Läs mer (pdf) - Situation Sthlm

More documents

Recommendations

Info

Rolf Nordmark, som säljer Situation Sthlm i Uppsala, tar med oss till en plats som betyder mycket för honom – Kungshögarna i Gamla Uppsala. Här har han åkt säck på sjuttiotalet och här är askan av hans hundar utspridd. BERÄTTAT FÖR MARIA HAGSTRÖM FOTO MARTINA HOLMBERG MIN PLATS Under månljusa vinternätter på sjuttiotalet brukade vi åka med sopsäckar nerför högarna här i Gamla Uppsala. Det gick fort så in i helvete. Vi var ett gäng som jobbade på restaurangkedjan Baldakinen och efter stängning kom vi ofta hit. Hit kom jag också dagligen när jag hade hundar. Nu är deras aska utspridd under ett träd vid en av högarna. Jag har haft tre grand danois. Det är stora hundar, men det finns inget argsint i dem. De är snälla, lite larviga och aristokratiska. Trots sin storlek är de riktiga knähundar. När vi satt på ett fik kunde hunden sitta i mitt knä med tassarna på marken. Och ni ska se synen när en stor grand danois jagar grannkatten. Jävlar vad katten springer. Hundarna hette Cato, Igor och Castor. Den sista var 95 centimeter i mankhöjd, slängig med tassarna och kom från Trondheim. Jag hämtade honom en marsdag när det var snöstorm på fjället. Jag saknar att ha hund. Det ger livet en mening. Jag tror att vi som har blivit illa tilltygade av livet ofta känner större djurkärlek. Människan har gjort en mycket ont, men en hund ger kravlös kärlek. När jag var liten var det populärt att bönder hade fosterbarn, gratis arbetskraft. Min mamma dog och där hamnade jag. Uppfostran var att hålla käften och göra det som sades åt en, annars fick man stryk. När jag var nio år tog staten över min uppfostran och då började en vandring på olika institutioner. Jag trodde att jag hade fått nog av den biten av livet, men i somras förlorade jag lägenheten, hunden avlivades och frun stack. Allt samtidigt. På den vägen är det nu. Jag försöker få en bostad, men blir hänvisad till härbärge. Om jag får mer balans i livet och en bostad, då vill jag ha hund igen. Hunden är snällare än människan. 44-47 Hemlo shet.indd 45 12-09-19 18.00.54 45
GATUPLANET Brukarföreningen lanserar narkotikaombudsman SVENSKA BRUKARFÖRENINGEN har fått nog av att samhället godkänner att människor som använder narkotika blir diskriminerade. Och att det finns ett samhällsklimat där det tycks vara accepterat att behandla vissa människor sämre utan att det ifrågasätts. Därför lanserar de narkotikaombudsmannen NarkO och inleder en nationell antidiskrimineringskampanj. – Nu orkar vi inte vänta längre på att nån tar tag i det här. Det finns ju en diskrimineringsombudsman för alla möjliga grupper, men inte för den här. Vi vill uppmärksamma att det faktiskt händer – människor blir diskriminerade på grund av att de använder narkotika, säger Louise Persson, forskningsansvarig på Svenska Brukarföreningen. NarkO finns särskilt till för människor som har injicerat eller injicerar narkotika, som har hepatit C eller hiv eller som har varit eller är i en substitutionsbehandling. Det är den grupp som föreningen ser har mest problem och man anser att den gruppen behandlas på sätt som strider mot mänskliga rättigheter: rätten till hälsa, vård och lika behandling. – Men även andra är välkomna med sina berättelser till NarkO, säger Louise Persson. Den som anser sig ha blivit diskriminerad kan kontakta NarkO, för att få råd och hjälp. – Är det så att vi ser att det är nåt som vi kan göra nånting åt kan vi diskutera med en jurist och ett ombud, säger hon. På NarkO:s hemsida finns också en anonym enkät att fylla i. Föreningen vill göra en kartläggning av hur stor diskrimineringen är. Att den existerar är det inget tvivel om. På Svenska Brukarföreningen möter man ständigt människor som blivit 2 866 stockholmare. Så många saknade ett hem när Stockholms stad kartlade hemlösheten under ett dygn i huvudstaden. Det är lägsta antalet sedan räknings start 2004. Men människor som sover på härbärge eller utomhus ökade däremot med 27 procent sedan 2010. Den här natten var de 480 personer. 46 NarkO NARKO SYFTAR TILL att uppmärksamma diskriminering och övergrepp mot människor som använder narkotika. DEN SOM HAR blivit diskriminerad för att injicera eller ha injicerat narkotika, ha eller ha haft substitutionsbehandling, har hepatit C och/eller hiv/aids kan göra en anmälan till NarkO. NARKO FINNS PÅ www.narkotikaombudsmannen.se där det också finns en webbaserad enkätanmälan. NARKO HAR STARTATS av Svenska Brukarföreningen, som är en ideell organisation som består av och stödjer användare, av lagliga och illegala preparat, som har eller vill ha underhållsbehandling för sitt drogberoende. kränkta. Det kan handla om trakasserier från poliser, att människor i substitutionsbehandling får ett dåligt bemötande på apotek eller att föräldrar möts med misstänksamhet på förskolor på grund av att de har haft