Inledning - Blågula Frågor

More documents

Recommendations

Info

och egenskaper hos folk” (tidskiften Salt nr 5/00). Som kommer att framgå i denna bok har mångkulturalismen närmast blivit en överideologi. En bra bild av hur Sverige under 1960- och 1970-talen kom att anta den mångkulturella riktningen ges i en avhandling av historikern Lars-Erik Hansen (2001). Hansen visar hur såväl politiker som opinionsbildare försköt synen från att se positivt på det stabila och relativt etniskt och kulturellt homogena Sverige – som förvisso tillät omfattande arbetskraftsinvandring och förespråkade assimilation för dessa invandrare – till att istället förespråka mångkulturalism. Han går igenom två debatterande läger, men kommer fram till att dessa egentligen var eniga om att det mångkulturella samhället är något att sträva efter, och att man endast tvistade om metoderna för att uppnå det. Det var ”en veritabel tävling om vem som var störst och bäst i invandrarfrågan” (s 217). Bilden av ”invandring var övervägande positiv” (s 208). Det hela ”måste betraktas som en långtgående och genomgripande värdeförskjutning” (s 209). Dvs i enlighet med en av den här bokens premisser var båda lägren redan för 30-40 år sedan eniga om att invandring och mångkultur ska ses som berikande. Nationaldagen 2005 tog alltså sitt avstamp i mångkulturalismen. Kommunpolitikerna hälsade Sveriges ”nya medborgare” välkomna. I många kommuner arrangerades en ”mångkulturell nationaldag”. Företrädare för olika etniska grupper uppträdde. De bar sina kulturella folkdräkter och berättade om hur stolta de är över dem. Även svenska folkdräkter visades upp. Mest framträdande var en glad, mörkhyad man som bar en svensk folkdräkt. Aktuellt visade upp mannen i alla sina sändningar denna dag. Mångkulturalismen i ett vidare perspektiv I talen poängterades hur mycket positivt svenskarna har att lära av andra kulturer, underförstått att Sverige tidigare varit tråkigt, instängt och isolerat. Statliga Aktuellts demonstration av den glade invandrarmannen bör ses i ljuset härav. Mannen användes, utan att han själv var medveten om det, i en form av statlig propaganda vars tema kan sammanfattas i begreppet oikofobi, myntat av den engelske filosofen Ro- 12
ger Scruton (2004). Begreppet ringar in en avog inställning till det invanda, hembygden, sederna och traditionerna. Dvs sådant som inryms i det nationella eller nationalstaten, som Scruton med stöd av erfarenheten menar vara den bäst lämpade arenan för demokratin. Redan George Orwell tangerade oikofobin då han talade om en i Europa utbredd ”negativ nationalism” med vilket avsågs ett slags masochistiskt självhat ägnad att utplåna den egna värdegrunden. Scruton visar att tendenserna mot överstatlig globalisering, t ex EU-projektet, präglar den västerländska makteliten. Likaså menar sociologen Anthony Giddens (i Månson, red, 1995 kap 12) att det är ”framför allt hos olika elitskikt i samhället som det förekommer en kosmopolitisk inställning”. Enligt Scruton och andra bedömare (Lasch 1995, Österud 1994) leder detta till alltmer centralisering och allt mindre av nationellt självbestämmande. Ett underliggande tema hos dessa bedömare är att den nationella arenan inger en känsla av trygghet och förutsägbarhet, nog så viktiga komponenter för det stora flertalet människor. Idéhistorikern Christopher Laschs bok Eliternas uppror och sveket mot demokratin (1995) är en skarp kritik av den kosmopolitiska eliten och dess avskärmande från den nationella arenan. Denna elit känner mer samhörighet med sina meningsfränder i Hongkong eller London än med sina egna landsmän. Kapitalets internationella språk talar med högre röst än de lokala dialekterna. Privatiseringen och avnationaliseringen alstrar enligt Robert Reich (ibid s 41) en klass av kosmopoliter som betraktar sig som ”världsmedborgare, men utan att ta på sig några av de förpliktelser som vanligen ligger i medborgarskap i en stat”. I sin uppmärksammade bok The world is flat (2005) argumenterar Thomas Friedman, kolumnist i New York Times, för att globaliseringen är en kraft som jämnar ut orättvisor i samhällen. Tittar man enbart på informationsteknologins globala strukturer har han rätt. Tittar man däremot på t ex de ursprungsbefolkningars markområden som ”plattats till” för att lämna plats åt storföretagens dammbyggen och gruvdrift har han fel. Friedman fokuserar på lagar, regleringar och politiska åtgärder som har skyddat både miljön och svaga grupper. 13
Page 3 and 4: Copyright © John Järvenpää och
Page 5 and 6: Förkortningar som används i texte
Page 7 and 8: Inledning Politisk korrekthet är e
Page 9 and 10: attityden och de dikotoma åsiktern
Page 11: ”mångfalden återspeglas i samh
Page 15 and 16: åsikt i respektive land. Globalise
Page 17 and 18: han. Som synes hänvisar von Sydow
Page 19 and 20: ats. Arbetslösheten är omfattande
Page 21 and 22: ens, vilket tvingat tiotals miljone
Page 23 and 24: ott nästan 100-procentig under des
Page 25 and 26: svenska och inte vet någonting om
Page 27 and 28: visning till att ”det är samhäl
Page 29 and 30: hos DO. Enligt en personalchef på
Page 31 and 32: Milld/Sundström 1997; Milld 2002).
Page 33 and 34: länderna är ändå exempel på st
Page 35 and 36: Situationen är analog i flertalet
Page 37 and 38: hos européerna samtidigt som immig
Page 39 and 40: flesta fall, fred och stabilitet oc
Page 41 and 42: Sverige m fl länder har varit fram
Page 43 and 44: ingen som orsak, endast 17 procent
Page 45 and 46: I ett normalt fungerande samhälle
Page 47 and 48: Klaus sade att västvärldens öppe
Page 49 and 50: svenskar varit särdeles framgångs

Inledning - Blågula Frågor

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?