Inledning - Blågula Frågor

More documents

Recommendations

Info

vandringspolitik ”blir alltmer av det absurdas teater”. ”I ett läge där den svenska välfärdsstaten krackelerar är den linjen knappast längre hållbar” (DN Debatt 030328). Gellert Tamas, författare till boken Lasermannen, har på DNs ledarsida (010522) erkänt att ”invällande flyktingmassor” riskerar att ”knäcka välfärdssystemen i väst”. Ändå är han i princip anhängare av fri invandring. Den svenska ekonomin knuten till invandring har noterats av ledande danska politiker. Sören Espersen, ledamot av Folketinget som representant för Dansk folkeparti, är en av dessa. Espersen berättar att inte bara hans parti men även företrädare för de danska regeringspartierna Venstre och Konservativa ser mycket allvarligt på den svenska situationen. ”I det ögonblick som Sverige kollapsar ekonomiskt” kommer tusentals svenska medborgare att söka sig till Danmark för att istället nyttja dess välfärdssystem, resonerar Espersen. Om Sverige inte stramar upp sin invandringspolitik kan det därför bli aktuellt från danskt håll, att ”säga upp de avtal om fri rörlighet som existerar mellan de nordiska länderna” (Svic nr 1/05; den ansedda tidskriften The Economist hade den 12 juni 2003 en 16-sidig bilaga som pekade på sambandet mellan svensk invandringspolitik och nedmonterandet av välfärden). Den danska diskussionen kan sägas handla om att förhindra en kedjereaktion av välfärdskollapser. Invandring är naturligtvis inte den enda förklaringen till den ekonomiska kräftgången. Andra centrala aspekter är de redan nämnda: avnationaliseringen och globaliseringen. Konkret tar sig dessa uttryck i att företag flyttar produktionen utomlands, till låglöneländer med billigare produktionskostnader. Följden blir arbetslöshet och ökade offentliga utgifter härhemma. En situation med fri invandring till Europa och Sverige kommer sannolikt att driva upp konkurrensen mycket kraftigt. Då utbudet av arbetskraft ökar tvingas svenska arbetare att sänka sina löner och därmed sin levnadsstandard. Den svenska borgerlighetens strävan att sänka arbetsgivaravgifterna och skatterna kommer förvisso att få fler människor i arbete. Samtidigt förespråkar denna borgerlighet den fria rörlighet som här diskuteras, en modell som är fast rotad i USA. Erfarenheterna från USA visar att invandringen bidragit till just ökad konkur- 20
ens, vilket tvingat tiotals miljoner arbetare inom vissa yrkesområden att ha två-tre jobb för att kunna försörja sig eftersom reallönerna har minskat för dessa. Harvardekonomen George J Borjas (1991, 1999) liksom sociologen Ottar Brox i Norge (red 2003) har uppmärksammat invandringen ur dessa aspekter. I USA har opinionsmätningar visat att en majoritet, uppemot 70 procent, av dem som motsätter sig ökad invandring, återfinns bland den svarta befolkningen (Jonathan Friedman i Salt, nr 5/00). Nämnas kan också att västländers uppsugning av välutbildad arbetskraft från fattiga utvecklingsländer har beskrivits som en ”brain drain”, en utarmning av nationell kompetens. Denna utarmning, som bidrar till att hålla tillbaka utvecklingen i utvandringsländerna, har oroat många afrikanska ledare. Dessa har uppmanat sina utvandrade landsmän att återvända för att hjälpa till med uppbyggnaden av sina länder (Björkman m fl 1996:27ff). Sverige har varit västeuropas i särklass mest generösa land med att bevilja permanenta uppehållstillstånd, PUT, till invandrare av alla de slag, ibland tiofaldigt fler än andra länder (Björkman m fl, 1994, 1996, 2005; se även statistik UNHCR). Ett ur flera aspekter mera adekvat sätt än PUT ligger dock i den så kallade genomströmningsprincipen, som förespråkas av FN. Principen innebär att ett land bereder plats för en grupp flyktingar och erbjuder dem vila, sjukvård och eventuellt utbildning till dess att förhållandena i deras hemländer har stabiliserats. Därefter återvänder de med förnyade krafter för att ta itu med återuppbyggnaden av sitt land. På så sätt bereds plats för en ny flyktinggrupp som ges samma möjlighet. ”Enligt all internationell flyktingpolitik är repatriering den mest ideala lösningen på ett flyktingproblem. Det är också UNHCRs grundläggande uppgift att verka för att detta kan ske” (SOU-bilaga 1996:55 s 30). Den invandring som präglat Sverige sedan mitten av 1970-talet har alltså gått hand i hand med nedskärningarna av den offentliga sektorn, omfattande arbetslöshet och utbetalande av offentliga bidrag. Särskilt sedan 1990-talets början har välfärden skurits ner markant varje år. Varje månad rapporteras t ex om hur pensionärer fråntas villkor som bidragit till att höja deras livskvalitet. Det kan gälla sådant som att inte längre få promenera, inte få duscha mer än en gång i 21
Page 3 and 4: Copyright © John Järvenpää och
Page 5 and 6: Förkortningar som används i texte
Page 7 and 8: Inledning Politisk korrekthet är e
Page 9 and 10: attityden och de dikotoma åsiktern
Page 11 and 12: ”mångfalden återspeglas i samh
Page 13 and 14: ger Scruton (2004). Begreppet ringa
Page 15 and 16: åsikt i respektive land. Globalise
Page 17 and 18: han. Som synes hänvisar von Sydow
Page 19: ats. Arbetslösheten är omfattande
Page 23 and 24: ott nästan 100-procentig under des
Page 25 and 26: svenska och inte vet någonting om
Page 27 and 28: visning till att ”det är samhäl
Page 29 and 30: hos DO. Enligt en personalchef på
Page 31 and 32: Milld/Sundström 1997; Milld 2002).
Page 33 and 34: länderna är ändå exempel på st
Page 35 and 36: Situationen är analog i flertalet
Page 37 and 38: hos européerna samtidigt som immig
Page 39 and 40: flesta fall, fred och stabilitet oc
Page 41 and 42: Sverige m fl länder har varit fram
Page 43 and 44: ingen som orsak, endast 17 procent
Page 45 and 46: I ett normalt fungerande samhälle
Page 47 and 48: Klaus sade att västvärldens öppe
Page 49 and 50: svenskar varit särdeles framgångs

Inledning - Blågula Frågor

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?