Om makt och maktens mekanismer

avhänder sig sin personliga frihet, i större eller mindre grad, i utbyte mot att organisationen
tillgodoser vissa intressen, t. ex. skydd. 3 Organisation är en härledd resurs. Den utgörs av alla
resurser som dess enskilda medlemmar upplåter i organisationens ägo (Ahrne, 1994, 12). En
medlems tillgång till organisationens resurser beror på dennes position i organisationen.
Organisationen i sig kan fungera som en aktör i en maktrelation genom att mobilisera
medlemmarnas kollektiva resurser för ett gemensamt syfte, vilket oftast är att vinna
underkastelse av människor eller grupper utanför organisationen (Galbraith, 1983, 64).
Organisationens domän, omfång, mobiliseringskostnader och användningskostnader är
avhängigt den interna disciplinen ( Jfr Galbraith, 1983, 65). Ju fler syften en organisation har
desto svårare blir det att disciplinera dess medlemmar. Flera syften kräver även större, och
mer varierande, grundläggande resurser (Galbraith, 1983, 77 – 78).
Ekonomiskt kapital:
Ekonomiskt kapital kan bestå av värdepapper (pengar och krediter) eller fasta tillgångar
(varor, produktionsmedel). Värdepapper har en stor domän, hög koncentrationspotential, stor
omvandlingsbarhet, likviditet, knapphet, och lagringspotential. Fasta tillgångar, i form av
kontroll över produktionsmedlen, har en stor domän, stort omfång, hög centralitet, hög
koncentrationspotential och relativt låg användningskostnad (Korpi i Petterson, 1987, 95).
Pengars höga omvandlingsbarhet gör den till en utmärkt källa till härledda resurser. Det
ekonomiska kapitalets effektivitet har föranlett vissa regleringar av dess utövande, inte minst i
den moderna välfärdstaten.
Ökningen av det materiella välståndet och välfärdens utveckling i form av
arbetslöshetsunderstöd , socialbidrag, sjukförsäkring, pensionsfonder m. m. har minskat det
ekonomiska kapitalets möjligheter till belönande och bestraffande makt. Välfärdsstaten anses
av somliga debattörer göra inskränkningar på friheten när den enligt Galbraith, i själva verket
fördelar friheten till ett större antal medborgare (Galbraith, 1983, 60). 4
3 ”Närhelst en människa överlåter sin rätt eller uppger den, gör hon så antingen på grund av att någon rätt i
gengäld överlåtes på henne, eller för att hon hoppas att vinna någon annan fördel därigenom… skälet till och
ändamålet med att uppge eller överlåta sin rätt är intet annat än människans personliga säkerhet vad gäller
hennes liv och vad gäller medlen att så bevara livet, att det inte blir tröstlöst.” (Hobbes i Marc – Wogau, 1992,
108) Medlemskap i en organisation är naturligtvis inte alltid ett frivilligt val av fria individer med fullständig
information.
4 När man talar om frihet kan det vara bra att känna till skillnaden mellan negativ och positiv frihet. Dessa
begrepp myntades av Isaiah Berlin men här refereras de från en andrahandskälla. ”Med negativ frihet menas att
det inte finns några yttre hinder som gör att man inte kan förverkliga sina önskningar. Med positiv frihet menas