Erfarenheter av Fysisk Aktivitet på Recept FaR, 715 kB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Förskrivning av fysisk aktivitet erfarenheter av fysisk aktivitet på recept – far 25 I Sverige har förskrivning av fysisk aktivitet använts i mer eller mindre organiserad form på ett antal platser under de senaste decennierna. Nedan beskrivs några av de mer etablerade lokala eller regionala exemplen. I Västmanlands läns landsting startade 1976 en försöksverksamhet, ”Läkarordinerad motion”, som avsåg att aktivera långtidssjukskrivna (19). I detta ingick ett brett engagemang från hälso- och sjukvården (inklusive arbetsterapin), försäkringskassan, Friluftsfrämjandet samt landstingets beredningsgrupp. Aktiviteten var gruppbaserad med lågintensiv motion tre gånger i veckan kombinerat med information om levnadsvanor i 10 veckor. Verksamheten etablerades och spreds till fler orter i länet och under mitten av 1980-talet leddes verksamheten av sjukgymnaster som biträddes av friskvårdsledare. Man startade även verksamhet för anpassad motion i bostadsområden för att tillgodose det behov som patienterna upplevde efter avslutad behandling i den läkarordinerade motionen. Utbildning av motionsledare för anpassad motion genomfördes. Ekonomiska bidrag utgick till föreningen som genomförde verksamhet, under förutsättning att friskvårdsledaren hade genomgått en fastställd utbildning. I Sollentuna började Mai-Lis Hellenius och medarbetare med remiss till motion eller remiss till friskvårdsgrupper 1988. Ett individ- och populationsinriktat kardiovaskulärt preventionsprogram startade i primärvården (20). Man erbjöd besökare på den aktuella vårdcentralerna en frivillig riskfaktorundersökning. För att reducera identifierade riskfaktorer gavs råd och behandling. Exempel på aktiviteter var individuell rådgivning av läkare eller sjuksköterska, föreläsningsserie, matlagningskurs hos dietist samt separata gruppbehandlingar för vissa grupper; överviktiga, stressade samt rökare. Remiss till motion innebär att läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster kan remittera till speciellt anpassade motionsgrupper ”friskvårdsgrupper” som sköts av en lokal idrottsförening. Motionsledarna har fått fortlöpande vidareutbildning för att kunna erbjuda välanpassad och riskfri motion. Verksamheten växte snabbt för att under 1990-talet bestå av cirka 25 olika grupper med totalt 250–300 deltagare per termin. Arbetsmodellen används fortfarande i Sollentuna. Vid en uppföljning av cirka 4 500 individer som deltagit i verksamheten, kunde man se att råd om motion ger effekt på kolesterol, triglyceridnivåer och blodtryck hos de som vid start hade förhöjda värden. Hos överviktiga kvinnor tenderade vikten att minska och hos männen kunde vikten bibehållas. Man såg större minskning av riskfaktorer hos kvinnor än män. Arbetssättets framgång beror sannolikt på att man har fått en skriven ordination och att man i friskvårdsgruppen är bland personer i samma situation (21). Otränade, vanligen överviktiga, kan känna att de inte trivs i vanliga motionsgrupper.
26 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept – far Internationella erfarenheter av förskrivning av fysisk aktivitet Internationellt bedrivs utvecklingsarbete kring förskrivning av fysisk aktivitet framförallt i Storbritannien och USA, men även i Nya Zeeland, Kanada och Australien. Erfarenheter från dessa länder finns samlade i ett par större litteraturgenomgångar som presenteras nedan. Den samlade kunskapen från internationella men även nationella studier sammanfattas därefter. I Storbritannien har man arbetat systematiskt med att utveckla förskrivning av fysisk aktivitet och strukturer kring hela kedjan från identifiering av lämpliga patienter, remitteringssystem, utbildning av fysisk aktivitetsledare och kvalitetssäkring av detta. En omfattande litteraturgenomgång om främjande av fysisk aktivitet inom primärvården gjordes i Storbritannien 1998 (22). Vid planering och upplägg av pilotprojektet FaR användes mycket erfarenheter från detta dokument. Under 2001 kom ett kvalitetssäkringssystem för arbetet kring förskrivning av fysisk aktivitet i Storbritannien; Exercise referral systems: a national quality assurance framework (23). På BHF National Centre for Physical Activity and Health betonar man särskilt vikten av samarbete genom hela kedjan och att man arbetar fram gemensamma kvalitetssäkrade interventioner/insatser (24). Motsvarande utvecklingsarbete återfinns i USA. U.S. Preventive Services Task Force (USPSTF) publicerade hösten 2002 en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen kring effekter av rådgivning om fysisk aktivitet inom primärvården (25). Rådgivning/främjande av fysisk aktivitet i primärvården I Riddoch och medarbetares genomgång (22) identifierades problemet med att vi vet för lite om vilka effekter förskrivning av fysisk aktivitet har. En orsak till detta skulle kunna vara att man har mätt fel saker. Det primära måttet är kanske inte om individen som fått FaR ökar sin fysiska aktivitet eller inte, utan det skulle kanske ge mer att titta på benägenheten till beteendeförändring. Att titta bredare på effekter hos både patienten liksom hos förskrivaren, när det gäller sociala och psykologiska liksom fysiologiska effekter är några exempel. En av slutsatserna i litteraturgenomgången 1998 var också att man måste ha realistiska förväntningar på vilken effekt ett program kan ge. Man betonar att det är osannolikt att stora förändringar ska ske hos flertalet av deltagarna i ett program, och att det har stor betydelse även med små men positiva effekter hos ett stort antal individer. Det finns dock alltför begränsad kunskap om vilka effekter som rådgivning om fysisk aktivitet inom primärvården har på ökad fysisk aktivitet i det långa loppet (25). Detta innebär att det inte finns tillräckligt mycket vetenskapliga belägg varken för eller emot. Observera att det inte betyder att råd inom primärvården kring ökad fysisk aktivitet inte skulle ha någon effekt, utan att det behövs mer forskning och utvärdering av verksamhet relaterat till fysisk aktivitet på recept. Anledningen till att det är svårt att få fram entydiga data och de begränsningar som USPSTF anger är att det finns många metodproblem och svårigheter vid utvärdering av
Page 1 and 2: Erfarenheter av Fysisk aktivitet p
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut 2003:
Page 5 and 6: 4 erfarenheter av fysisk aktivitet
Page 25: 24 erfarenheter av fysisk aktivitet
Page 77 and 78:
76 erfarenheter av fysisk aktivitet
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 erfarenheter av fysisk aktivite
show all

Erfarenheter av Fysisk Aktivitet på Recept FaR, 715 kB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?