Inledning - Blågula Frågor

ats. Arbetslösheten är omfattande, inte minst bland vissa invandrargrupper,
vilket leder till att bidragssystemen belastas. Här kan noteras
att näringslivet de senaste 30 åren inte har efterfrågat arbetskraftsinvandring.
Universitetslektor Lars Jansson har i sin bok Mångkultur eller
välfärd? (2002) visat att invandringens kostnader hamnar på 240 miljarder
för 1999. Den siffran tycks inte ha sjunkit nämnvärt åren därpå
(Jansson i Bgf nr 3-4/04). Janssons slutsats är att Sverige berikar andra
folk till priset av ökande kostnader och mindre välfärd. Hans resultat
har i huvudsak tystats ned eller bemötts med smutskastning.
När ovannämnda Björn Hammarbäck (s) tog upp invandringens
kostnader fick han av dåvarande partisekreteraren Lars Stjernkvist
svaret att alla människor har ”samma värde” och att det är fel att ställa
svaga grupper mot varandra. (Bgf nr 3/05. Som synes undvek Stjernkvist
att svara i sak för att istället moralisera. Att göra så är en grund i
pk-metoden, vilket redogörs i avsnitt I.) Hammarbäck hade emellertid
inte förnekat människovärdet, utan han hade pekat på att i andra
sammanhang görs kostnadsberäkningar: sjukvården, äldrevården, barnomsorgen
etc, områden som ju också handlar om människor och humanitet.
Som politiker ville han kunna svara på sina väljares frågor
om huruvida invandringen tar pengar från dessa områden.
F d riksdagsmannen Sten Andersson försökte under sina 15 år i
riksdagen flera gånger få till stånd en fullständig granskning av kostnaderna.
I en interpellation (000307) påtalade han: ”Ingen av instanserna
har bifallit min begäran. [---] Att inte redovisa detta vittnar om
dåligt samvete vars resultat blir ett än mindre politiskt förtroende och
ytterst en minskad tilltro till demokratin.”
I alla händelser har Lars Janssons slutsats om att Sverige berikar
andra folk till kostnad av mindre välfärd antytts i andra sammanhang.
Gunnar Wetterberg, direktör i kommunförbundet och ansvarig för
ekonomifrågor, har noterat kostnadsaspekter apropå de kommuner som
åtagit sig att ta emot asylsökande från Balkan. För kommunerna som
ställt upp ”måste ökade flyktingkostnader betalas med nedskärningar
i skolan och äldreomsorgen” (Dagens Politik 961016). Ekonomiprofessor
Bo Södersten har anmärkt att kostnaderna för svensk in-
19