Inledning - Blågula Frågor

visning till att ”det är samhällets fel” har kommit att bli signifikant för
denna tolerans. (Se även Ayaan Hirsi Ali, hotad nederländsk parlamentsledamot
med muslimsk bakgrund, som i boken Kräv er rätt
(2005) menar att mångkulturalismen okritiskt har omfamnat olikheter.
Hirsi Ali medverkar även i Gunther Lachmanns bok Dödlig tolerans
(2004), som kritiskt behandlar den mångkulturella toleranspolitiken.)
En svensk illustration till Laschs betraktelse är statens attityd till
personrån. Tusentals svenska ungdomar har sedan mitten av 1990talet
utsatts för personrån som många gånger förenats med kränkningar.
Vanligtvis har gärningsmännen varit invandrarungdomar. Ofta har de
medvetet valt ut svenskar och sådana som kan antas vara det, de som
råkar vara födda med vit hy (för exempel, se SÄPO 2000:22).
En statsmakt mån om sin ungdom tillika landets framtid skulle
ta parti för de utsatta ungdomarna genom att sätta ner foten och för
gärningsmännen klargöra: ”Vi tolererar inte sådant här beteende.”
Istället valde statens myndighet Brå – då den i en studie redogjorde
för att offren mestadels är svenskar och förövarna invandrare – att
skuldbelägga offren:
Undersökningsresultaten visar att en mycket stor del av skolungdomarna [4500
st] har egna eller närliggande erfarenheter av ungdomsrån. [---] de fysiska,
psykologiska och ekonomiska konsekvenserna till trots är det ändå frågan om
inte den allvarligaste konsekvensen av ungdomsrånen kan bli en alltmer invandrarfientlig
inställning i ungdomsgenerationen, en grogrund för ökad
vardagsrasism och i extrema fall ett ökat engagemang i grupperingar med
invandrarfientliga ideal. (Begler/Andersson för Brå:2000, DN-Debatt 000316)
Det är alltså inte gärningsmännens beteende som fördöms, utan risken
för att de svenska ungdomarna ska börja tänka intolerant (om
vissa invandrargäng). Inte ens sina känslor och tankar får de drabbade
ha ifred. Intrycket är att svenskarna ska vara toleranta i alla lägen.
Som Göran Persson uttryckte det i sitt nationaldagstal: ”Rädslan för
det främmande, för förändringens baksidor, får aldrig innebära att vi
sluter oss.”
Situationen i andra europeiska länder är lik den svenska. En
mamma från Norge, som betecknar sig som liberal och vars tre söner
27