Reflektera och diskutera - Svenskt Demenscentrum

More documents

Recommendations

Info

Speciella behov Det är också viktigt att känna till att vissa psykologiska behov kan vara större hos den som är demenssjuk än hos personer utan sådan sjukdom. Demenssjuka personer kan bl a ha ett ökat behov av tröst, trygghet, gemenskap, ömhet och närhet. Sjukdomen orsakar lidande som vårdarna kan lindra genom att hjälpa personen veta vem han/hon är och att tycka att livet är meningsfullt. Ibland hjälper man bäst genom en pratstund eller att hitta på någon aktivitet. Andra gånger är det bättre att bara sitta tysta en stund tillsammans. Utmaningar • För att förändra vården och omsorgen och göra dem mer personcentrerade, kan både ledning och personal inom demensvården behöva tänka om. En mer individualiserad vård innebär att man inte kan ha lika många fasta rutiner. Det kan ta emot och kännas besvärligt att genomföra sådana förändringar. Om personalresurserna är snävt tilltagna kan man också ha svårt att satsa tillräckligt med tid på förändringarna. • I traditionell demensvård kan vårdarnas arbete till stor del värderas efter hur många insatser de hinner med. Såväl vårdaren själv som arbetsledningen kan enkelt konstatera om hon utfört de uppgifter som förväntas eller ej. När man går över till personcentrerad vård och omsorg, kan arbetet inte längre mätas på samma sätt. Vid personcentrerad vård och omsorg kan det vara mindre viktigt vad vårdaren gör och mer viktigt hur hon gör det. Att utveckla en ny syn på vad som är en god arbetsinsats är en process som kräver diskussioner och nytänkande. • Att försöka skapa en relation till varje demenssjuk person kräver att vårdaren också ger av sig själv och försöker möta den andra på samma nivå. Det kan kännas ovant och skrämmande för den som är van att arbeta på ett annat sätt. Utbildning för vård och omsorgspersonal Att vårda människor med demenssjukdom på ett personcentrerat sätt är ett krävande arbete. Du som arbetar närmast de demenssjuka personerna gör en svår och viktig insats som kräver kunnande och engagemang. För att utvecklas som vårdare behöver du få möjlighet att lära dig mer och att reflektera över olika saker i jobbet tillsammans med andra. Det är angeläget att arbetsgivaren ger personalen möjligheter till utbildning och annan kompetensutveckling. Dokumentation Andra verktyg som kan bidra till en personcentrerad vård och omsorg är de olika planer som ska upprättas enligt hälso‐ och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen. I dessa planer kan information om personens bakgrund, intressen, önskemål och sjukdomsbild samlas och fortlöpande uppdateras. Informationen kan bidra till en bra grund för en personcentrerad vård och omsorg. Kommunikation Elsa har långt framskriden Alzheimers sjukdom. Det börjar bli alltför svårt för maken att ta hand om henne hemma. Beslut behöver fattas om var Elsa ska bo och hur hon ska vårdas. Men hur ska människorna omkring henne kunna förklara situationen för Elsa och ta reda på vad hon tycker blir bäst? 4
Att kunna kommunicera med personer med demenssjukdom är centralt för att kunna erbjuda god vård och omsorg. Lagarna i Sverige är tydliga när det gäller allas vår rätt att bestämma över våra egna liv, även när vi blivit beroende av hjälp från socialtjänsten och/eller hälso‐ och sjukvården. Socialtjänstlagen och hälso‐ och sjukvårdslagen slår fast att omsorg och vård så långt det är möjligt ska utformas i samråd med den det gäller. Inom hälso‐ och sjukvården finns också kravet på att ge individuellt anpassad information så att personen har de bästa förutsättningarna för att göra sina val. Att få allt det där att fungera bra kan i praktiken vara svårt även när det gäller personer som inte har några problem med minne, tankeförmåga och språk. Information och kommunikation är svårt. Den som informerar