Om makt och maktens mekanismer

kulturella och kognitiva hinder (språket i sig kan begränsa vilka tankar som är möjliga att
tänka) eller genom beslut av enskilda individer. I den tredimensionella ansatsen är motståndet
ännu blott latent (Gaventa i Pettersson, 1987, 34 – 35).
Vi känner igen den tredje dimensionens idéer från begrepp som ”falskt medvetande”,
”hegemoni” och ”den endimensionella människan”, begrepp som brukar hänföras till Marx
och hans adepter, Lukács, Gramsci och Marcuse. Man ska för den skull inte tro att teorin är
förbehållen radikaler, konservatismens fader, Edmund Burke sa i ett tal till väljarna i Bristol
att han hade en skyldighet att ”försvara era intressen mot era åsikter” (cit. i Lewin, 1994,
125).
En aktör kan ignorera sina intressen, därför att han/hon inte funderar över sin situation.
Lydnaden blir en oreflekterad vana. Så länge makthavaren lyckas undvika främmande
situationer, som väcker den underlydande ur hans/hennes slummer och tvingar honom/henne
att ta ställning till situationen, kan maktutövningen ske utan större användningskostnader
(Bauman, 1990, 146). 11 När skillnaden i fördelningen av maktresurser är stor kan den
resurssvage uppleva total maktlöshet. Känslan av maktlöshet kan hota den dominerades
självrespekt som fri och likvärdig människa. Därför internaliserar den dominerade den
dominerandes värderingar. I stället för att säga ”Jag vill inte ha den här situationen, men jag
kan ingenting göra åt den” kan den doiminerade hävda att ”Jag vill ha den här situationen”
och genom att tro på sin egen lögn behålla sin självkänsla intakt. (Gaventa, Beckman i
Pettersson, 1987, 39, 132).
Falskt medvetande kan bestå i att sociala strukturer reifieras till naturlagar vilka inte är
möjliga att förändra. Om en struktur anses oföränderlig anpassar man, enligt ovanstående
stycke, sina preferenser därefter. Man kan ha en dröm om att kunna flyga bara genom att flaxa
med vingarna, men med insikt om verklighetens begränsningar bygger man ett flygplan i
stället. Skillnaden mellan drömmar och preferenser är att en preferens uppfattas som praktiskt
realiserbar. Under 20 – talets arbetslöshet fann sig socialdemokraterna tvungna att acceptera
Adam Smiths harmonilära. En statlig inblandning i marknadsmekanismerna skulle bara störa
skolförvaltningen skedde inga omstruktureringar vilket medförde att fattade beslut inte fick avsedd effekt
(Rothstein, 8 – 18, 1996).
11 ”Jag påpekar alltså att det i de ärvda furstedömena, där befolkningen är van vid sin furstefamilj, är mycket
mindre svårt att behålla makten än i de nygrundade, ty i ett arvfurstedöme gäller det endast för fursten att inte
åsidosätta traditionerna från förfäderna…” (Machiavelli, 1996, 10)