Läs eller ladda ned boken (.pdf) - Jarl Hjalmarson Stiftelsen

80
Innan Bildt avreste fick Rysslands ambassadör i Stockholm,
den alltid lika kloke och konstruktive Oleg Grinjevskij, veta
att Bildt behövde en klar signal från hög nivå i Moskva att
man skulle upphöra med att försvåra en estnisk omprövning.
Signalen kom nästa dag, medan Bildt redan inlett sina samtal
i Tallinn: Jeltsin hade instruerat honom att framföra att han
mycket uppskattade Bildts avsikt att desarmera situationen
och att Ryssland skulle stödja varje försök från svensk sida
att ändra den estniska lagstiftningen ”på basis av ESK:s och
Europarådets rekommendationer”.
President Meri beslöt att följa Bildts råd om
återremittering sedan Europarådets ganska skarpt kritiska
synpunkter inkommit.
Men det återstod att se hur parlamentet, som hade
sommarledigt men inkallats till extrasession, skulle utforma
en eventuell ny lag. Den som beslöts den 8 juli var fortfarande
inte tillfredsställande, tyckte vi i Stockholm, men den
räckte för att lugna Moskva. Jeltsin lät Kozyrev överlämna
ett tackbrev till Bildt för ”Er personliga insats i regleringen
av den explosionsartade situation som uppstått i Estland”.
Kommunalpolitikerna i Narvaområdet avstod efter en del
krumbukter från att genomföra sina planer, troligen därför att
de fått besked från Moskva om att backa, men också genom
att Ulf Dinkelspiel följt med Bildt till Tallinn den 3 juli för
en lång diskussion med Narvaledningen om möjligheterna
för svenskt näringsliv att utveckla sina kontakter med Narva.
Det var nog arbetslösheten som bekymrade Narvaryssarna
allra mest.