måste kunna sätta sig in i mottagarens situation och perspektiv. Annars är chansen liten att den som lyssnar på informationen förstår. Sedan kommer nästa svåra steg – att fånga upp mottagarens reaktioner på ett lyhört sätt och ge och ta i en diskussion som kan leda fram till ett beslut, till exempel val av en viss behandlingsmetod. När mottagaren av information är en person med demenssjukdom är utmaningarna ofta ännu större. Det beror så klart på att det handlar om en sjukdom som får hjärnan att fungera sämre. Personer med demenssjukdom får vanligen svårare och svårare att samla sina tankar, ta in ny information och minnas vad som nyligen hänt och sagts. De kan också få nedsatt språkfunktion som ger problem att formulera vad man själv vill ha sagt. Alla dessa nedsättningar av hjärnans funktion påverkar personens möjligheter att ta emot information, fundera igenom den, fråga om sådant som verkar oklart, tänka efter vad man själv vill och berätta det. Möjligheterna till självbestämmande minskar. Anpassa kommunikationen! Att personen med demenssjukdom får svårare att förstå och göra sig förstådd betyder dock verkligen inte att vi andra ska strunta i att informera och försöka ta reda på vad han/hon vill. Tvärtom. Funktionsnedsättningarna på grund av demenssjukdomen gör att vi måste anstränga oss ännu mer för att personen så långt det går ska kunna vara med och besluta om sitt eget liv. Här är några praktiska råd om att informera och samtala med personer med demenssjukdom: • Låt det ta tid. Särskilt om ni ska prata om något viktigt behövs det lugn och ro. Om du verkar ha bråttom är risken stor att personen blir stressad och får ännu svårare att kommunicera. • Informera och samtala om samma sak vid flera olika tillfällen. Då har man chans att fylla på och förtydliga vartefter. • Skriv gärna ned viktiga uppgifter. • Tala enkelt och tydligt, men kom ihåg att det är en vuxen du pratar med. Att förbarnsliga personen är respektlöst och kan upplevas kränkande. • Sitt ned i samma nivå som personen och ha ögonkontakt. 5
Page 1 and 2: Inledning Demens drabbar allt fler
Page 3 and 4: KAPITEL 5 • AKTIVITETER FÖR EN M
Page 5 and 6: Kapitel 1 • Personcentrerad omvå
Page 7: Personcentrerad vård och omsorg by
Page 11 and 12: Reflektera och diskutera Vilka vard
Page 13 and 14: Primärdegenerativa sjukdomar Vid p
Page 15 and 16: Demens efter stroke Ofta uppträder
Page 17 and 18: Reflektera och diskutera Vad kan de
Page 19 and 20: Hur bör teamarbetet organiseras? D
Page 21 and 22: Handledning I handledning ges perso
Page 23 and 24: Kapitel 4 • Flytta hemifrån När
Page 25 and 26: Samtidigt tyder beprövad erfarenhe
Page 27 and 28: Småskalighet Forskning och erfaren
Page 29 and 30: Reflektera och diskutera Vad är vi
Page 31 and 32: Vad säger riktlinjerna? Socialstyr
Page 33 and 34: genomskinliga rör med upplyst bubb
Page 35 and 36: Reflektera och diskutera • Hur g
Page 37 and 38: olika föremålen ska användas til
Page 39 and 40: Ett stöd som visat sig kunna hjäl
Page 41 and 42: • Ofta har personen ingen vidare
Page 43 and 44: Kapitel 7 • Trygg vård och omsor
Page 45 and 46: Det gäller att använda fysiska be
Page 47 and 48: Det finns speciella problem med då
Page 49 and 50: Palliativ vård Vad säger riktlinj
Page 51 and 52: Lex Sarah Denna lag trädde i kraft
Page 53 and 54: Kapitel 8 • Förstå och bemöta
Page 55 and 56: man ofta upptäcka en eller flera f
Page 57 and 58: Förvirring /konfusion När en pers
Page 59 and 60:
Kapitel 9 • Använda hjälpmedel
Page 61 and 62:
Det är viktigt att fortsätta ta r
Page 63 and 64:
Kapitel 10 • Stöd till anhöriga
Page 65 and 66:
Kombinationsprogram Med kombination
Page 67 and 68:
Demenssjukdom symtom Demenssjukd
Page 69:
Rekommendationer vid beteendemässi
show all

Reflektera och diskutera - Svenskt Demenscentrum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?