Om makt och maktens mekanismer

högre status. Frågan vandrar sedan via parsammanhandlingar upp genom hierarkin ända till
ledaren. Ledaren känner därför redan till frågan då den blir föremål för ett beslut. Ofta
förutbestäms det formella beslutet av förhandlingarna som beslutet föregås av. Tillexempel
fattas de egentliga besluten i riksdagsutskottens förbehandlingar och inte i riksdagen.
Förbehandlingen av en fråga sker vanligtvis vid informella sammankomster. Vissa grupper lär
sig inte att behärska beslutsreglerna om sammankomsterna är av sådan art att de antingen inte
vill delta eller inte erbjuds delta. 9 Tillexempel kan kvinnor hållas utanför förbehandlingen när
den sker i bastun eller i jaktstugan. När en kvinna sedan tar upp en fråga som inte genomgått
den informella förbehandlingen kan ledaren känna sig förbigången och ifrågasatt eftersom den
outtalade regeln säger att alla frågor ska ha nått ledaren innan de dyker upp på dagordningen.
Ett brott mot denna regel skapar osäkerhet, och kräver att ”orosstiftaren” tystas ner så att
ordningen blir återställd. Den som förbigår reglerna kan antingen nonchaleras eller
brännmärkas som illojal mot de grundläggande normerna i strukturen. Regelbrytaren får
tillmälen som ”fascist”, ”kommunist”, ”bråkmakare” etc. Om regelbrytaren hade svårt att få
tillträde till de informella sammankomsterna förut kan utfrysningen nu bli total (Lindegren,
1992, 73 – 75, Galbraith, 1983, 169, Gaventa i Pettersson, 1987, 37).
Motståndargruppen kan pacificeras med hjälp av mekanismer som drar in den i det etablerade
systemet. Denna metod brukar kallas kooptering. Om B’s värden bara kan uppnås genom att
följa de regler som A har bestämt kan B´s värden bli resurser för A. En lönearbetare kan få
höjd lön genom att vara lydig och arbetsam (Bauman, 1990, 143 – 144). Genom moderata
eftergifter kan motståndarsidan splittras i en moderat falang, som är öppen för samarbete, och
en militant falang, som vill förändra hela strukturen (Svärd, 1982, 87). En vanlig kritik, både
från höger och vänster, är att fackföreningen, respektive arbetsgivarnas organisationer,
vingklipps då de inkorporeras i den statliga förvaltningen i partssammansatta styrelser
(Rothstein, 1993, 63 – 64).
Den tvådimensionella ansatsen studerar hur icke – politiska opinioner och attityder förhindras
att organiseras till artikulerade krav och hur de artikulerade kraven förhindras att komma på
9 Rosabeth Moss Kanters token – teori, här refererad från en andrahandskälla, erbjuder en förklaring till varför
vissa grupper isoleras från informella sammankomster. Enligt token – teorin blir en minoritetsgrupp mer synlig
än majoriteten eftersom de avviker från de flesta andra. Deras avvikelse från majoriteten medför en risk att de
stereotypiseras och att de får sina handlingar tolkade i ljuset av deras tillhörighet till minoritetsgruppen. Eftersom
de betraktas som annorlunda kan man befara att de hamnar utanför gemenskapen där de inte anses passa in
(Roman, 1994, 70 – 71).Jämför med Focault’s resonemang om hur vetenskapens kategoriserande praktiker
fungerar diciplinerande genom att ange normalitet och avvikelse (Alvesson & Sköldberg, 1994, 301 – 307)