missbruksproblem. – En del tycker inte längre att vissa händelser är kränkande, för de är så vana att bli bemötta så. Men vi vill säga att det inte är okej. Alla har faktiskt rätt att bli bedömda på lika villkor, säger Louise Persson. DISKRIMINERING OCH kränkningar kan också handlar om de villkor och regler som substitutionsbehandling är omgärdad av, villkor som inte skulle Norrköpings bibliotek bjuder in missbrukare till bokcirkel Personalen på stadsbiblioteket i Norrköping kände sig frustrerade över att människor i missbruk använde lokalerna som värmestuga utan att öppna en bok. Det födde en tanke – om de ändå var där, kunde man inte intressera dem för litteratur? Det blev startskottet för bokcirkeln ”Människor mellan raderna”. – Norrköping har ganska många missbrukare. Vi började fundera på om vi kunde göra något positivt. Vi jobbar med böcker – varför då inte starta en bokcirkel och samtidigt accepteras för andra patientgrupper. De kan leda till ofrivilliga utskrivningar från vården, vilket inte sällan raserar människors tillvaro, kastar ut dem i kriminalitet och i värsta fall döden. Det kan också handla om att bli nekad den behandling de behöver. Det har knappast undgått någon att det var det som hände med riksdagsledamoten William Petzäll som gick bort för en tid sedan. – Det är många som är i den situationen. Det är nåt som vi ständigt hör talas om från folk som vänder sig till oss för att de vill ha hjälp att komma in i behandling. De ärendena finns hela tiden, säger Louise Persson. hjälpa de individer som deltar, säger bibliotekarien Lo Ek. Bokcirkeln är ett samarbete mellan Norrköpings stadsbibliotek och Socialkontoret för att ”säga hej istället för hejdå” till dem som uppehöll sig i bibliotekets lokaler. En bibliotekarie jobbar tillsammans med behandlingsassistenter med bokcirkeln där deltagarna läser och diskuterar självbiografiska böcker med fokus på missbruk. Tanken är att det är lättare att uttrycka sina känslor i relation till en text. Efter William Petzälls bortgång har mediadebatten blossat upp om beroendevården. – Men hela debatten har fastnat i missbruksvården. Vi måste också prata om vad vi gör med människor som inte vill och inte kan sluta knarka, säger Louise Persson. Vi måste vidga perspektivet. Det kanske tar några år innan en människa har kommit dithän att vilja ha behandling och vad gör man fram till dess? Då behövs skademinimerande metoder. Vi måste prata om de människorna också. Ska de utsättas för kränkningar och diskriminering? Saknar de människorna rättigheter? MARIA HAGSTRÖM Deltagaren Lars-Åke Hultgren var först skeptisk till bokcirkeln. – Jag är inte så mycket för att prata i grupp, men jag tänkte att jag skulle ge det en chans ändå. Det ångrar han inte. – Jag känner igen mig mycket i böckerna och när vi diskuterar det vi läst pratar man till slut om sig själv. Det är positivt och hjälper mig med processen kring alkohol och hela livet, säger han och berättar att nästa bok blir Hinsehäxan av Lillemor Östlin. MARIA HAGSTRÖM 44-47 Hemlo shet.indd 46 12-09-19 18.01.00 MARIA HAGSTRÖM
Page 1 and 2: #182 OKTOBER 2012 ÅRGÅNG 17 PRIS:
Page 3 and 4: 58-68 Svepet.indd 67 12-09-19 18.14
Page 5 and 6: OKTOBER 26 Hållbart i Hökarängen
Page 7 and 8: I huvudet på läsarna ”Fanns det
Page 9 and 10: TV-SERIE ADAM PÅLSSON MEDVERKAR I
Page 11 and 12: tvåvåningshus med garage byggda m
Page 13 and 14: SituationWaldersten 6-11 Huvudstan.
Page 15 and 16: 12-13 Lena Ohlin.indd 13 12-09-19 1
Page 17 and 18: Blodet används också i den daglig
Page 19 and 20: Handplocka säsongens doft medan du
Page 21 and 22: 18-25 Loreen.indd 19 12-09-19 17.58
Page 23 and 24: - Den handlar om acceptans, forgive
Page 25 and 26: MÅSTE FÅ BLOMMA 18-25 Loreen.indd
Page 27 and 28: 18-25 Loreen.indd 25 12-09-19 17.59
Page 29 and 30: I projektet Hållbara Hökarängen
Page 31 and 32: NÄR KULTUREN KOM TILL HÖKARÄNGEN
Page 33 and 34: Sedan 30 år körs på stans motorl
Page 35 and 36: NATTRACE STHLM och under kvällen o
Page 37 and 38: Stockholms politiker pratar om en s
Page 39 and 40: SOC BRYTER TYSTNADEN att gå ner i
Page 41 and 42: Internationellt sett står sig Stoc
Page 43 and 44: Handlar burlesk om att man inte få
Page 45 and 46: STOLT STRYKA FÖR VÄRLDEN Jag bord
Page 47: GATUPLANET 44 44-47 Hemlo shet.indd
Page 51 and 52: MED EGNA ORD KORT SAGT Till minne a
Page 53 and 54: MED EGNA ORD KORT SAGT Ett bra år
Page 55 and 56: MED EGNA ORD POESI En liten vän J
Page 57 and 58: 54-56 Loggor nr 182_spec.indd 54 12
Page 59 and 60: www.reflexark.se STOCKHOLMS STADS B
Page 61 and 62: SVEPET ”Fler kommer att upptäcka
Page 63 and 64: BÖCKER BÖCKER Sophie Adolfsson De
Page 65 and 66: KROG & SVEPET Schnitzelvariationer
Page 67 and 68: SVEPET 64 Vintatuering Erik Casteru
Page 69: KRÖNIKA Jag läser Artur Domoslaws

Läs mer (pdf) - Situation Sthlm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?