Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...
Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...
Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
12 kartläggning av kommunernas <strong>organisation</strong> <strong>för</strong> <strong>folkhälsofrågor</strong><br />
%<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
71<br />
7<br />
67<br />
1995 2001 <strong>2003</strong> År<br />
57<br />
14<br />
Figur 2. Andel kommuner med handlingsplan (i procent) som har handlingsplanen gemensam med andra aktörer <strong>år</strong>en 1995<br />
(n = 62), 2001 (n = 139) och <strong>2003</strong> (n = 144). Frågan om andra myndigheter/<strong>organisation</strong>er ställdes varken 1995 eller 2001.<br />
År 2001 ställdes inte heller frågan om andra kommuner.<br />
Ingen storstad uppgav sig ha handlingsplanen gemensamt med någon annan av ovanstående <strong>organisation</strong>er.<br />
Däremot uppgav 35 procent av de stadsdelar som har handlingsplan att den är gemensam med<br />
den egna staden centralt.<br />
Åtgärdsprogram kopplade till handlingsplanen<br />
22<br />
Landstinget<br />
Andra kommuner<br />
Andra<br />
myndigheter/<strong>organisation</strong>er<br />
Av de 144 kommuner som har handlingsplaner har 62 procent även åtgärdsprogram med koppling till<br />
planen.<br />
De som uppgav sig ha åtgärdsprogram kopplade till den övergripande handlingsplanen fick<br />
besvara den öppna frågan: ”Inom vilka områden?” De öppna svaren har i efterhand kategoriserats och<br />
sorterats under de elva nationella målområdena <strong>för</strong> folkhälsa (se bilaga 4).<br />
Flest åtgärdsprogram fanns inom målområde 11, om man sl<strong>år</strong> ihop ”Minskat bruk av tobak och<br />
alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping och minskade skadeverkningar av överdrivet<br />
spelande”. Dock nämndes inte spel. Näst vanligast var åtgärdsprogram inom målområde 3 ”Trygga<br />
och goda uppväxtvillkor” och målområde 5 ”Sunda och säkra miljöer och produkter”, främst med<br />
inriktning mot allergi<strong>för</strong>ebyggande och skade<strong>för</strong>ebyggande arbete. Brotts<strong>för</strong>ebyggande arbete kan<br />
sorteras antingen under målområde 5 eller målområde 2 ”Ekonomisk och social trygghet”. I figur 3<br />
redovisas det <strong>för</strong> sig. Ingen kommun uppgav sig ha åtgärdsplan inom målområde 6 ”En mer hälsofrämjande<br />
hälso- och sjukv<strong>år</strong>d” eller målområde 7 ”Gott skydd mot smittspridning”. Dessa ämnen<br />
associeras oftare till landstingens verksamhet. Handlingsprogram <strong>för</strong> sexuellt över<strong>för</strong>bara sjukdomar<br />
finns i de flesta landsting (<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut, 2001).<br />
%<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
8<br />
3<br />
44<br />
15<br />
46<br />
0 0<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11<br />
Figur 3. Andelen åtgärdsprogram (i procent) som kan sorteras under respektive målområde <strong>2003</strong>.<br />
6<br />
26<br />
13<br />
Jäm<strong>för</strong>else med 1995 <strong>år</strong>s undersökning <strong>för</strong>sv<strong>år</strong>as av att frågorna skiljer sig. 1995 efterfrågades handlingsplaner<br />
<strong>för</strong> några särskilda folkhälsoområden. <strong>2003</strong> efterfrågades åtgärdsplan med koppling till<br />
övergripande handlingsplan. Det kan konstateras att det <strong>för</strong> båda <strong>år</strong>en är inom samma tre målområden<br />
som det är vanligast att kommunerna har åtgärdsprogram: 3. ”Trygga och goda uppväxtvillkor”,<br />
5. ”Sunda och säkra miljöer och produkter” samt 11. ”Minskat bruk av tobak och alkohol, ett<br />
samhälle fritt från narkotika …”. Däremot kan inga jäm<strong>för</strong>elser av <strong>för</strong>ändringar över tid göras.<br />
54<br />
22<br />
Äldre<br />
12<br />
Brotts<strong>för</strong>ebyggande