Läs eller ladda ned boken (.pdf) - Jarl Hjalmarson Stiftelsen
Läs eller ladda ned boken (.pdf) - Jarl Hjalmarson Stiftelsen
Läs eller ladda ned boken (.pdf) - Jarl Hjalmarson Stiftelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Andra länders stöd<br />
Innan jag fortsätter berätta om trupptillbakadragandet bör jag<br />
notera några andra drag i utvecklingen. På den diplomatiska<br />
fronten föreslog det brittiska utrikesdepartementet att<br />
företrädare för några lämpliga länder skulle samlas i<br />
Stockholm för att diskutera om omvärlden kunde och<br />
borde ingripa på något sätt i de förestående rysk-baltiska<br />
förhandlingarna om truppfrågan. Britterna såg väl flera<br />
fördelar i att låta Sverige ta ledartröjan i den västliga<br />
Baltikumpolitiken. På svensk sida tog vi gärna fasta på<br />
möjligheten att informellt kunna påverka ett antal ledande<br />
ESK-stater, som ju i några fall var lösa i köttet i de baltiska<br />
frågorna. Dit hörde kanske som sagt i första hand Frankrike,<br />
Tyskland och Italien. Till det första mötet i Stockholm<br />
inbjöds också tungviktare som USA och EU-kommissionen<br />
jämte givetvis Storbritannien, våra tre nordiska grannar och<br />
Kanada. Vid mötet den 30 juli 1992 kom man överens om<br />
att ett formellt försök att ingripa inte vore lämpligt men att<br />
man borde hålla fortsatt kontakt inom vad som kom att<br />
kallas The Stockholm Ad Hoc Group on the Baltic States.<br />
Om man ville påverka de båda sidorna i förhandlingarna<br />
var det uppenbarligen nyttigt att de råd och förmaningar<br />
som gavs var någorlunda väl samstämda. De ståndpunkter<br />
som förordades av gruppens ordförande Tomas Bertelman<br />
– vid den här tiden chef för politiska avdelningens första<br />
37
Change language