Inledning - Blågula Frågor

More documents

Recommendations

Info

mer än dubblerats på femton år, personrånen har nästan fördubblats. Även bedrägeribrott och skadegörelse har ökat kraftigt. Världen idag sökte utan framgång nå Bodström för en kommentar till Brås statistik. Svar gavs dock från pressekreterare Linda Romanus som vidhöll ”att det inte skett någon ökning av brottsligheten under de senaste 20-30 åren”. Tolerans von Sydows tillämpande av begreppet tillika egenskapen tolerans används ofta i den mångkulturalistiska retoriken. I en riksdagsdebatt 991012 talade Laila Freivalds om en av staten nytillsatt kommitté: ”Där ska frågor behandlas som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen.” I samma anda framhöll folkpartiets ledare Lars Leijonborg: ”Sverige kommer aldrig mer att bli ett enhetligt samhälle; vi kommer att ha en mångfald. Det gör livet rikare. Låt oss slå vakt om demokratin och toleransen.” År 2003 upprättades myndigheten Levande historia, ett forum för demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Som synes sammankopplas tolerans och mångfald med demokrati. Tolerans kan närmast liknas vid ett modebegrepp, som vi i dess praktiska tillämpning uppmanas att ha som tumregel i våra vardagliga liv. Enligt filosofen John Gray innebär tolerans att vi i princip i alla lägen ska ha överseende med sådant vi egentligen ogillar, förutom handlingar som skadar andra (Moderna Tider maj/97). I Sverige har flera kampanjer för tolerans, mot främlingsfientlighet och intolerans, sedan 1990-talets början avlöst varandra. Lasch (1995:88, 115) har gett en god bild av hur det västerländska samhällets demokratisyn likställts med tolerans – eller en medkänsloideologi. Det terapeutiska förlåtandet och urskuldandet av olika beteenden har ökat kraftigt. I den medkännande förståelsens namn tolereras högst avvikande tankebanor och avvikande normer för det personliga beteendet. Toleransen har kommit att bli en ursäkt för apati. Den har blivit ett anspråk på moralisk överlägsenhet som förs fram i ”de förtrycktas” namn. Dessa fritas från ansvar för sina överträdelser och behandlas som offer för omständigheterna. Eftergifter med hän- 26
visning till att ”det är samhällets fel” har kommit att bli signifikant för denna tolerans. (Se även Ayaan Hirsi Ali, hotad nederländsk parlamentsledamot med muslimsk bakgrund, som i boken Kräv er rätt (2005) menar att mångkulturalismen okritiskt har omfamnat olikheter. Hirsi Ali medverkar även i Gunther Lachmanns bok Dödlig tolerans (2004), som kritiskt behandlar den mångkulturella toleranspolitiken.) En svensk illustration till Laschs betraktelse är statens attityd till personrån. Tusentals svenska ungdomar har sedan mitten av 1990talet utsatts för personrån som många gånger förenats med kränkningar. Vanligtvis har gärningsmännen varit invandrarungdomar. Ofta har de medvetet valt ut svenskar och sådana som kan antas vara det, de som råkar vara födda med vit hy (för exempel, se SÄPO 2000:22). En statsmakt mån om sin ungdom tillika landets framtid skulle ta parti för de utsatta ungdomarna genom att sätta ner foten och för gärningsmännen klargöra: ”Vi tolererar inte sådant här beteende.” Istället valde statens myndighet Brå – då den i en studie redogjorde för att offren mestadels är svenskar och förövarna invandrare – att skuldbelägga offren: Undersökningsresultaten visar att en mycket stor del av skolungdomarna [4500 st] har egna eller närliggande erfarenheter av ungdomsrån. [---] de fysiska, psykologiska och ekonomiska konsekvenserna till trots är det ändå frågan om inte den allvarligaste konsekvensen av ungdomsrånen kan bli en alltmer invandrarfientlig inställning i ungdomsgenerationen, en grogrund för ökad vardagsrasism och i extrema fall ett ökat engagemang i grupperingar med invandrarfientliga ideal. (Begler/Andersson för Brå:2000, DN-Debatt 000316) Det är alltså inte gärningsmännens beteende som fördöms, utan risken för att de svenska ungdomarna ska börja tänka intolerant (om vissa invandrargäng). Inte ens sina känslor och tankar får de drabbade ha ifred. Intrycket är att svenskarna ska vara toleranta i alla lägen. Som Göran Persson uttryckte det i sitt nationaldagstal: ”Rädslan för det främmande, för förändringens baksidor, får aldrig innebära att vi sluter oss.” Situationen i andra europeiska länder är lik den svenska. En mamma från Norge, som betecknar sig som liberal och vars tre söner 27
Page 3 and 4: Copyright © John Järvenpää och
Page 5 and 6: Förkortningar som används i texte
Page 7 and 8: Inledning Politisk korrekthet är e
Page 9 and 10: attityden och de dikotoma åsiktern
Page 11 and 12: ”mångfalden återspeglas i samh
Page 13 and 14: ger Scruton (2004). Begreppet ringa
Page 15 and 16: åsikt i respektive land. Globalise
Page 17 and 18: han. Som synes hänvisar von Sydow
Page 19 and 20: ats. Arbetslösheten är omfattande
Page 21 and 22: ens, vilket tvingat tiotals miljone
Page 23 and 24: ott nästan 100-procentig under des
Page 25: svenska och inte vet någonting om
Page 29 and 30: hos DO. Enligt en personalchef på
Page 31 and 32: Milld/Sundström 1997; Milld 2002).
Page 33 and 34: länderna är ändå exempel på st
Page 35 and 36: Situationen är analog i flertalet
Page 37 and 38: hos européerna samtidigt som immig
Page 39 and 40: flesta fall, fred och stabilitet oc
Page 41 and 42: Sverige m fl länder har varit fram
Page 43 and 44: ingen som orsak, endast 17 procent
Page 45 and 46: I ett normalt fungerande samhälle
Page 47 and 48: Klaus sade att västvärldens öppe
Page 49 and 50: svenskar varit särdeles framgångs

Inledning - Blågula Frågor

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?