Läs mer (pdf) - Situation Sthlm

More documents

Recommendations

Info

så har det bara funnits i några år. Vi fick tidigt hit så många internationella artister att folk snart lärde sig vad det var, liksom de som står på scen lärde sig av de gästande artisterna. LILY DELUXE KOM in på burlesk genom Stockholms första burleskklubb, Hootchy Kootchy på Kägelbanan. Vilket kombinerade flera av hennes intressen, då hon är utbildad skådespelare och tycker om vintagesaker och kläder och glamour och alltid har varit fascinerad av just showgirls – tjejerna som dansar i baletten men aldrig är huvudpersoner, den snygga tjejen som är bihang till en trollkarl eller sidekick till konferenciern. – Vad roligt, det där kan jag göra minst lika bra, om inte bättre, tänkte jag. Spybars klubb Debonair misslyckades, kanske just på grund av sin trendängslighet, medan Hootchy Kootchy fungerade bra för att de skapade olika teman och kunde bygga upp publiken genom att marknadsföra artister kring dessa. Man använde publiken till att klä sig efter olika teman som ”Vilda västern-freakshow”, ”Voodoomadamernas New Orleans” eller ”Vatikanstatens lönnrum” och man lyckades skapa en atmosfär som var väldigt tilllåtande. – Det tror jag är grejen med burlesk. När du går på burleskklubb spelar det ingen roll vem du är, hur du ser ut eller vad du har på dig. Det är öppet, väldigt tillåtande. – När man kliver in på en klubb är det en helt annan värld, eskapismgrejen lockar mycket. Folk tycker om att man får klä ut sig, sätta på lösögonfransar, korsetter, höga hattar och bara få vara nån annan än man är till vardags. Det tror jag är en stor grej framför allt för publiken. Om jag är förhållandevis normalt klädd i publiken, sticker jag då ut just på grund av det? – Nej, alla är sällan utklädda. Men går du på en bra klubb som har sin etablerade publik kommer ju de flesta att vara utklädda på nåt sätt. Då skulle du sticka ut, men inte i kväll. Men det är ok, också för det är verkligen ”vill du köra ditt eget race så gör det, kom som du är”. LILY DELUXE DEBUTERADE som burleskartist 2006. Efter att ha deltagit i flera festivaler i bland annat Stockholm, New York och London inbjöds hon att komma tillbaka till de platserna. I somras var hon i London med en trupp från Barcelona och uppträdde under OS i två veckor. – Det gick bra tack vare att många av oss var så pass rutinerade att vi visste hur man ska ta en publik. Oftast är det inte kulturtanter jag uppträder för men när jag väl gör det är de inte så jättesugna på att se en ung snärta ta av sig kläderna. Men då gäller det att vara så bra och trygg i sig själv att man vet att man kan få med dem, NAKEN HUMOR och det kan man ju, men man får jobba för det mycket hårdare än vad man får göra här på Kägelbanan. För jag måste bjuda in dem i min lilla värld, visa att det här är roligt. Hon var även med en annan svensk grupp, Cabaret Verboten, och uppträdde under fotbolls-EM i Kiev hos Swedish Camp. Manlig fotbollsmentalitet är minst sagt grabbig. Var inte fotbollspubliken ”visa pattarna hö, hö?” – Nej, men det är det mest aparta stället jag uppträtt på. Det skulle ha kunna blivit så men det blev inte det, för det handlar så mycket om att visa och dölja. Skulle någon skrika ”visa pattarna” skulle jag ju naturligtvis inte göra det. Jag kan forma ett nummer så mycket att jag kan få med mig publiken. Då fattar de att det handlar om nånting annat. I Stockholm kan man ta kurser hos Burleskakademin. Lily DeLuxe gick själv en workshop i London för att lära sig. Parallellt fortsatte hon med vanligt skådespeleri men har nu lagt av med det. – Jag tröttnade på att inte få de jobb jag ville göra. Ett tag hade jag en egen grupp, Kiss My Art. Det var upp och ner med jobb men det jag tröttnade mest på var att jag blev så dåligt behandlad som skådespelare, man är alltid lägst i rang överallt. Hur ser då övriga teatervärlden på burlesk? – De är nyfikna och tycker det är roligt. Men det beror på, sitter man själv säkert och har mycket jobb är det lätt att vara generös. Det finns även kämpande skådespelare som tycker att det jag gör är oseriöst och som är avundsjuka. Lily DeLuxe har två gånger fått stipendium från Konstnärsnämnden för att åka till New York och gå på workshop. Hon uppträdde även i Kanada. – Det kändes jättebra. När jag hade min teatergrupp sökte jag hur många gånger som helst. Jag var en seriös skådespelerska som tog mig själv på stort allvar och sökte till alla möjliga uppsättningar men ingenting hände. I burlesk fann jag leklusten igen, det går inte att ta burlesk riktigt på allvar och då kan man inte ta sig själv på för stort allvar som artist. – När jag sökte till New York kan det ha med tajmingen att göra, att jag var en av de första som började göra det här med seriös utbildning från Scenskolan. 38-41 Burlesk.indd 41 12-09-19 18.07.37 41
