Erfarenheter av Fysisk Aktivitet på Recept FaR, 715 kB - Statens ...

erfarenheter av fysisk aktivitet på recept – far 19
Detta gör man både genom att ta hand om de patienter som söker vård, men också som en
aktör i folkhälsoarbetet. Sjukvården har dessutom en viktig roll när det gäller att skapa
trygghet för såväl individerna som för samhället i stort (13). Även i prioriteringsutredningen
(14) lyfts det förebyggande perspektivet fram då det framhålls att förebyggande vård
ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom, i det akuta skedet
för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd. I HSL framgår även att hälso- och sjukvården
ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som söker vård ska, enligt paragraf 2b när det
är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Det
framgår vidare att detta ansvar gäller både mot hälsan i befolkningen liksom individen när
denne blir sjuk. En utveckling har även skett när det gäller synen på patientrollen. I hälsooch
sjukvårdslagens omarbetade version från 1998 betonas patientperspektivet, vad gäller
exempelvis individuellt anpassad information och ökad valfrihet vid val av behandlingsformer.
Begreppet hälso- och sjukvård omfattar såväl de sjukdomsförebyggande åtgärderna
som de sjukvårdande insatserna. I en kommentar till hälso- och sjukvårdslagen anses
det viktigt att man inte skiljer dessa båda beståndsdelar från varandra, utan i stället betraktar
hälso- och sjukvården som en sammanhängande helhet (15).
Hälso- och sjukvården har unika möjligheter att, i mötet med den enskilda patienten,
aktualisera hälsofrämjande och förebyggande aspekter (16). Det handlar om förebyggande
insatser för att individen inte ska drabbas av sjukdom och att identifiera orsaker som ligger
utanför sjukvården. För såväl slutenvård som öppenvård kan det handla om att inkludera
förebyggande som en del i behandling av sjukdom, exempelvis stödja patienter till förändring
i mat- eller motionsvanor, men också att bidra till lösningar på problem av social,
psykisk eller miljömässig natur. Primärvården är den aktör som även i fortsättningen
förväntas ta en stor del av ansvaret i det preventiva och hälsofrämjande arbetet, där en aktiv
samverkan med andra aktörer i samhället bör utvecklas ytterligare (16). Dessutom har
primärvården via sin direktverkande struktur och förmåga att ”nå alla individuellt”, unika
möjligheter att nå grupper som är särskilt sårbara i hälsoavseende. Nationella folkhälsokommittén
anger att hälso- och sjukvården har ett ansvar för att stödja och initiera hälsofrämjande
och sjukdomsförebyggande insatser på individ- och gruppnivå och utveckla
metoder så att preventiva insatser naturligt integreras i ”vårdkedjan”. Vidare anser man att
sjukvårdspersonalens förhållningssätt och förmåga att kommunicera med patienterna har
stor betydelse. Dålig kommunikation dem emellan kan innebära att patientens verkliga
bekymmer inte framkommer med följd att onödiga åtgärder vidtas, vilket i sin tur kan leda
till missnöje och uppgivenhet hos patienten.
Utifrån målområde 6 i regeringens proposition ”Mål för folkhälsan”, har hälso- och
sjukvården stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens,
sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen (17). Ett
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och
sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. I det arbetet har primärvården
en viktig roll. I propositionen identifieras behov av fokus på förebyggande insatser och
rehabilitering, bland annat för att förebygga sjukdom och förhindra långa vårdtider och
ökade läkemedelskostnader. Hälso- och sjukvården bör även initiera och stödja hälsofrämjande
och sjukdomsförebyggande insatser på individ- och gruppnivå och utveckla metoder