Inledning - Blågula Frågor
Inledning - Blågula Frågor
Inledning - Blågula Frågor
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Milld/Sundström 1997; Milld 2002). Även från utlandet har detta noterats.<br />
I slutet av april 2005 avhölls t ex ett möte i Köpenhamn arrangerat<br />
av det danska Trykkefrihedsselskabet af 2004 (som även hållit<br />
möten där bl a dissidenter från länder som Iran har talat om situationen<br />
där). Jag själv och Janne Milld, redaktör för tidskriften <strong>Blågula</strong><br />
frågor, hade inbjudits för att redogöra för situationen i Sverige avseende<br />
yttrandefriheten, som var det övergripande temat för mötet. Detta<br />
sedan f d danska inrikesministern Karen Jespersen (s) skrivit en krönika<br />
där hon riktade skarp kritik mot Sverige beträffande yttrandefriheten<br />
i invandringsrelaterade frågor. Karen Jespersen satt i publiken<br />
på mötet. Efter mitt och Millds anföranden gav två folketingspolitiker,<br />
Martin Henriksen från Dansk Folkeparti och hans meningsmotståndare<br />
Simon Amnitzbøl från Det Radikale Venstre, sina reflektioner på<br />
talen. De var inte eniga i allt men båda uttryckte oro över situationen<br />
i Sverige med avseende på yttrandefriheten. Symtomatiskt nog rapporterade<br />
inte en enda svensk tidning om mötet medan en av Danmarks<br />
största tidningar Jyllands-Posten (050430) hade ett stort reportage.<br />
I denna bok kommer en rad exempel att ges på hur människor<br />
förlorar sina arbeten eller blir åtalade och dömda för att de framfört<br />
åsikter som av statsmakten har definierats som misshagliga. Enligt<br />
vedertagna demokratidefinitioner är yttrandefriheten en grundbult i<br />
demokratin (Dahl 1999; SNS Demokratiråd 1995). Denna frihet finns<br />
också inskriven i grundlagen. I avsnitt III diskuteras fördelarna med<br />
yttrandefriheten och hur den inskränks med hjälp av paragrafen hets<br />
mot folkgrupp, som är godtycklig och dikotomt utformad.<br />
Som kommer att framgå begränsas yttrandefriheten i Sverige från<br />
statligt och massmedialt håll. Härutöver finns exempel både från<br />
Sverige och Europa på att företrädesvis enskilda muslimer agerar mot<br />
yttrandefriheten; som nedan antyds tycks detta understödjas av betydande<br />
skaror muslimer och islamister, vilka kan ses som en mer radikal<br />
politisk gren av islam. I Holland mördades konstnären Theo van<br />
Gogh på öppen gata hösten 2004 av islamister efter att han gjort en<br />
islamkritisk film. I Birmingham gick islamister i december samma år<br />
till attack mot en teaterföreställning där i deras tycke negativa aspek-<br />
31