Om makt och maktens mekanismer

More documents

Recommendations

Info

knappast förekommer några protester i Saudiarabien, men däremot i Sverige (Korpi i Pettersson, 1987, 84 – 85). Ett annat problem är hur, man ska identifiera nyckelfrågor och skilja ut dem från mer rutinartade beslut. Dahl motiverar sitt val av nyckelfrågor i den stad han studerar (New Haven) med att de utgör den största delen av stadens budget, eller att en ovanligt stor del av stadens budget, i jämförelse med andra amerikanska städer, kretsar kring en viss fråga (Svärd, 1982, 47). Dahl intresserar sig inte för hur vissa frågor har blivit nyckelfrågor, något som vi skall se, kritiseras av Bachrach och Baratz. 4.2 Den tvådimensionella ansatsen Den tvådimensionella ansatsen, som av Bachrach och Baratz kallas ”maktens andra ansikte”, är en kritik av den endimensionella. Den tvådimensionella ansatsen vidhåller att aktörernas preferenser också är deras faktiska intressen. Vissa preferenser motverkas dock systematiskt och konsekvent av rådande maktstrukturer, och dess huvudaktörer, att komma till uttryck på en beslutsarena genom att viss deltagare och frågor utesluts. I den tvådimensionella ansatsen ställs frågor som ”Vem får vad och hur?” samt ”Vem förbigås och hur?” (Gaventa i Pettersson, 1987, 32, Svärd, 1982, 29 – 30). Den tvådimensionella ansatsen visar att det uppenbarligen kan föreligga en maktrelation utan att någon öppen konflikt kan iakttas. Utövandet av uteslutande makt kallas av Bachrach & Baratz för ”mobilisering av partiskhet”, eller ”icke – beslutsfattande”. Den kan ta sig många olika uttryck. Makthavarna kan ge löften om, eller hota med, positiva eller negativa sanktioner för att tysta en spirande motrörelse, A, som har mindre maktresurser än B, kan avstå från att utmana B av rädsla för sanktioner utan att hot om sanktioner har förekommit (lagen om förväntade reaktioner) (Gaventa i Pettersson, 37 – 38). Ju större skillnaderna i maktresurser är desto mindre är sannolikheten för en öppen konflikt eftersom den resurssvage betraktar möjligheterna att vinna en öppen konflikt som liten (Korpi i Pettersson, 1987, 98 – 99). 7 I det sistnämnda fallet handlar det snarare om en icke – händelse än ett icke – beslut. Rädslan för sanktioner kan dock ha uppstått p. g. a. hot, eller realiserade hot i tidigare beslutssituationer. 8 7 Observera att det är partens bedömning av den andres resurser, och inte dennes faktiska resurser, som avgör om en konflikt uppstår eller ej. Ett sätt att utöva makt är därför att överdriva sitt innehav av maktresurser. Forskaren bör intressera sig lika mycket för parternas bedömning som parternas faktiska resurser, annars blir maktrelationen svårtolkad. 8 Med andra ord kan användningskostnaderna för A:s resurs minska drastiskt. Från att ha varit förhållandevis höga, då A tvingades verkställa hoten, för att sedan minska, då blotta hotet om sanktioner var tillräckliga, till den situation, då lagen om förväntade reaktioner gäller, i vilken användningskostnaderna för resursen är noll.
Genom att utnyttja de selektiva mekanismerna i beslutsstrukturen kan man sålla bort sådana frågor som inte är önskvärda. En viktig strategi är därför att investera sina resurser i konstruktioner av institutionella strukturer som premierar ens egna intressen på andra intressens bekostnad (Korpi i Pettersson, 1987, 105). Ett sätt som strukturer kan fungera selektivt är genom deras komplexitet. Den ”vanlige medborgaren” begriper sig helt enkelt inte på strukturens syften och dess beslutsgång. Genom att odla tron hos de aktörer man vill utesluta, att strukturen endast kan förstås av experter, kommer dess komplexitet förefalla större än den är (Galbraith, 1983, 159). Man kan utöva makt genom att vara otillgänglig, eller se till att andra är det. Den som vandrat på byråkratins kovägar, och slussats från den ena instansen till den andra utan att någon någonsin är anträffbar, vet vad jag talar om. En struktur kan utesluta en fråga därför att strukturen inte identifierar frågan som en fråga som ska behandlas i strukturen. Detta gäller, tillexempel, åtskillnaden mellan det offentliga och det privata. Den privata sfären, d. v. s. familjen, ska fredas från intrång av den offentliga makten. Åtskillnaden mellan privat och offentligt gör att problem inom den privata sfären, till vilken kvinnorna har förpassats, aldrig bli till en politisk fråga (Höjer, Åse, 1996, 37 – 38, Pateman, 1989, 211, 218). I avsnittet om positioner nämnde vi att positioner markerar de sociala och geografiska avståndet till resurser samt att en klassfraktion utgörs av fraktionens kapitalstruktur. Fraktionerna är dock inte homogena. En individs position bestäms inte bara av hans/hennes tillgång på kapital utan även av kompletterande karaktäristika. Kompletterande karaktäristika är underförstådda krav på olika sekundära egenskaper, så som könstillhörighet eller etnisk tillhörighet inom fraktionens kultur, vilka fungerar som urvals- och uteslutnigsmekanismer utan att någonsin uttalas som sådana. Att kraven är outtalade betyder inte alltid att de är informella. En bestämd examen kan innehålla dolda krav på ett bestämt socialt ursprung. De som inte uppfyller kraven på kompletterande karaktäristika förpassas till marginella positioner inom fraktionen (Bourdieu, 1994, 252 – 254). Innan en fråga kommer upp på en beslutsarena brukar den genomgå en informell och/eller institutionaliserad förbehandling. En fråga diskuteras med en eller flera medlemmar med Tänkbart är att A:s resurs faller i glömska, varpå användningskostnaderna ökar. En resurs skulle alltså ha en ”konjunkturcykel”.
Page 1 and 2: 1. Inledning 1.1 En introduktion ti
Page 3 and 4: har högre status än jag i den bes
Page 5 and 6: situationer.” (Broady, 1990, 231)
Page 7 and 8: Dramaten utgör en mycket större e
Page 9 and 10: maktens resurser gäller inte nödv
Page 11 and 12: ordning betraktas som giltig visar
Page 13 and 14: avhänder sig sin personliga frihet
Page 15: 4. Utövande av makt Detta avsnitt
Page 19 and 20: dagordningen men även de mekanisme
Page 21 and 22: de rikedomsbildande krafterna och l
Page 23 and 24: intressen men hävdar att vissa pre
Page 25: Rothstein, Bo ”The social democra

Om makt och maktens mekanismer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?