Om makt och maktens mekanismer

More documents

Recommendations

Info

kulturella och kognitiva hinder (språket i sig kan begränsa vilka tankar som är möjliga att tänka) eller genom beslut av enskilda individer. I den tredimensionella ansatsen är motståndet ännu blott latent (Gaventa i Pettersson, 1987, 34 – 35). Vi känner igen den tredje dimensionens idéer från begrepp som ”falskt medvetande”, ”hegemoni” och ”den endimensionella människan”, begrepp som brukar hänföras till Marx och hans adepter, Lukács, Gramsci och Marcuse. Man ska för den skull inte tro att teorin är förbehållen radikaler, konservatismens fader, Edmund Burke sa i ett tal till väljarna i Bristol att han hade en skyldighet att ”försvara era intressen mot era åsikter” (cit. i Lewin, 1994, 125). En aktör kan ignorera sina intressen, därför att han/hon inte funderar över sin situation. Lydnaden blir en oreflekterad vana. Så länge makthavaren lyckas undvika främmande situationer, som väcker den underlydande ur hans/hennes slummer och tvingar honom/henne att ta ställning till situationen, kan maktutövningen ske utan större användningskostnader (Bauman, 1990, 146). 11 När skillnaden i fördelningen av maktresurser är stor kan den resurssvage uppleva total maktlöshet. Känslan av maktlöshet kan hota den dominerades självrespekt som fri och likvärdig människa. Därför internaliserar den dominerade den dominerandes värderingar. I stället för att säga ”Jag vill inte ha den här situationen, men jag kan ingenting göra åt den” kan den doiminerade hävda att ”Jag vill ha den här situationen” och genom att tro på sin egen lögn behålla sin självkänsla intakt. (Gaventa, Beckman i Pettersson, 1987, 39, 132). Falskt medvetande kan bestå i att sociala strukturer reifieras till naturlagar vilka inte är möjliga att förändra. Om en struktur anses oföränderlig anpassar man, enligt ovanstående stycke, sina preferenser därefter. Man kan ha en dröm om att kunna flyga bara genom att flaxa med vingarna, men med insikt om verklighetens begränsningar bygger man ett flygplan i stället. Skillnaden mellan drömmar och preferenser är att en preferens uppfattas som praktiskt realiserbar. Under 20 – talets arbetslöshet fann sig socialdemokraterna tvungna att acceptera Adam Smiths harmonilära. En statlig inblandning i marknadsmekanismerna skulle bara störa skolförvaltningen skedde inga omstruktureringar vilket medförde att fattade beslut inte fick avsedd effekt (Rothstein, 8 – 18, 1996). 11 ”Jag påpekar alltså att det i de ärvda furstedömena, där befolkningen är van vid sin furstefamilj, är mycket mindre svårt att behålla makten än i de nygrundade, ty i ett arvfurstedöme gäller det endast för fursten att inte åsidosätta traditionerna från förfäderna…” (Machiavelli, 1996, 10)
de rikedomsbildande krafterna och leda till ännu högre arbetslöshet. Endast lönesänkningar kunde minska arbetslösheten. Men så ”upptäckte”, ungefär samtidigt, den engelske ekonomen, Maynard Keynes och de svenska ekonomerna inom Stockholmsskolan multiplikatoreffekten. Högre löner gav större köpkraft, vilket ökade efterfrågan på varor, som i sin tur ökade efterfrågan på arbetskraft osv. Socialdemokraten, Ernst Wiggforss, blev den som omsatte teorin i praktiken (Lewin, 1992, 168 – 179). Klassmedvetande befrämjar politiskt deltagande och politiskt deltagande främjar klassmedvetande enligt John Gaventa. Först när en klass blir medveten om sin existens upptäcker den sina intressen. Andra dimensionens icke – beslut, vilka förhindrar grupper att organisera sig och delta i beslutsprocessen, förhindrar också grupperna att upptäcka sina verkliga intressen. När de trots allt lyckas organisera sig är de först kraven vaga och outvecklade därför att deras medvetande ännu inte riktigt har tagit form. De är därför mycket sårbara för de dominerandes förmåga att så split inom organisationen (Gaventa i Pettersson, 1987, 40). Den tredje dimensionens problem är uppenbara. För det första är det oerhört svårt att observera att makt, i tredimensionell bemärkelse, utövas. Effektiviteten ligger bl. a. just i dess osynlighet. Faktum är att både den dominerade och den dominerande kan vara omedvetna om att makt utövas. Inte minst gäller detta om den dominerande aktören är en reifikation vars upplösning är alla människors sanna intresse. En reifikation kan ju knappast behäftas med ett medvetande. Vem kan identifiera en aktörs sanna intressen? Det är demokratiskt känsligt att tillskriva aktören intressen som han/hon inte vill acceptera. Historien visar otäcka exempel på vad sådan självsvåldighet kan leda till. Om nu aktören accepterar den nya värdeskalan som forskaren förser honom/henne med, vilka garantier finns det att inte forskaren, omedvetet, fört aktören bakom ljuset? Samtidigt kan historien uppvisa exempel då en person eller grupp faktiskt måste anses vara hegemoniserad. Vem skulle vilja ifrågasätta den nöjde slavens falska medvetande? 5. Sammanfattning
Page 1 and 2: 1. Inledning 1.1 En introduktion ti
Page 3 and 4: har högre status än jag i den bes
Page 5 and 6: situationer.” (Broady, 1990, 231)
Page 7 and 8: Dramaten utgör en mycket större e
Page 9 and 10: maktens resurser gäller inte nödv
Page 11 and 12: ordning betraktas som giltig visar
Page 13 and 14: avhänder sig sin personliga frihet
Page 15 and 16: 4. Utövande av makt Detta avsnitt
Page 17 and 18: Genom att utnyttja de selektiva mek
Page 19: dagordningen men även de mekanisme
Page 23 and 24: intressen men hävdar att vissa pre
Page 25: Rothstein, Bo ”The social democra

Om makt och maktens mekanismer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?