Inledning - Blågula Frågor

More documents

Recommendations

Info

Ett belysande exempel på muslimskt maktövertagande är provinsen Kosovo i ex-Jugoslavien. För omkring 130 år sedan var de kristna serberna i klar majoritet. Fram till 1990-talet hade förhållandet ändrats så att de muslimska kosovoalbanerna utgjorde en klar majoritet av befolkningen. Idag har de mandat att styra provinsen, som är mer eller mindre etniskt rensad på serber. De politiskt korrekta tycks inte ha reflekterat över ett dylikt scenario på svensk mark. Istället framkastas egendomliga förklaringar. Så skrev riksdagsledamoten Nalin Baksi (numera Pekgul) och Greger Hatt i (s) 2000 - en antologi av unga sossar: ”Sverige behöver Världen mer än Världen behöver Sverige. Och i de flesta länder där ursprungsbefolkningen har isolerats från yttre influenser och segregerats har det lett till deras undergång. Amerikas indianreservat är det främsta exemplet på det.” Vidare uppmanas de som ”vill undvika ’för mycket mångkulturellt’” att ”meditera över dessa indianreservat”. Att Sverige klarat sig utan omvärlden bevisas av dess naturtillgångar och kreativiteten hos dess befolkning genom årtusendena. I synnerhet har de karga förhållandena, till vilka endast de mest nyfikna sökt sig, stimulerat kreativiteten vilket bidragit till överlevnad och intellektuell framgång (jfr Lynn/Vanhanen 2002). Svenskarna har skapat enormt många världsomspännande uppfinningar, kanske flest per capita av alla världens länder. Denna idérikedom liksom kulturella skillnader mellan svenskar från olika landskap såsom deras variation av dialekter, kläder och matvanor vittnar om att Sverige i en mening alltid har varit mångkulturellt, invandrare förutan. Baksi/Pekgul och Hatts jämförelse med indianerna motsägs av att det tvärtemot var mötet med invandrarna som ledde till indianernas undergång, inte isoleringen. De politiskt korrekta tycks inte förstå att det är skillnad mellan kulturbärare och kulturyttringar. De invandrande kulturbärarna i fallet Amerika, dvs européerna, hade ur indianernas synvinkel inte mycket av godo att tillföra. Hade indianerna däremot fått ta del endast av deras kulturyttringar – såsom tankar, idéer, vapen m m – hade historien sett annorlunda ut. Inte heller tycks de politiskt korrekta förstå att en ringa eller ingen (permanent) invandring alls inte är detsamma som att isolera sig. 40
Sverige m fl länder har varit framgångsrika på många områden utan att andra länders kulturbärare varit närvarande. Finland och Japan är i dagsläget goda exempel på hur man tagit till sig kulturyttringar, inte minst tekniskt, för att sedan modifiera dessa för inhemska förhållanden. Ett frivilligt kulturutbyte har alltså ständigt pågått. Fallet indianerna lär oss att Baksi/Pekguls resonemang kring om ett folk kan få ”för mycket mångkultur” alltid måste ligga hos mottagarlandets befolkning att avgöra. Lojalitet och tillit i det mångkulturella samhället Beskrivningen av muslimers avsaknad av lojalitet till det nya landet är en tendens som kan noteras också hos andra folkgrupper såsom romer (Arnstberg 1998) och delvis även hos vissa judar (MacDonald 2002). Generellt sett har de två sistnämnda grupperna bevarat en stark etnisk identitet trots att de levt hundratals år i olika länder. Det beskrivna handlar inte bara om individers och gruppers egna ställningstaganden (som kan vara ett svar på majoritetssamhällets negativa behandling). I samtiden kan t ex illojalitet ses som en konsekvens av den mångkulturalistiska ideologin. Denna uppmanar ju invandrare att leva efter sina egna traditioner och seder, som kan skilja sig starkt från det nya landets lagar och värderingar. I Sverige förstärks detta av att invandrare inte behöver kunna ett ord svenska eller ha minsta kännedom om svenska samhällsförhållanden för att erhålla medborgarskap. Dessutom kan invandrare numera ha s k dubbelt medborgarskap. Utöver lojaliteten tenderar även graden av tillit mellan folkgrupper att minska i mångkulturella samhällen. Från USA kommer det oroande rapporter om demokratins möjligheter i det multikulturella samhället. [---] Det visar sig att ju mer etniskt heterogent ett lokalsamhälle är, desto mindre sociala kontakter har människorna med varandra och desto mindre litar de på varandra. Människor i etniskt heterogena samhällen litar inte bara mindre på och har mindre sociala kontakter med personer från andra grupper än sin egen, utan samma sak gäller inom den egna gruppen. Eftersom tillit till och sociala kontakter med andra människor har visat sig vara en nödvändig grund för en någorlunda väl fungerande demokrati, är detta resultat som oroar. (Bo Rothstein, DN-debatt 050306) 41
Page 3 and 4: Copyright © John Järvenpää och
Page 5 and 6: Förkortningar som används i texte
Page 7 and 8: Inledning Politisk korrekthet är e
Page 9 and 10: attityden och de dikotoma åsiktern
Page 11 and 12: ”mångfalden återspeglas i samh
Page 13 and 14: ger Scruton (2004). Begreppet ringa
Page 15 and 16: åsikt i respektive land. Globalise
Page 17 and 18: han. Som synes hänvisar von Sydow
Page 19 and 20: ats. Arbetslösheten är omfattande
Page 21 and 22: ens, vilket tvingat tiotals miljone
Page 23 and 24: ott nästan 100-procentig under des
Page 25 and 26: svenska och inte vet någonting om
Page 27 and 28: visning till att ”det är samhäl
Page 29 and 30: hos DO. Enligt en personalchef på
Page 31 and 32: Milld/Sundström 1997; Milld 2002).
Page 33 and 34: länderna är ändå exempel på st
Page 35 and 36: Situationen är analog i flertalet
Page 37 and 38: hos européerna samtidigt som immig
Page 39: flesta fall, fred och stabilitet oc
Page 43 and 44: ingen som orsak, endast 17 procent
Page 45 and 46: I ett normalt fungerande samhälle
Page 47 and 48: Klaus sade att västvärldens öppe
Page 49 and 50: svenskar varit särdeles framgångs

Inledning - Blågula Frågor

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?