You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
MED EGNA ORD<br />
KORT SAGT<br />
Till minne av<br />
en Ann-Marie<br />
Två av de Ann-Marie som betytt<br />
mycket för mig har gått bort, den<br />
ena nyss och den andra för en tid<br />
sedan.<br />
Till den första Anne-Marie; du<br />
var den första kärleken, den första<br />
qvinnan. Jag vill skriva till dig att jag<br />
fick <strong>mer</strong> än en chock, när jag hörde<br />
att du inte finns <strong>mer</strong>. Men, jag letar<br />
fortfarande. Jag ger inte upp.<br />
En sorgsen gosse.<br />
FOTEN HÅKAN<br />
Till minne av<br />
en annan Ann-Marie<br />
Till Ann-Marie, som var ihop<br />
med sin stora kärlek Ove, vill<br />
jag skriva att den vänlighet och<br />
omtanke som du gav, gjorde mig<br />
stark och levnadsglad.<br />
Lev och låt leva.<br />
FOTEN HÅKAN<br />
En sista hälsning till<br />
middagskompisen<br />
Seppo<br />
Du och jag har stött på varandra,<br />
från och till under 15–20<br />
år. Det var givet att vi skulle bli<br />
kompisar – vi blev vänner. Vi var<br />
söderkisar båda två – och hade<br />
mycket kul ihop. På senare tid<br />
lagade vi mat tillsammans, eller<br />
Seppo var inte så bra på att laga<br />
mat men han var bra på att äta.<br />
Det var alltid jag som lagade. Vi<br />
var även gourmetkisar båda två.<br />
Jag saknar min middagskompis<br />
och det är tomt vid matbordet.<br />
Men, varje dag jag åker förbi Jordbro<br />
där han bodde så skänker jag<br />
alltid honom en tanke.<br />
Tyvärr, blev din sista tid inte<br />
den bästa. Du borde ha haft och<br />
fått hjälp med ett annat boende,<br />
där det fanns personal och läkare<br />
på plats som kunde ha hjälpt dig<br />
med rätt medicinering.<br />
Du är saknad av mig och<br />
många andra.<br />
Ett sista farväl och vila i frid,<br />
min vän.<br />
DIN MIDDAGSKOMPIS ÅKE<br />
48<br />
Cancern ska inte döda mig<br />
Först vill jag säga att det är åtgång<br />
på försäljare nu, en efter en dör.<br />
Tråkigt, mycket tråkigt.<br />
Själv kämpar jag mot en obotlig<br />
cancer, sju tumörer. Just nu har jag<br />
varit tvungen att gå in i en hepatit<br />
c-behandling för att bromsa upp<br />
cancerförloppet. Jag har alltid varit<br />
envis och <strong>mer</strong> än det, en envishet och<br />
styrka att vilja leva för min fru, mina<br />
döttrar och min son.<br />
Det innebär att jag tar interferon i<br />
stora doser, det får jag själv ta i form<br />
av sprutor, medicinen är väldigt dyr<br />
men delas ut gratis. Men det finns<br />
mycket mediciner som behövs för att<br />
dämpa uttorkning och andra biverkningar<br />
som man själv får betala för,<br />
som järn, vitaminer, näringsdrycker<br />
och alvedon. Dessa är dyra och jag<br />
har inte alltid råd att lösa ut dem.<br />
Jag har inte heller pengar upp till<br />
högkostnadsskydd för varken apotek<br />
eller läkarbesök. När jag sedan kom-<br />
<strong>mer</strong> upp till högkostnadsskyddet har<br />
jag en skuld för obetalda läkarbesök<br />
som går till inkasso.<br />
Sporadiskt säljer jag <strong>Situation</strong><br />
<strong>Sthlm</strong> så länge jag orkar, två–tre<br />
tidningar om dagen.<br />
KROPPEN KOKAR AV irritation,<br />
exempelvis då jag ser Aktuellt eller<br />
Rapport på tv om politikens festprissar<br />
som helt klart stjäl skattepengar<br />
utan att bli inburade. Bedrägeri i den<br />
skalan drabbar oss vanliga människor<br />
med långa fängelsestraff och skadestånd.<br />
Men de applåderar varandra<br />
och uppträder helt kallt, utan skam<br />
och ånger.<br />
Jag kan inte ens se på nyheter<br />
längre. Medicinerna gör mig på något<br />
konstigt sätt <strong>mer</strong>a förbannad. Men<br />
jag ska överleva mina sjukdomar, jag<br />
ser framåt några månader åt gången.<br />
Som jag mår i dag tror jag att kraften<br />
räcker cirka två månader, och mår jag<br />
som i dag om två månader så tror jag<br />
att jag kan se framåt två månader till.<br />
I mitt inre finns envisheten och<br />
styrkan. Med hjälp av drogfrihet,<br />
ingen alkohol och rökfrihet, med hjälp<br />
av läkare, sjuksköterskor, kuratorer<br />
och dietister på Huddinge och<br />
Karolinska sjukhuset ska jag leva tills<br />
jag blir nittiosex år gammal. Det är<br />
mitt mål.<br />
JAG FÅR BRA behandling av bra personal<br />
och det känns bra och rätt. Jag<br />
är sextioett år och det finns ingenting<br />
att backa bakåt till. Dagen i dag, nuet,<br />
att blicka lugnt och sakta framåt med<br />
öppna ögon och sinnen för det som<br />
är bra. Om jag går i skogen eller vid<br />
stranden och har min fru och dotter<br />
vid min sida då förstår jag att jag inte<br />
kan ge efter för sjukdomen. Så tack<br />
min fru och dotter, ni ger mig också<br />
envishet och styrka.<br />
TOMMY ERLHOLT<br />
48-53 Med egna ord.indd 48 12-09-19 19.13.51<br />
MISTERAITCH/CREATIVE COMMONS
Change language