Om makt och maktens mekanismer

More documents

Recommendations

Info

De senaste decenniernas globalisering av ekonomin har dock utökat, framför allt, värdepappers inflytande (Martin & Schumann, 1997, passim). På en perfekt marknad finns inga maktrelationer. Varken köpare eller säljare har så stora marknadsandelar att de kan påverka priset. Det finns inga ekonomiska, fysiska eller juridiska hinder till och från marknaden. Alla aktörer har fullständig information om marknadspriset (Parkin m. fl., 1997, 260). På en perfekt marknad är aktörerna fria, autonoma, likaberättigade och likagynnade. Det finns inga asymmetriska relationer. Problemet är att i samhällsdebatten sker lätt en glidning från den perfekta marknaden, som heuristisk teori, till den perfekta marknaden, som en beskrivning av verkligheten, varvid man förutsätter det som skulle bevisas. Kunskapskapital: Kunskapskapital är en beståndsdel av det kulturella kapitalet. Kunskapskapital utgörs av yrkesskicklighet och utbildning. Korpi menar att denna typ av kapital har ett mycket mindre domän och snävare omfång än ekonomiskt kapital. Vidare har den, enligt honom, mindre koncentrationspotential, den är inte knapp, har ganska låg förvandlingsbarhet och hög mobiliseringskostnad. Kunskapskapital kan inte frigöras från sin ägare den kan därför inte säljas utan bara hyras ut (Korpi i Petterson, 1987, 95). Jag anser att Korpi underskattar kunskapskapitalets maktpotential vilket, inte minst, beror på att han förbiser den betingade makten. Det var inte bara förr, då mässorna hölls på latin, som kunskapskapitalet hade en hög grad av koncentration. Exemplet Lisa, på s.3, visar hur informella strukturer kan fungera som effektiva uteslutningsmekanismer för att få tillgång till kunskap. Ett uppenbart fall av koncentration är då man hemligstämplar viss information i en stat eller på ett företag. En viktig del av professionsforskningen handlar om hur professioner skaffar sig ensamrätt till viss kunskap. 5 I själva verket har kunskapens exklusivitet ökat under historiens gång. Vetenskapen har givit makten att producera verkligheten till en liten elit av vetenskapsmän vars kunskap är så intrikat att vanliga människor saknar kontrollmöjligheter över den (Berger & Luckmann, 1991, 130, 137, Galbraith, 1983, 159, 178 –179). 6 Vetenskapsmännen är en grupp människor vars kunskaps domän och omfång kan vara mycket omfattande när den används som betingande makt. att man har praktiska möjligheter att förverkliga sina önskningar.” (Sven Ove Hansson, 1993, 90) I detta sammanhang begränsar sålunda välfärdsstaten den negativa friheten medan den omfördelar den positiva friheten. 5 Se t. ex. Inga Hellbergs kapitel i ”Människan i tjänstesamhället” (Pal Orban & Lennart Svensson, red, 1995) 6 ”…power in society includes the power to determine decisive socialization processes and, therefore, the power to produce reality.” (Berger & Luckmann, 1991, 137)
4. Utövande av makt Detta avsnitt är indelat i tre underrubriker vilka, var och en, beskriver ett visst perspektiv på utövandet av makt. Dessa är den endimensionella ansatsen, den tvådimensionella ansatsen och den tredimensionella ansatsen. Begreppen är lånade av den amerikanske samhällsforskaren, Steven Lukes. Den främste representanten för den endimensionella ansatsen, enligt Lukes, är Robert Dahl. Den tvådimensionella ansatsen representeras av Peter Bachrach och Morton S. Baratz. Lukes hänför sig själv till anhängarna av den tredje dimensionen. (Gaventa i Pettersson, 1987, 28). Samtliga fyra författares idéer refereras från andrahandskällor. Jag misstänker att Lukes polariserar författarnas uppfattningar något, dels för att förtydliga de olika ansatserna men också för att framställa sin egen uppfattning som mer nydanande än den i själva verket är. Jag kommer att följa hans exempel, och göra författarna orättvisa, av förstnämnda skäl. 4.1 Den endimensionella ansatsen: I den endimensionella ansatsen analyseras utåt iakttagbara handlingar på en beslutsarena. Man studerar endast själva beslutsfattandet. Frågan gäller vem som vinner i en beslutsprocess som behandlar vissa nyckelfrågor och hur de utnyttjar sina ojämnt fördelade maktresurser i beslutsprocessen. Typiska frågor i den endimensionella ansatsen är ”Vem initierade frågan?”, ”Vem drev den?”, ”Vilka yttrade sig i den debatt som föregick beslutet?”, ”Hur röstade man vid beslutsomröstningar? o. s. v. Enligt den endimensionella ansatsen finns ingen skillnad mellan aktörernas preferenser och deras intressen (Gaventa i Pettersson, 1987, 36, Svärd, 1982, 16, 29, 60). Den endimensionella ansatsens styrka är dess empiriska tillgänglighet. Den undersöker faktiskt beteende, kan ges tydliga operationella definitioner och förmår redovisa belägg för sina teser (Svärd , 1983, 30). Men orsaken till dess metodologiska lätthanterlighet är också orsaken till dess bristande räckvidd. För att en maktrelation ska vara tillstädes krävs att det finns ett synbart motstånd. Där inget synbart motstånd föreligger, finns ingen maktutövning. En sådan syn får absurda konsekvenser. Enligt den endimensionella ansatsen skulle, i så fall, kvinnoförtrycket i Saudiarabien vara mindre än kvinnoförtrycket i Sverige eftersom det
Page 1 and 2: 1. Inledning 1.1 En introduktion ti
Page 3 and 4: har högre status än jag i den bes
Page 5 and 6: situationer.” (Broady, 1990, 231)
Page 7 and 8: Dramaten utgör en mycket större e
Page 9 and 10: maktens resurser gäller inte nödv
Page 11 and 12: ordning betraktas som giltig visar
Page 13: avhänder sig sin personliga frihet
Page 17 and 18: Genom att utnyttja de selektiva mek
Page 19 and 20: dagordningen men även de mekanisme
Page 21 and 22: de rikedomsbildande krafterna och l
Page 23 and 24: intressen men hävdar att vissa pre
Page 25: Rothstein, Bo ”The social democra

Om makt och maktens mekanismer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?