Läs eller ladda ned boken (.pdf) - Jarl Hjalmarson Stiftelsen

över till Tallinn och föreslog premiärministern Mart Laar
att utnyttja de två veckorna som presidenten kunde dröja
med att promulgera lagen till att låta Europarådets experter
ge sina synpunkter på den, vilket kunde ge president Meri
möjlighet att återremittera den till parlamentet. Under tiden
fortsatte kanonaden i Moskva att störa midsommarfriden i
Stockholm. I ett skriftligt uttalande sade Jeltsin att lagen
syftade till ”apartheid” och ”etnisk rensning”, att Ryssland
inte kunde förhålla sig passivt och att esterna borde betänka
de ”geopolitiska realiteterna”. I en kommentar kritiserade
Bildt dessa förtäckta hotelser samtidigt som han beklagade att
utlänningslagen fått en utformning som inte kunde skingra
osäkerheten hos icke-medborgarna och ge dem ”en känsla av
i lag förankrad trygghet inför framtiden”. På kvällen samma
dag – den 25 juni – ringde president Meri till Carl Bildt för
att meddela att han avsåg att dröja med sin underskrift tills
någon form av internationell granskning genomförts.
Knappt hade denna lättnad i krisen inträffat förrän Narva
stadsfullmäktige beslöt ordna en lokal folkomröstning den
17 juli om ”autonomi”, en utmaning mot Tallinn som inte
skulle underlätta en revidering av utlänningslagen. Bildt
beslöt att resa över till Tallinn den 3 juli för att verka för en
återremittering av utlänningslagen och för att parlamentet
– som antagit den första versionen med 59 röster mot 3
– verkligen skulle ta hänsyn till Europarådets synpunkter.
Det var viktigt att de önskvärda förändringarna inte skulle
framstå som eftergifter för Moskvas propagandamuller, utan
som en anpassning till de normer som gällde i Västeuropa.
79