STOLT STRYKA FÖR VÄRLDEN Jag borde – och nu gör jag bara en hastig och synnerligen ovetenskaplig överslagsräkning någonstans mellan tummen och pekfingret – genom åren på krogen ha hunnit med att stryka i runda slängar över tusen skjortor. Det är i alla fall inte färre än så. Inte heller så många fler, då jag privat – i princip – nästan aldrig bär en struken skjorta. Att stryka en skjorta är nämligen inget att fnysa åt. Fråga bara författaren och journalisten Tom Wolfe. Eller gå in på den ganska manligt välansade tidskriften Esquires hemsida. Där finns en två minuter och fyrtiosex sekunder lång video, inspelad på fashionabla Hotel Gansevoort i Meatpacking district i New York, där man i fem enkla steg snabbt visar hur det går till. Sökfrågan ”stryka en skjorta” får över 67000 träffar på Google. Formulerar man frågan på engelska får man över 9 miljoner träffar. För bär man en struken skjorta bör man verkligen se till att ha gjort grundjobbet korrekt – att pressvecken på ärmarna är skarpa som jaktknivar och att både kragen och manschetterna är rejält släta och pressade, att man inte slarvat med sömmarna. Att stryka en skjorta i enlighet med det reglemente och de rekommendationer i flera steg som arbetsgivarorganisationen som organiserat beklädnadsindustrin på anrika Saville Row formulerat kräver – förutom ett bra strykjärn och en stadig strykbräda – både kunskap, noggrannhet och systematik. Samt att man kontrollerar tvättråden på lappen som är insydd i plagget så att man vet att materialet klarar av värmen. För det är värmen som är hela grejen med att stryka ett plagg. Det är nämligen värmen i strykjärnet som frigör de polymera molekylerna i materialet. När molekylerna är varma rätas tygets 42 fibrer ut av strykjärnets vikt och behåller sedan sin nya form även när plagget svalnar. Linne tål högst temperatur, mellan 215 och 240 grader. Silke kräver den lägsta temperaturen av alla material, 140–165 grader. MERYL STREEP LÄR ha sagt någonting i stil med att ”den som kan stryka sina egna skjortor riskerar aldrig att bli bortskämd”. Min mamma visade mig första gången hur man skulle göra. Hon hade jobbat som hembiträde i sin ungdom och hade full koll på hur man strök en skjorta. Sedan dess har jag alltid strukit mina skjortor själv. Som en riktig man gör. För att en skjorta ska bli slät måste den först fuktas, eller dänkas som det heter på hembiträdesspråk. Enklast gör man det med en vanlig blomspruta och därefter viker man ihop skjortan och sedan rullar man den på längden till en rulltårtsliknande formation, vilken man låter ligga och dra, ungefär så lång tid som det tar att hämta strykbrädan, rigga upp den och sätta i strykjärnet och vänta på att det når korrekt temperatur. För nästan exakt 130 år sedan – 6 juni 1882 – fick uppfinnaren FÖR DET ÄR VÄRMEN SOM ÄR HELA GREJEN MED ATT STRYKA ETT PLAGG. DET ÄR NÄMLIGEN VÄRMEN I STRYK- JÄRNET SOM FRIGÖR DE POLYMERA MOLEKYLERNA I MATERIALET. 42-43 Stolt.indd 42 12-09-19 18.02.13
Page 1 and 2: #182 OKTOBER 2012 ÅRGÅNG 17 PRIS:
Page 3 and 4: 58-68 Svepet.indd 67 12-09-19 18.14
Page 5 and 6: OKTOBER 26 Hållbart i Hökarängen
Page 7 and 8: I huvudet på läsarna ”Fanns det
Page 9 and 10: TV-SERIE ADAM PÅLSSON MEDVERKAR I
Page 11 and 12: tvåvåningshus med garage byggda m
Page 13 and 14: SituationWaldersten 6-11 Huvudstan.
Page 15 and 16: 12-13 Lena Ohlin.indd 13 12-09-19 1
Page 17 and 18: Blodet används också i den daglig
Page 19 and 20: Handplocka säsongens doft medan du
Page 21 and 22: 18-25 Loreen.indd 19 12-09-19 17.58
Page 23 and 24: - Den handlar om acceptans, forgive
Page 25 and 26: MÅSTE FÅ BLOMMA 18-25 Loreen.indd
Page 27 and 28: 18-25 Loreen.indd 25 12-09-19 17.59
Page 29 and 30: I projektet Hållbara Hökarängen
Page 31 and 32: NÄR KULTUREN KOM TILL HÖKARÄNGEN
Page 33 and 34: Sedan 30 år körs på stans motorl
Page 35 and 36: NATTRACE STHLM och under kvällen o
Page 37 and 38: Stockholms politiker pratar om en s
Page 39 and 40: SOC BRYTER TYSTNADEN att gå ner i
Page 41 and 42: Internationellt sett står sig Stoc
Page 43: Handlar burlesk om att man inte få
Page 47 and 48: GATUPLANET 44 44-47 Hemlo shet.indd
Page 49 and 50: GATUPLANET Brukarföreningen lanser
Page 51 and 52: MED EGNA ORD KORT SAGT Till minne a
Page 53 and 54: MED EGNA ORD KORT SAGT Ett bra år
Page 55 and 56: MED EGNA ORD POESI En liten vän J
Page 57 and 58: 54-56 Loggor nr 182_spec.indd 54 12
Page 59 and 60: www.reflexark.se STOCKHOLMS STADS B
Page 61 and 62: SVEPET ”Fler kommer att upptäcka
Page 63 and 64: BÖCKER BÖCKER Sophie Adolfsson De
Page 65 and 66: KROG & SVEPET Schnitzelvariationer
Page 67 and 68: SVEPET 64 Vintatuering Erik Casteru
Page 69: KRÖNIKA Jag läser Artur Domoslaws

Läs mer (pdf) - Situation Sthlm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?