecklas och hur
sjukdomen påverkar den enskilde individen.
Läkemedelsbehandling vid demens
Här följer rekommendationerna när det gäller hälso‐ och sjukvård som omfattar utredning och
läkemedel i faktarutsformat exakt som det står skrivet i de nationella riktlinjerna. För att läsa mer om
just dessa medicinska delar rekommenderas att gå till Socialstyrelsens sidor i de nationella
riktlinjerna.
Rekommendationer för utredning av personer med misstänkt demenssjukdom
Hälso‐ och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller
• en strukturerad anamnes (prioritet 1)
• intervjuer med anhöriga (prioritet 1)
• en bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1)
• kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1)
• en strukturerad bedömning av funktions‐ och aktivitetsförmåga (prioritet 1)
• strukturell hjärnavbildning med datortomografi (prioritet 2)
• blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt
störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2)
Hälso‐ och sjukvården bör
Vid klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, hiv eller neurosyfilis (prioritet 1).
63