Om makt och maktens mekanismer

More documents

Recommendations

Info

grund av deras traditionella status. Exempel på individer med traditionell auktoritet är kungen och byäldsten. Legal legitimitet: har den som besitter en post i en organisation vars stadgar uppfattas som legala. Stadgarna betraktas som legala därför att de tillkommit enligt medlemmarnas överenskommelse eller därför att de införts av en myndighet som betraktas som legitim (Boglind m. fl. 1995, 154 – 160). En person med legal legitimitet är statsministern. Leg. i kraft av resurser: är mitt eget tillägg till Webers tre legitimitetstyper. Den är besläktad med karismatisk och traditionell legitimitet. Denna typ av legitmitet har den som innehar en viss resurs som anses ge ägaren legitimitet, t. ex. kunskap eller pengar. Det är omöjligt att säga någonting generellt om legitimitetens omfång och domän. Legitimitetens omfång och domän för en statsminister är väsentligt mycket större än för en fotbollsdomare. Legitmiteten har hög lagringspotential och koncentrationspotential. Våldsmakt: Våldsmakt är antagligen den maktresurs som är omgärdad av de strängaste lagarna vilka begränsar dess utövning. Man brukar säga att staten kännetecknas av sitt monopol på legitimt våld. Ofta finns också kulturellt betingade regler kring våld s. k. ”fair play”. Våldsmedel har en stor domän, ett stort omfång, en hög koncentrationspotential och en relativt hög omvandlingsbarhet (Korpi i Pettersson, 1987, 95). Våld har en hög användningskostnad och väcker negativa attityder gentemot utövaren hos de som utsätts för den. Våld medför också stora risker för utövaren. Våld är därför sällan en särskilt bra resurs, vilket inte nödvändigtvis betyder att våld är en ovanlig företeelse. Ofta används våld bara i brist på andra resurser eller, som sista utväg, när de andra resurserna inte ger önskat resultat. Våld är vanligt i auktoritära stater i tredje världen där statsapparaten är för outvecklad för att kunna utöva andra former av makt (Galbraith, 1983, 45). Organisation: Organisation är en resurs med mer formaliserade relationer och tydligare yttre gränser (högre koncentrationskapital) än socialt kapital vilket uppskattas av forskaren, liksom innehavarens fiender, eftersom det gör den lättare att kartlägga. Den som blir medlem av en organisation
avhänder sig sin personliga frihet, i större eller mindre grad, i utbyte mot att organisationen tillgodoser vissa intressen, t. ex. skydd. 3 Organisation är en härledd resurs. Den utgörs av alla resurser som dess enskilda medlemmar upplåter i organisationens ägo (Ahrne, 1994, 12). En medlems tillgång till organisationens resurser beror på dennes position i organisationen. Organisationen i sig kan fungera som en aktör i en maktrelation genom att mobilisera medlemmarnas kollektiva resurser för ett gemensamt syfte, vilket oftast är att vinna underkastelse av människor eller grupper utanför organisationen (Galbraith, 1983, 64). Organisationens domän, omfång, mobiliseringskostnader och användningskostnader är avhängigt den interna disciplinen ( Jfr Galbraith, 1983, 65). Ju fler syften en organisation har desto svårare blir det att disciplinera dess medlemmar. Flera syften kräver även större, och mer varierande, grundläggande resurser (Galbraith, 1983, 77 – 78). Ekonomiskt kapital: Ekonomiskt kapital kan bestå av värdepapper (pengar och krediter) eller fasta tillgångar (varor, produktionsmedel). Värdepapper har en stor domän, hög koncentrationspotential, stor omvandlingsbarhet, likviditet, knapphet, och lagringspotential. Fasta tillgångar, i form av kontroll över produktionsmedlen, har en stor domän, stort omfång, hög centralitet, hög koncentrationspotential och relativt låg användningskostnad (Korpi i Petterson, 1987, 95). Pengars höga omvandlingsbarhet gör den till en utmärkt källa till härledda resurser. Det ekonomiska kapitalets effektivitet har föranlett vissa regleringar av dess utövande, inte minst i den moderna välfärdstaten. Ökningen av det materiella välståndet och välfärdens utveckling i form av arbetslöshetsunderstöd , socialbidrag, sjukförsäkring, pensionsfonder m. m. har minskat det ekonomiska kapitalets möjligheter till belönande och bestraffande makt. Välfärdsstaten anses av somliga debattörer göra inskränkningar på friheten när den enligt Galbraith, i själva verket fördelar friheten till ett större antal medborgare (Galbraith, 1983, 60). 4 3 ”Närhelst en människa överlåter sin rätt eller uppger den, gör hon så antingen på grund av att någon rätt i gengäld överlåtes på henne, eller för att hon hoppas att vinna någon annan fördel därigenom… skälet till och ändamålet med att uppge eller överlåta sin rätt är intet annat än människans personliga säkerhet vad gäller hennes liv och vad gäller medlen att så bevara livet, att det inte blir tröstlöst.” (Hobbes i Marc – Wogau, 1992, 108) Medlemskap i en organisation är naturligtvis inte alltid ett frivilligt val av fria individer med fullständig information. 4 När man talar om frihet kan det vara bra att känna till skillnaden mellan negativ och positiv frihet. Dessa begrepp myntades av Isaiah Berlin men här refereras de från en andrahandskälla. ”Med negativ frihet menas att det inte finns några yttre hinder som gör att man inte kan förverkliga sina önskningar. Med positiv frihet menas
Page 1 and 2: 1. Inledning 1.1 En introduktion ti
Page 3 and 4: har högre status än jag i den bes
Page 5 and 6: situationer.” (Broady, 1990, 231)
Page 7 and 8: Dramaten utgör en mycket större e
Page 9 and 10: maktens resurser gäller inte nödv
Page 11: ordning betraktas som giltig visar
Page 15 and 16: 4. Utövande av makt Detta avsnitt
Page 17 and 18: Genom att utnyttja de selektiva mek
Page 19 and 20: dagordningen men även de mekanisme
Page 21 and 22: de rikedomsbildande krafterna och l
Page 23 and 24: intressen men hävdar att vissa pre
Page 25: Rothstein, Bo ”The social democra

Om makt och maktens mekanismer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?