Om makt och maktens mekanismer

ordning betraktas som giltig visar sig i att aktörerna är tvungna att dölja ett brott mot den
(Boglind m. fl., 1995, 153). Den som innehar legitimitet måste ge sken av att han/hon inte
utövar makt av egenintresse utan för att realisera ett högre värde. Legitimeringen kan ske
endast genom ombud (Bourdieu, 1993, 135). Legitimitet kräver ett medgivande från de
aktörer som underkastar sig den. 2
Legitimitet skapas, antingen genom (eget eller tidigare generationers) utövande av betingande
makt. Legitimitet kan också erhållas när en annan aktör med legitimitet, A, tillerkänner
aktören, B, legitimitet i utbyte mot en nyttighet. Ju mindre egenintresse A synes ha av att
legitimera B desto mer legitimerad bli B. Byteshandeln måste alltså döljas. (Bourdieu, 1993,
135 – 136). Slutligen kan legitimitet tillkomma en organisation och dess positioner när
aktörer, av fri vilja, avhänder sin autonomi till organisationen (se nedan). I det sistnämnda
fallet tillkom alltså legitimiteten utan att någon makt utövades Här behöver inte intresset
döljas eftersom organisationens offentliga syfte är att tillgodose medlemmarnas intresse. Om
däremot ledaren för organisationen, med sitt ledarskap vill tillgodose andra intressen utöver
organisationens syften, gör han/hon klokt i att dölja dessa om ledarens legitimitet ska vara
intakt.
Legitimitet är oftast en outtalad självklarhet i en relation. Ett tecken på att legitimiteten hotas
är när dess innehavare tvingas att artikulera den. Ju mer abstrakt legitimeringen är, desto
mindre chans att den förändras av pragmatiska skäl. Legitimeringen överlever sin
ursprungliga funktion. Man handlar på ett visst sätt, inte för att det fungerar, utan för att det är
rätt (Berger & Luckmann, 1991,135).
Weber identifierar tre former av legitimitet som här refereras från en andrahandskälla:
Karismatisk legitimitet: vinns genom att personen som tillerkänns den anses besitta
övernaturliga, övermänskliga eller åtminstone ovanliga krafter eller
egenskaper, som inte är tillgängliga för vanliga människor. Exempel på
sådana personer är Jesus, Gandhi och Hitler.
Traditionell legitimitet: erhålls på grund av att gamla normer anses som okränkbara. De
överordnade utses i enlighet med traditionella regler och blir åtlydda på
2 ”Påbjudandet av legitimitet är den fulländade formen av symboliskt våld, ett mjukt våld som endast kan utövas
med offrens medverkan…” (Bourdieu, 1993, 149)